»Det är inte omanligt att visa sig sårbar«

MANSROLLEN 7 av 10 som tar sitt liv är män. 9 av 10 som döms för misshandelsbrott är män. Experterna ser en utveckling där mansrollen diskuteras mer, men inte så mycket som den borde i aktuella frågor som gängkriminalitet.

Män löper större risk att utsättas för våld, men också av våld som till absolut majoritet utövas av andra män. 70 procent av de 1268 personer som tog sitt liv 2018 var män. Sakkunniga och organisationer som hjälper barn och vuxna som mår dåligt larmar gång på gång om att män och pojkar är mindre benägna att söka hjälp.

Det finns gott om forskning och statistik som visar hur destruktiva normer kring maskulinitet, vad som anses vara en ”riktig man” och vad som är kvinnligt, slår mot enskilda personer och hela samhällets struktur. Efter uppropet #metoo diskuterades mansrollen och kvinnors strukturella utsatthet i större utsträckning. Men hur har mansrollen utvecklats? Inför mansdagen kontaktade Dagens Arena utbildaren Luis Lineo på organisationen MÄN (tidigare Män för jämställdhet) och maskulinitetsforskaren Jesper Fundberg för att prata om mansrollen.

–  Det är svårt att ge ett entydigt svar på hur mansrollen ser ut i dag, men jag ser väldigt liten utveckling av könsordningen. Den är väldigt stabil, män har fortfarande oerhört mycket mer makt än kvinnor för att de just är män. Så det går väldigt segt, säger Jesper Fundberg.

Han har mångårig erfarenhet som forskare inom bland annat maskulinitet, genus och queerteorier. I dagsläget är Jesper Fundberg knuten till Malmö Universitet men arbetar även på enheten för likabehandling vid Polismyndigheten och som lektor inom polisprogrammet.

– En utveckling jag kan se är att det talas om mäns beteende och maskulinitetsnormen i större utsträckning. Att det kan adresseras är positivt, blir man medveten kan kunskapen leda till en förändring. Men det här behöver diskuteras mycket mer, kunskapen bland framför allt män om mäns makt och makthierarkier är väldigt låg. Och om vi ska komma någonstans måste män krympa sin makt och sitt handlingsutrymme till förmån för kvinnor, de som är underordnade.

Tiden efter de omfattande uppropen inom #metoo hösten 2017 ökade antalet män som sökte sig till MÄN, berättar Luis Lineo som är före detta ordförande och nu utbildare inom organisationen. MÄN arbetar brett med stöd till män, med bland annat pappagrupper, utbildning på arbetsplatser och i skolor, våldsprevention och nu senast i uppropet #allamän som syftar till att få just alla män att engagera sig mot våld.

– Det kommer väldigt många män till de samtalsgrupper vi har. Vi ser också att det finns en större medvetenhet om mansnormen och om att män borde prata mer med varandra. Det här är något vi skulle önska att alla män gjorde, började fundera kring hur de är som män och söka sig till sammanhang där de kan reflektera över den egna rollen, säger Luis Lineo.

En nyligen presenterad opinonsundersökning som MÄN genomförde för andra året i rad kring mäns attityder till #metoo visar att den reflektionen kring det egna beteendet ofta saknas. Resultatet visar att fler män blivit engagerade i jämställdhetsfrågor, men att bara hälften av de som svarat på enkäten (45 procent) har rannsakat sitt eget beteende.

För de män som börjar reflektera över sin egen roll finns mycket att vinna, menar Luis Lineo. På ett personligt plan bland annat bättre mående, sundare relationer, starkare papparoll.

– Mansnormen sätter begränsningar i att inte söka hjälp, inte vara schysst mot sig själv eller ta hand om sig själv. Att man ska stå ut med det som är jobbigt och inte känna efter. Att det är normaliserat med våld och att män både utövar och utsätts för det. Det ger inget positivt ur ett hälsoperspektiv, säger Jesper Fundberg.

När det finns så mycket fakta, forskning och berättelser som visar det negativa i den destruktiva mansrollen – varför engagerar sig inte alla män i ett förändringsarbete?

– Jag tror att vissa män inte känner igen sig i att de har makt. Det kan förstås vara så att de inte är medvetna, eller inte vill vara medvetna, om den makt de har för att de är just män. Men det finns också hierarkier där män kan uppleva att de inte har någon reell makt, säger Luis Lineo.

Han säger att känslan av maktlöshet kan ha många orsaker, till exempel att bo i ett utsatt område eller i glesbygd där kvinnor väljer att flytta men man själv blir kvar, att sakna utbildning eller jobb, eller av andra orsaker få känslan av att inte ha en självklar plats i samhället. Men det fråntar inte män ansvaret för att granska och utveckla sig själva, menar Lineo.

Att skylla sin egen utsatthet på andra i stället för att jobba med sig själv riskerar inte bara bli destruktivt för mannen som individ, utan även för samhället i stort. I den mest extrema formen har den typen av beteende lett fram till så den kallade Incel-rörelsen, där män som upplever sig leva i ofrivilligt celibat skyller det på kvinnor och de män de anser att kvinnor främst väljer. I flera uppmärksammade våldsbrott och mord tros detta vara en bidragande orsak.

Gängvåldet är en än mer aktuell, extrem följd av de destruktiva mansnormerna, menar Luis Lineo.

– Just nu pratas det väldigt mycket om gängskjutningar och att gängvåldet i grunden skulle ha sin grund i sociala orsaker som fattigdom och annan utsatthet. Jag kan sakna en diskussion där det också talas om maskulinitetsnormer och hur de påverkar, säger han, och fortsätter:

– Tjejer växer ju upp under samma förhållanden men är inte de som utför de här extrema våldsdåden.

Jesper Fundberg håller med om att det här är något som tas upp alldeles för lite när kriminella gäng diskuteras.

– Det nonchaleras ganska mycket i debatten. Maskulinitetsnormen borde diskuteras mycket mer och då i en intersektionell analys, klass plus etnicitet plus kön. Det blir så mycket antingen eller i diskussionen, när det egentligen är många saker som samverkar. Analysen av mansnormens påverkan blir dessutom ganska platt när den väl tas upp, säger han.

Föreställningen om maskulinitet kopplat till våld, pengar och status påverkar, liksom upprättandet av hierarkier i gruppen av män. För det handlar om väldigt många män, nästan inga kvinnor, konstaterar Jesper Fundberg.

– Vad belönas i gruppen män, i gäng och i andra grupper i samhället? Det här är viktigt att reflektera kring.

En förändring av den destruktiva mansrollen och dess följder kan bara komma genom att män tar ansvar, anser Jesper Fundberg.

– Vanligtvis är det kvinnor som står för protesterna, men det är män som behöver ta större ansvar. Främst seniora män. Och där har jag inget positivt att säga, jag upplever inte att det finns en vilja att förändras. Det handlar om att män behöver krympa sitt handlingsutrymme och sin makt till förmån för kvinnor. Och vi kan inte räkna med att den yngre generationen blir ”räddningen”, de kommer att sugas upp av mansnormen som min generation män upprätthåller.

I detta är det viktigt att arbeta långsiktigt för att förändra strukturer och ge kunskap om det negativa som destruktiva maskulinitetsnormer leder till.

– Ett råd är att arbeta med enkönade grupper i längre processer, som jag bland annat gör inom polisen. Könsseparerat är väldigt bra eftersom det öppnar upp för så mycket djupare samtal, som jag av erfarenhet ser inte uppstår i grupper med både män och kvinnor, säger Jesper Fundberg.

Fokusera på mäns handlingsutrymme, råder han. Det finns mycket män kan göra för att förändra sin egen och andras situation. För att nå dit behövs kunskap och insikt om den egna maktpositionen.

– Det är också viktigt att samtalen visar respekt för individen. Det hjälper inte att börja med att skälla ut en grupp män, det är bara kontraproduktivt. Det här handlar inte om individen utan om föreställningen av hur män förväntas vara och hur vi arbetar för att ändra den normen – och konsekvenserna av den.

Luis Lineo håller med om vikten av att män tar ansvar för en förändring och att se sin egen roll i att upprätthålla negativa mansnormer.

– Ta inte till det typiskt manliga att skylla på något utanför dig själv. Då tar du inte ansvar, säger Luis Lineo.

Som exempel pekar han på studier som visar att det främst är medelålders män som sprider hat på nätet mot allt det som de anser att andra gör fel.

– Välj det som du mår bäst av på lång sikt. Kanske känns det bättre för stunden att skicka den där hatiska kommentaren, det är så våld fungerar. Men det är destruktivt för dig i långa loppet.

Ett sätt att få en positiv förändring är också att konkret ta det egna måendet på allvar, inte tränga undan jobbiga känslor för att det anses ”omanligt” att visa sårbarhet.

– Var inte rädd för att söka hjälp när du behöver, öppna upp med dina vänner och prata om känslor och mående. Du kan vara en vän som får andra män som behöver det att söka hjälp. Att prata om känslor sänker trösklarna för den som mår dåligt. Och det är inte omanligt att visa sig sårbar, det modigaste du kan göra är att jobba med dig själv, säger Luis Lineo.