DOM I dag meddelar hovrätten sin dom mot livstidsdömde iraniern Hamid Noury. Förra året dömdes han av tingsrätten till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988. Fallet är en del i ett större politisk maktspel där fängslade svenskars öde nu kan påverkas.
– Jag förväntar mig att hovrätten fastställer tingsrättens dom, säger folkrättsprofessor Ove Bring.
I juli 2022 dömdes 61-åringen iraniern Hamid Noury till livstids fängelse av Stockholms tingsrätt för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988. De flesta som avrättades var anhängare av iranska motståndsrörelsen Folkets mujahedin. Men även andra vänsteroppositionella avrättades.
Enligt tingsrättsdomen valde Noury ut vilka fångar som skulle ställts inför en kommitté som fattade beslut om avrättning. Han eskorterade dem till avrättningsrummet och deltog även vid något tillfälle i avrättningen. Noury nekar till brott.
Allt tyder på fällande dom
Allt tyder på att hovrätten fastställer domen, enligt Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan. Tingsrätten argumenterade för att svensk lag från 1998 är tillräcklig för att fälla Noury, vilket Bring själv också vittnat om i domstolen.
– Jag menar att det är rätt tolkning av svensk lagstiftning och att domen kommer att bekräftas.
Den stora frågan nu är hur fallet påverkar svenskar som sitter fängslade i Iran. Sedan rättegången mot Noury avslutades i somras har det blivit känt att EU-tjänstemannen Johan Floderus under en resa i Iran i april 2022 gripits av regimen. Han är misstänkt för ”konspiration på jorden” och samröre med Israel. Brottet kan ge dödsstraff. Enligt uppgifter till TT är gripandet av Floderus en följd av rättsfallet mot Hamid Noury.
Ingen politisk påverkan
Situationen har ingen betydelse för hovrättens beslut, menar Ove Bring, eftersom svenska domstolar verkar oberoende av politik och diplomati.
Men vad kommer Iran att göra om hovrätten fastställer den fällande domen?
– De hoppas säkert att det faktum att de tagit Floderus ska sätta press på svenska regeringen att åstadkomma en fångutväxling, så att Nouri får återvända till Iran. Han är nära förbunden med den politiska regimen i Iran.
Hur bedömer du att svenska regeringen ställer sig till en fångutväxling?
– I princip vill man inte ha det över huvud taget, man vill lösa det med tyst diplomati. En fångutväxling skulle rapporteras i media världen över och innebära en uppmuntran inte bara till Iran utan även till exempelvis jihadistiska rörelser att ta gisslan från demokratiska länder för att man vet att det lönar sig.
Fångutväxling stort dilemma
Om en fångutväxling skulle ske är ett möjligt upplägg att Noury börjar att avtjäna sitt straff i Sverige för att sedan överlämnas till Iran och fullfölja sitt straff.
– Problemet blir då att avtjänandet av straffet bara blir en lek med ord. Noury skulle frikännas och tas emot som en hjälte när han kom till Iran. Det är ett svårt dilemma för svenska regeringen.
Den iransksvenske forskaren Ahmadreza Djalali dömdes till döden av en iransk domstol 2017 för samma brott, ”konspiration på jorden”. Han sitter fängslad och hans hälsotillstånd uppges vara mycket dåligt. Enligt den iranska domen ska Djalali ha arbetat för israeliska regeringen och genom den fått uppehållstillstånd i Sverige, skriver Amnesty International. De uppger att det saknas bevis för anklagelserna.
Bara Iran vet
Skulle en fällande dom försvåra situationen för de fängslade svenskarna i Iran?
– Det är ingen som vet. Det är möjligt att de iranska myndigheterna vrider åt tumskruvarna ytterligare för att sätta press på Sverige. Men det vet man bara i Iran.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
