”Det är en konstant kamp om en så bra vardag som möjligt”

val 2022 Partierna har under valrörelsen kommit med flera olika förslag för att bryta segregation och få fler att integreras i samhället. Men få av förslagen, och lite av debatten, handlar om att ta itu med människornas verkliga problem, anser bostadsforskaren Ilhan Kellecioglu.

Husby i Stockholm är av polisen klassat som ett särskilt utsatt område. Ett område där kriminella har en inverkan på lokalsamhället och där den socioekonomiska statusen är låg. Husby är också segregerat och en stor andel av invånarna har utländsk bakgrund. Arbetslösheten ligger på 19,7 procent, enligt en sammanställning i tidningen Arbetet.

I den politiska debatten pratas det mycket om områden som Husby. Integration är en av valets viktigaste frågor för väljarna. På bordet ligger politiska förslag som aktivitetsplikt för människor med försörjningsstöd, obligatoriska språktest för tvååringar och att förhindra att människor med lägre inkomst bosätter sig i segregerade bostadsområden. Det har även sneglats mot Danmark där regeringen river allmännyttiga bostäder i utsatta områden för att bygga bostadsrätter och locka ”västliga” medborgare att flytta dit.

Dagens Arena träffar Ilhan Kellecioglu vid Husby centrum. Han är forskningsassistent på Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet och har bott i Husby i tio år och följt utvecklingen och de utmaningar som präglar många av invånarnas liv.

– Förslagen politikerna kommer med är verkligen långt ifrån verkligheten. Människor känner sig inte representerade eller att de blir bemötta på ett bra sätt. Politiken skuldbelägger människor som bor här. De reser ofta två timmar varje dag och har ett tufft jobb som tar all energi, sen kommer de tillbaka till ett område där inget fungerar. Det är en konstant kamp om en så bra vardag som möjligt. För mig handlar integration också om att saker ska fungera i människornas liv, säger Ilhan Kellecioglu.

Han förklarar att en stor orsak bakom otryggheten i Husby handlar om de senaste tio årens nedskärning av service, aktiviteter och föreningsliv. Föreningslokaler och fritidsgårdar har försvunnit, vårdcentral privatiserats, kommunala bostäder sålts ut, närpolisen har ersatts av privata vaktbolag och Medborgarcenter har endast tid med femton minuter rådgivning, trots den stora efterfrågan.

Ilhan Kellecioglu menar att privatiseringarna har gjort att invånarna och samhället förlorat kontakten med varandra.

Vid torget där det förut fanns ett Tempo och ett grönsaksstånd är det numera tomt och ödsligt, med ruffiga stängda lokaler och misskött växtlighet. Det är området som ägs och förvaltas av det privata fastighetsbolaget Victoriahem. Ilhan Kellecioglu pekar upp mot kamerorna som sitter precis under taken på hyreshusen.

– Här har vi en hyresvärd som vill jobba med kameror och att ha kontroll för att ta itu med problem i området. Medan Svenska bostäder, som har sitt bestånd på andra sidan, jobbar med att ta hand om sina fastigheter och gårdarna och se till att det är snyggt och prydligt.

På vår rundvandring i Husby kommer flera fram till Ilhan Kellecioglu och tar upp olika problem och funderingar de har. Osman Adan Ismail vill prata om partiledardebatten på TV4 i måndags.

– Nu låter alla partierna som Jimmie Åkesson. Men de måste prata med oss invandrare som bor i de här områdena. Det är vi som drabbas värst av att allting fungerar dåligt. Ändå kräver de mer från oss. Det här ordet, integrera, jag förstår det inte. Jag har levt och jobbat i Sverige i 30 år ändå säger de att jag måste integreras. Till vad?

Osman Adan Ismail säger att han och hans familj sökt lägenhet i andra områden i flera år men erbjuds inte något annat än i Järva. Han menar att det blir som ett fängelse för invandrare, när de kanske skulle haft det lättare att komma in i samhället om de fick bostad i områden som Danderyd.

Ilhan Kellecioglu tar oss ned mot Husby gård. I de anrika röda stugorna med vita knutar finns café, konstutställningar, keramikkurser och scouterna. Några män sitter i solen utanför caféet och lyssnar på musik och pratar. En av dem är Rami Al-Khamisi. Han var med och startade organisationen Megafonen för flera år sedan. Den växte fram som en reaktion på problem som ungdomar upplevde i Husby. Syftet var ett lyfta de ungas röster för politisk förändring.

År 2007 ville kommunen tillsammans med aktörer i Husby och de boende arbeta för att lyfta området socialt och ekonomiskt. Projektet kallades Järvalyftet och engagerade många. Megafonen lämnade sina synpunkter om utmaningar och vad som behövde förbättras. Men det blev aldrig som de hoppats.

– Järvalyftet skulle fokusera på frågor som utbildning och jobb men det var bara bebyggelse som det kom att investeras i. Samtidigt såg vi stora nedskärningar i området. För tio år sedan var det stora protester mot det men i dag är läget neutralt, säger Rami Al-Khamisi.

Det är stora kontraster mellan området där Svenska bostäder har sitt bestånd, och det där Victoriahem har sina fastigheter. Gårdarna är välskötta och husen varsamt renoverade. Standarden på lägenheterna är hög och hyran hyfsat låg, berättar Ilhan Kelleciogu. Han vill understryka hur viktigt det är för de boende att ha en hyresvärd som tar ansvar. Hyresgästerna är mycket missnöjda med Victoriahem och bristen på underhåll av deras fastigheter. Efter hundratals felanmälningar har bolaget begränsat öppettiderna till sitt kontor i området till fyra timmar i veckan.

Många som vi möter är organiserade i den lokala hyresgästföreningen Ort till ort, där Ilhan Kellecioglu sitter i styrelsen.

En mamma och hennes dotter berättar om ett problem med deras kyl och frys som inte åtgärdas av Victoriahem.

– Fota och anmäl till hyresvärden. Om inte ärendet hanteras skickar vi vidare till hyresnämnden, uppmanar Ilhan Kellecioglu.

Vonovia, den tyska fastighetsgiganten som äger Victoriahem, har gått ut med att de ska sälja fastigheter till mångmiljardbelopp. Om fastigheterna i Husby är aktuella för försäljning hoppas hyresgästerna att Svenska bostäder ska kunna förvärva dem. Ett långsiktigt kommunalt ägande vore mycket bättre för människorna i Husby än kortsiktiga privata investeringar, menar Ilhan Kellecioglu. 

Enligt Ilhan Kellecioglu behövs det mer än hårdare politisk retorik och fler poliser för att få ordning på Husby och människornas liv här.

– Det behövs bra jobb till de här människorna och att de får ta del av olika resurser som finns i samhället. Som bra bostadsbolag, bra skola och bra sjukvård som tar hand om människor som kommer från förtryck, förföljelse och krig. De kommer med en historia och behöver landa i någon sorts trygghet. Men den tryggheten rubbas när de kommer hit och bostad, skola, sjukvård och arbete inte fungerar som det ska.

Det är fel av politikerna att anklaga individer för någonting som är ett strukturellt problem och ett samhälleligt ansvar, säger Ilhan Kellecioglu.

– Människor här gör vad de kan. Men det riktas kritik mot dem, att de inte tar ansvar eller integreras på rätt sätt. Den integration som skedde här när Sverige var som mest framgångsrikt var genom föreningslivet. Det är så Sverige har fungerat, med ett starkt föreningsliv. Det där håller vi på att tappa i dag.

Sedan 2019 finns ett Socialt center i Folkets Husby. Varje tisdag mellan 17–19 kan invånarna komma hit för att få hjälp med juridiska ärenden och problem med bostaden eller arbetet. Centret drivs bland annat av de lokala föreningarna Husbys Arbetarcentrum och Ort till ort.

Detta är bryggan mellan människor som har svårt att orientera sig i det allt mer byråkratiserade Sverige och myndigheterna.

I kväll är det högt tryck. En kvinna och hennes barn är nära att bli hemlösa när deras lägenhetskontrakt löper ut om en månad. En sjukskriven man som fått operera foten tre gånger på kort tid har fått avslag om sjukpenning från Försäkringskassan, eftersom de anser att han kan hitta ett jobb där han inte behöver belasta foten.

Hani berättar för Dagens Arena att hon känner sig otrygg i Husby och är arg över att politikerna och polisen inte gör något åt det.

– Jag vill men kan inte rösta i år på grund av alla problem som politikerna inte löser. Det är ingen som kommer hit och pratar med oss om otryggheten. Polisen har stoppat min 16-åriga son flera gånger, fastän han aldrig gjort något. Det löser ingenting utan får oss bara att känna oss mer otrygga. Jag har kunnat rösta utan problem varje val men i år måste jag tänka noga, säger hon.

Ismail sitter tillsammans med sin dotter och några andra kvinnor i en soffa. Hon berättar att många är arga och besvikna över hur polisen har hanterat Rasmus Paludans koranbränningar. I stället för att lägga resurser på att förbättra området går miljoner skattekronor åt att spärra av delar av Husby centrum och bevaka aktionen.

Ismail tycker att media smutsmålar Husby och ger området ett dåligt rykte. Fler borde åka ut hit och själva se hur människor lever och utvecklas här.

– Många här har jobb och har utbildat sig, det har ingenting att göra med vilken bakgrund de har utan handlar om deras personlighet och hur aktiva de är. Men det är ändå svårt att ta sig fram i samhället. Alla behöver ta ansvar för integrationen. Men det pratas mest om att det är vi som bor här som ska ta ansvar, säger Ismail.

Jonis är aktiv i Husbys Arbetarcentrum och brukar hjälpa folk med arbetsrättsliga frågor. Han tycker att utsatta områden har blivit ett slagträ i den politiska debatten och att det nu bara går att rösta på det parti som vill minst ont. Kriminalitet är ett problem men har fått ett alldeles för stort fokus, menar Jonis.

– Människor här har problem på jobbet, med bostaden. Och problemen blir värre. Men i stället för att fixa det kommer politikerna bara med kända talking points om kriminalitet och integration, säger Jonis.

Dagens Arena bevakar väljarnas fem viktigaste frågor. 

Del 1: Lag och ordning

Del 2: Sveriges ekonomi

Del 3: Sjukvård

Del 4: Integration

Del 5: Skolan