“Man inser nu att lagar, regler och samhällsansvar ska spela en tydlig och viktig roll.”
I en ny publicering från internationella valutafonden IMF släpper valutafonden sitt motstånd mot regleringar av kapitalflöden över gränserna. Främst pekar de på att behovet kan finnas i de mindre utvecklade ekonomierna, till exempel i Sydamerika. Men man pekar också på att bristande reglering lett till större problem i europeiska länder som Irland, Island och Estland. I dokumentet pekar IMF också på hur skatter på finansiella transaktioner i vissa fall, till exempel i Brasilien, varit nyttiga. Skatter jämförbara med tidigare avvisade förslag om en så kallad Tobinskatt.
En omsvängning som kan beskrivas som radikal när den kommer från just IMF. LO-ekonomen Torbjörn Hållö håller med om att vi står inför ett slags skifte.
– Det här är ytterligare ett exempel på att hela den ekonomiska diskussionen håller på att skifta. Inte i någon väldigt vänsterradikal riktning men man går mot en mer pragmatisk syn. Konsensus är fortfarande att ekonomin ska vara liberal men man inser att lagar, regler och samhällsansvar också ska spela en tydlig och viktig roll, säger han till Dagens Arena.
Tidigare har också IMF:s förre chefsekonom Raghuram Rajan argumenterat för att inkomstskillnaderna måste minska, vilket Torbjörn Hållö ser som ännu ett tecken på att något håller på att hända.
– Vi hade även OECD:s rapport ”Divided we stand” som ville stoppa en rad avdragsmöjligheter för framför allt de med högst inkomster. Jag är inte jätteimponerad av förslagen om skatt på finansiella transaktioner men jag är en stor vän av till exempel ökad beskattning av banker. Det pågår verkligen ett skifte. Det är svårt i svensk debatt att kroka in i det, det är inte helt lätt för socialdemokratin.
Hållö menar att IMF:s förändrade syn troligen främst handlar om hur de ser på utvecklingsländernas ekonomier, men håller med om att det också i diskussionen om Europas ekonomiska situation ändrats.
– Bankunionen är också ett exempel på ett dramatiskt skifte. Vi ska gå samman och styra upp de här bankerna. Vi får väl se om det blir bra, är genomförbart och om Sverige ska gå med. Men det är väldigt intressant att den här diskussionen förs. Att vi är så pass nära något helt nytt, säger Hållö som tillsammans med LO:s chefsekonom Ola Pettersson skriver om just bankunionens fördelar på SvD Brännpunkt:
”Vår kontinent har under ett halvt decennium fått betala ett mycket högt pris, med låg tillväxt och hög arbetslöshet, för att bankerna är svagt och dåligt reglerade. I flera europeiska länder har den offentliga skuldsättningen vuxit snabbt på grund av att skattebetalarna tvingats bära kostnaderna för underkapitaliserade banker.” skriver Hållö och Pettersson och listar tre punkter de tycker är viktiga för Sverige:
”Vårt inflytande i bankunionen måste garanteras.”
“Bankerna ska betala för sitt eget samhällsskydd.”
“Europeiska banker bör delas upp.”
Finansminister Anders Borg (M) meddelade trots detta på tisdagen att Sverige inte kan säga ja till bankunionen.
– Utrymmet för oss att rösta ja i dag är mycket begränsat. För det krävs verkliga framsteg, säger Borg enligt nyhetsbyrån TT.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
