SNABBANALYS: Behjärtansvärt – men det bränner inte när Romson talar.
Innehåll: Med lägre ställda förväntningar än inför förra årets förstagångstal – politisk stiltje råder – valde språkröret Åsa Romson att under den första halvan av talet lämna den svenska inrikespolitiken därhän. Åhörarna fick höra om eurokrisen, gröna framgångar i Europa, behovet av att ställa om ekonomin och kampen mot rasismen.
Nästan omärkbart växlade talet in på nya ämnen. Den migrationspolitiska överenskommelsen försvarades (och rev ner starkast applåder), Reinfeldtregeringens nedmontering av trygghetssystem fick kängor och morgonens utspel om förstärkt rot-avdrag upprepades.
Innan talet viskades om att något mycket ovanligt skulle ske under Romsons tal. Överraskningen visade sig vara meteorologen Per Holmberg som skulle föreläsa – nej, förlåt mig, tala – om klimatutmaningen. Precis som när Mona Sahlin gav sig på sig på en liknande uppgift 2007, genom att bjuda upp två ungdomar på scenen, blev resultatet inte särskilt lyckat. Det redan långsamma tempot sjönk ytterligare – för att inte komma igång igen.
Något retoriskt brandtal var det inte fråga om. Almedalsbesökarna fick sig en föreläsning, ett småputtrande Kvällsöppet. Det förstärktes av Holmbergs besök på scenen.
Analys: Liksom att Miljöpartiets utspel på förmiddagen om sänkt moms på reparationer vilar på en i grunden mycket vettig analys, men där slutresultatet blir spretigt, blev resultatet av Romsons tal detsamma.
På morgonens presskonferens förklarade Romson att den svenska konsumtionen orsakar utsläpp som är ungefär 35 procent större än om bara utsläppen räknas. Miljöpartiet vill rikta fokus mot detta och få fler att reparera hemmet och de egna prylarna.
Vettigt och rimligt. Utan att göra något åt de konsumtionsberoende utsläppen kommer knappast den globala uppvärmningen att hejdas. Men den som kommer med nya rot- och rutförslag blir snabbt varse om att man befinner sig i ett råttbo. En journalist frågar sarkastiskt om förslaget även ska gälla hans trasiga Iphone. Vad ska reformen gälla, vad ska undantas, vad kommer det kosta och ger det några jobb? I ett skattesystem som mer och mer liknar en schweizerost är det svårt att få ett nytt rotavdrag att flyga.
Eurokrisen är djup och allvarlig. Men analysen framstår som grund när Romson börjar tala om att Europa förra året köpte olja, kol och gas för 400 miljarder euro – och att detta var dyrt för krisländerna. När talaren sedan är i otakt med sitt eget tal håller det inte att försöka skämta om regeringens sätt att mäta arbetslöshet och växande klyftor. Då spelar det heller ingen roll att innehållet har vägts av och lagts rätt. Att det talas om frihetskamp i Syrien och återförenande av flyktingfamiljer. Det blir spretigt.
Känsla: Alla som bevittnat förra årets urspårning med Romson och Fridolin kände nog viss bävan inför kvällens framförande. Åsa Romson har hittills inte gjort sig känd som en bra talare inför en större publik (milt uttryckt). Ur den synvinkeln, och med hjälp av den solvarma Visbykvällen, var detta en förbättring.
Men. Romsons talskrivare, pressekreterare, politiska sekreterare. Romson själv. Alla inblandade har uppenbart varit medvetna om att detta är Romsons svaga punkt. Talet är välavvägt. Innehållet rätt, många gånger strålande. Det har repats. Genrepats. Putsats.
Ändå landar det fel. Romson tar sina glasögon och säger att hon ska lämna kvar dem till morgondagens talare, Fredrik Reinfeldt. För att uppmärksamma de många barn som inte kan få glasögon för att föräldrarna inte har råd. Det tar några sekunder, sedan bryter förvirrande applåder ut. Det är först när Romson på nytt upprepar ”Se dessa barn Reinfeldt” som publiken är med på att det är nu händerna ska klappas. Takten är fel, skämten studsar på hårt underlag och efter allvarliga ord uppstår bara tomrum.
Talet känns innerligt behjärtansvärt. Mer än så bli det inte. Romson når inte längre än till genrepet. Det bränner inte.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
