1999 blev Sverige först i världen att kriminalisera sexköp med ambitionen att skapa ett prostitutionsfritt samhälle. I boken Socialt oacceptabelt problematiserar Helena Björk de senaste 20 årens utveckling i svensk prostitutionspolitik.
När journalisten Helena Björk 2014 fick i uppdrag att skriva en artikel om vad det då 15 år gamla sexköpsförbudet fått för effekt insåg hon snart att något enkelt svar inte fanns.
— Jag var inte insatt i ämnet innan men jag förstod när jag läste på att det var svårt att värdera fakta. Det var mycket åsikter och fanns det fakta så var den ofta kritiserad från något håll. Det jag landade i var väl att det finns olika aktörer som är involverade i frågan och som har olika bild av verkligheten. Men det jag kände var att varför lyssnar inte någon på vad någon har att säga, jag upplevde det som att det var ett motstånd till att ta in kritik.
Denna polarisering och frågor om varför gnagde hos Helena Björk för att nio år senare resultera i boken Socialt oacceptabelt – en reportagebok om svensk prostitutionspolitik.
— Debatten har handlat mycket om att försvara modellen att sexköp är förbjudet. I något skede beskriver jag hur de som kritiserar politiken i Sverige beskrivs som prostitutionsförespråkare och så har man liksom inte kommit längre än så. Det har gjort att andra saker har hamnat i skymundan. Jag var fascinerad av polariseringen och ville förstå det jag upplevde som en låsning bättre, säger hon.
När hon fördjupat sig i frågan insåg hon att frågeställningen “har sexköpslagen fungerat eller inte” var den enda frågan som ställts.
— Det finns andra frågor att ställa. Jag ville titta bredare på prostitutionspolitikens innehåll och vad som har gjorts och inte gjorts, vad är de politiska ambitionerna och vad har det resulterat i i praktiken.
Boken berättar om den debatt som pågått i Sverige under lång tid och det Helena Björk konstaterar är att människor som säljer sex inte fått den hjälp och det stöd som behövs trots att ambitionen har funnits.
— Även om ambitionen med lagstiftningen var att lägga ansvaret på de som köper sex och utsätter andra så är det fortfarande stigmatiserat och tabu att befinna sig i situationen att sälja sex. Det gör att det inte kommer fram, man berättar inte om sin situation om man oroar sig för att skuldbeläggas eller bemötas på ett respektlöst sätt.
Hon menar att det därför är få som har erfarenhet av prostitution som själva ställer krav eller driver opinion i frågan. Det gör att den lätt hamnar i skymundan. I boken bryts samhällsutvecklingen och politiken av med tre kvinnors berättelser. De har alla erfarenhet av sex mot ersättning.
Hur var det att möta dem?
— Allvarligt och viktigt. I situationen så ville jag såklart vara på ett sätt som gör att de kände sig trygga. Det var ju väldigt viktigt att få deras förtroende för de har berättat om jättesvåra saker som de varit med om och det är verkligen inte självklart att man vill göra det. De är också drabbade av tabu och stigmatisering. De berättade väldigt öppet, min upplevelse var att det bara rann ur dem och jag lyssnade. Jag hade såklart frågor men jag har inte ställt så många faktiskt. Det är gripande berättelser och de fick jag till mig utan att vara riktigt beredd på exakt vad jag skulle möta. Jag känner nästan att jag vill göra mig liten och låta dem vara och prata. Samtidigt var det viktigt att se på dem som kapabla människor med sin egen grej, med sin egen röst.
Var det givet att ha med kvinnornas berättelser?
— Ja, det var det. Jag är intresserad av politik och vad politiker gör men det är ju helt irrelevant om det inte finns en verklighet som påverkas av politiken.
Något som förvånade dig under arbetet?
— Att jag hittade en enighet. Den här frågan är känd för att vara så polariserad, att den är så svart-vit. Det finns en tydlig uppdelning mellan för och emot, men det är nog teori. I verkligheten så är min bild att det, oavsett uppfattning om kriminaliseringen, finns en enighet om behovet av sociala insatser. Och erfarenheten från sexhandeln, jag ser många tecken på att den är ganska lik oavsett inställning till kriminaliseringen. Där hade jag trott att det var mer vitt skilt som att man har kul och är glad eller att man är jätteutsatt, det är den bilden jag tycker har förmedlats tidigare.
Vad vill du att läsare ska ta med sig av boken?
— Jag tycker att det är tydligt att för att värna om de som utsätts i prostitution, så krävs det väldigt mycket mer än att lagföra sexköpare. Det finns skäl att kritisera de politiska insatser som har gjorts och inte har gjorts utan att för den delen vara kritisk till kriminaliseringen. Och sen att många läser och lär sig något nytt. Är man intresserad av samhället tror jag att man kan få med sig en del, även om man inte har ett specifikt intresse för den här frågan.
Hur ser du på framtiden?
— Det händer mer nu än det gjort under de första två decennierna. Det har bland annat startats Mikamottagningar i flera städer sen 2021. Att man inte gjort det tidigare är en brist. Men det är en positiv utveckling, det händer saker och det gjorde det inte tidigare, säger Helena Björk.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
