Efter Nyamko Sabunis avgång saknar Fredrik Reinfeldts regering ministrar med så kallad utomnordisk bakgrund. Därmed passar hans regering in i ett europeiskt mönster där i synnerhet konservativa regeringar är traditionellt homogena i sin representation.
1 857 549 personer, eller en femtedel av Sveriges befolkning, är född utomlands eller har två föräldrar som är det. Men den regering som kollektivt styr Sverige under statsministerns ordförandeskap saknar numer statsråd med så kallad utomnordisk bakgrund (Göran Hägglunds föräldrar är födda i Finland).
Dagens Arena har inlett en jämförelse med andra europeiska regeringar (se fotnot). Enligt de uppgifter som vi hittills har erhållit passar Reinfeldts regering in i ett mönster där konservativa regeringar framstår som vita murar, medan regeringar som leds av socialdemokratiska partier klarar sig marginellt bättre.
Hösten 2012 genomföre den konservativa premiärministern David Cameron en regeringsombildning i Storbritannien. Lady Warsi, med föräldrar från Pakistan och den enda ministern med så kallad utländsk bakgrund, blev då degraderad och ingår inte längre i den innersta regeringskretsen. Den nya regeringen domineras i större utsträckning av män från södra England med utbildning från Oxford eller Cambridge.
Förbundskansler Angela Merkel leder en regering där ingen av medlemmarna från hennes parti CDU, eller systerpartiet CSU, har så kallad utländsk bakgrund. Däremot är Philipp Rösler, partiledaren för koalitionspartnern FDP, född i Vietnam. Rösler, som adopterades av ett tyskt par och växte upp i Västtyskland, är även vice förbundskansler samt minister för ekonomi och teknologi.
Såväl Norge som Danmark styrs av S-ledda koalitionsregeringar. Norge fick sin första minister med så kallad utländsk bakgrund efter Stoltenbergs valseger 2007. Arbeiderpartiets Manuela Ramin-Osmundsen föddes på Martinique och hade bara varit norsk medborgare i 12 dagar när hon utsågs till barn- och jämställdhetsminister. Hon tvingades dock avgå redan i februari 2008.
Efter Jens Stoltenbergs regeringsombildning i höstas har Norge en kulturminister, Hadia Tajik, med så kallad utländsk bakgrund. Tajik, som föddes i Norge 1983, har länge ansetts vara ett stort löfte inom Arbeiderpartiet och är Norges yngsta statsråd genom tiderna. Hennes föräldrar kom till Norge från Pakistan på 1970-talet.
Även i Helle Thorning-Schmidts koalitionsregering ingår endast en person med så kallad utländsk bakgrund. Manu Sareen, född i Indien, tillhör det socialliberala partiet Radikale Venstre och är jämställdhets- och kyrkominister samt ansvarig för nordiskt samarbete.
Sareen är den första ministern någonsin i en dansk regering med så kallad utländsk bakgrund, om vi bortser från ministrar i tidigare regeringar med tyska och polska rötter. Tilläggas bör att ingen av de socialdemokratiska ledamöterna i Folketinget har så kallad utländsk bakgrund.
Finlands breda koalitionsregering består av sex partier (Samlingspartiet, Socialdemokraterna, Vänsterförbundet, Svenska folkpartiet, Gröna förbundet och Kristdemokraterna) och leds av Jyrki Katainen. Ingen av de 19 ministrarna har så kallad utländsk bakgrund. Den socialdemokratiska omsorgsministern Maria Guzenina-Richardson mor är dock ryska, men Guzenina-Richardson föddes i Helsingfors.
Den regering i Europa som bäst speglar sitt lands mångfald är troligtvis premiärminister Jean-Marc Ayraults rödgröna regering i Frankrike. Regeringen består av 30 socialdemokratiska ministrar, två gröna ministrar samt två ministrar från den radikala, sekulära vänstern. Här återfinns till exempelvis justitieministern Christiane Taubira, född i Franska Guayana samt ministern för kvinnors rättigheter Najat Vallaud-Belkacem, som föddes i Marocko.
I den yttre regeringskretsen, men bland de 34 som formellt utgör Frankrikes regering, återfinns även Yamina Benguigui (minister för fransktalande, av algeriskt ursprung), Fleur Pellerin (minister för företagande, innovation och digital ekonomi, född i Sydkorea) och Kader Arif (minister för veteraner, född i Algeriet).
Den generellt dystra bilden av homogena europeiska regeringar, med Frankrike som undantag, kan ha sin förklaring i det stora antalet koalitionsregeringar: Det yttersta ledarskiktet som får de åtråvärda ministerposterna består ofta av personer som saknar så kallad utländsk bakgrund – troligtvis på grund av diskriminerande strukturer i de politiska partierna. Grundfrågan handlar dock om politisk vilja, och även Ayrault leder som sagt en koalition.
Bristen på politisk vilja hos Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf, Jan Björklund och Göran Hägglund innebär att Sveriges regering nu återfinns i det europeiska bottenskiktet tillsammans med Finland. Sämre än Storbritannien, Tyskland, Norge, Danmark – och långt bakom Frankrike.
Dagens Arena har tidigare uppmärksammat bristen på mångfald även inom ledarskiktet i det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna.
I dagsläget återfinns en person med så kallad utländsk bakgrund bland de socialdemokratiska gruppledarna och talespersonerna i riksdagen. Socialdemokraternas verkställande utskott, programkommission, ordinarie valberedning – samt kongressdelegationerna från Stockholms stad och Göteborg – saknar personer med så kallad utomnordisk bakgrund.
Det återstår att se om oppositionen i Sverige vid ett eventuellt regeringsskifte 2014 förmår att visa den politiska vilja som verkar ha genomsyrat regeringsbildningen i Frankrike.
Fotnot: Dagens Arena har inlett den här kartläggningen för att beskriva den vita mur som verkar återkomma i europeiska regeringar. Vi är medvetna om det kan uppfattas som kontroversiellt att räkna och framhålla människors ursprung; vi anser till exempel att alla som bor i Sverige bör betraktas som svenskar. Vi har valt att genomföra granskningen ändå i syfte att kartlägga den skeva representativiteten mellan Europas folk och Europas regeringar – en vit mur som många av oss har för dålig kunskap om. Vår redaktion är liten och vi har inte hunnit granska alla Europas länder. Mejla info@dagensarena.se om du har kunskaper om en europeisk regering eller om du har upptäckt en felaktighet i vår granskning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.