Arbetsmiljö Arbetstidsförkortning är ett av Journalistförbundets viktigaste krav i årets avtalsförhandlingar. Samtidigt får många dagspressjournalister arbetstidsförlängning, utan kompensation i lön och med ökad stress.
I dag diskuterade Journalistförbundet, SJF, sina krav inför årets avtalsförhandlingar. Fokus låg framförallt på arbetstidsförkortning. Samtidigt tacklar dagstidningarna ett kärvt ekonomiskt läge genom att skära ned på personalstyrkan. Något som leder till att arbetstider och arbetsbelastning ökar ytterligare.
På Journalistförbundets konferens handlade det därför i hög grad om arbetsmiljöfrågor.
Journalister har obekväma arbetstider och facket diskuterade hur man ur ett arbetsmiljöperspektiv får en arbetstid som gör att man faktiskt ska orka ett helt arbetsliv.
– Det var väldigt tydligt förstärkt på den här avtalskonferensen än vid tidigare att arbetsmiljörelaterade frågor är i fokus. Det är ett tecken på att många redaktioner går hårt på den personalstyrka man har kvar, säger Jonas Nordling, ordförande på Journalistförbundet
Bilden bekräftas av facklubbsrepresentanter som Dagens Arena har pratat med. De vittnar om bland annat längre arbetstider, högre belastning och mer oregelbundna tider.
På Dagens Nyheter har man i under 2016 sagt upp de lokala avtal om arbetstidsförkortning som tidigare gällde. För de som jobbar normal kontorstid har antalet timmar ökat från 37,5 till 40 och för dem som jobbar oregelbunden arbetstid har timmarna ökat från 35 till 40 timmar, detta utan de anställda fått någon ökad ersättning.
Vissa arbetsledare jobbar skift som ibland är 11-timmar långa. Anders Forsström är fackklubbens representant på Dagens Nyheter och ser negativt på den utökade arbetstiden.
– Speciellt har de varit svårt för de människor som i allt större utsträckning behöver jobba obekväm arbetstid, över helger eller över jular. Där är det till väldigt stor del 40-timmars arbetstid som gäller. Det är förenat med hälsorisker och har ett socialt pris, så i de frågorna har vi inte varit enade. Men företaget har ändå gott oss till mötes på några punkter gällande hur den förlängda arbetstiden ska schemaläggas. Här har företaget lyssnat.
Men förutom de ökade arbetstimmarna upplever alltfler anställda, även på Dagens Nyheter, att de tar med sig jobbet hem och ett känsla av att ständigt behöva vara nåbar. Det gäller också arbetsledare .
Göteborgs-Posten har under flera år genomgått stora personalnedskärningar. Gabriella Mohoff, fackklubbens representant på tidningen, är inne på samma linje.
–Vi blir ständigt nedbemannade och all nedbemanning innebär problematik. Hetsen blir ständigt större och större, vi blir färre och färre, men tidningen blir inte mindre, säger hon.
– Här jobbar många ambitiösa människor så det blir att man får ta med sig jobbet hem. Dessutom tillkommer digitala publiceringar och många arbetar oregelbundna arbetstider.
Förkortade arbetstider är en fråga som man drivit på lokalt plan sedan länge.
– Vi tycker det är bra med arbetstidsförkortning, på rätt ställen ska jag säga, när det handlar om en arbetsmiljöförbättring, säger Gabriella Mohoff.
Hetsen blir ständigt större och större, vi blir färre och färre, men tidningen blir inte mindre.
Även om svensk dagspress står inför stora ekonomiska utmaningar och trots den ansträngda arbetsmiljö många journalister verkar inom i dag, är SJF:s ordförande Jonas Nordling optimistisk. Och han poängterar att även arbetsgivarna tjänar på att journalisters arbetsmiljö förbättras.
– Journalisterna är det kapital man har kvar. Gör man slut på sitt humankapital gör man en ännu sämre affär. Så ska man driva det här ur ett hållbart ekonomiskt perspektiv, så måste man driva det här på ett sätt så att folk faktiskt orkar utföra sitt arbete.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
