Val2018 De svenska vårdpartierna blir allt fler och går allt bättre. I årets val fick de tillsammans 43 procent fler mandat, spridda över landet. Men framgångarna till trots, kan de verkligen åstadkomma resultat?
I årets val ställde elva sjukvårdspartier upp i landstingsvalet. Tre fler än i valet 2014. Och det gick bra i år. I förra valet fick åtta partier dela på 42 mandat, efter höstens val fick elva partier tillsammans 74 mandat.
Gemensamt för dem alla är att de deras huvudfråga rör den lokala vården och en majoritet av dem har bildats ur missnöjet kring hot om nedläggning och nedskärning.
Absolut största parti av de elva är Norrbottens sjukvårdsparti som fick drygt 35 procent av rösterna i det senaste valet på landstingsnivå och nästan 70 procent av rösterna i Kiruna. Som största parti på regionalnivå tar de, efter 84 år med S-styre i landstinget, över makten.
Som det ser ut i nuläget kommer Norrbottens Sjukvårdsparti att styra Region Norrbotten tillsammans med Centerpartiet och Moderaterna.
– Samarbetet med M och C är en möjlighet för att vi har en relativt stor samsyn på sakfrågorna. I de frågorna vi har drivit hårt har de stöttat oss, säger Erika Sjöö, förtroendevald och administratör för sjukvårdspartiet.
En av orsakerna till partiets framgång tror Erika Sjöö är att partiet alltid drivit samma frågor – emot centraliserings politiken och för jämlik vård.
Möjligheterna att göra skillnad tror hon är stora, även om partiet inte kan styra hur stora penningpott landstinget får från staten.
– Det finns organisatoriska förändringar som kan göras och som hade omfördelat resurser. De resor som centraliseringen orsakar är inte gratis och hela sjukvårdens organisation behöver ses över. Som det ser ut nu är verksamhetsorganisationen uppdelad i stuprör, där tror jag vi har mycket att vinna på att skapa en mer platt struktur, säger Erika Sjöö.
Landstingen får statsbidrag av staten och resterande intäkter kommer ifrån landstingsskatten. Enligt Niklas Bolin, statsvetare vid Mittuniversitetet, är möjligheterna för partierna generellt begränsade av yttre faktorer, som ligger utanför den regionala eller lokala sfären.
– Flera av landstingen har stora ekonomiska svårigheter, där man också har provat så väl alliansstyre som vänsterstyre och ändå inte kommit till bukt med problemen. Det finns ett strukturellt problem bortom vad politikerna har makt över i form av generell landsbygdsproblematik med dalande befolkningssiffror, en åldrande befolkning och stora avstånd, säger Niklas Bolin, och tillägger att han inte är expert på just sjukvårdspartiernas specifika möjligheter till förändring.
Sjukvårdspartierna har enligt Niklas Bolin ofta en inriktningen som handlar om resursfördelningen inom sjukvården eller nej till nedläggningar eller förflyttningar. Partierna startas i regel av personer med ett förflutet i professionen så som läkare eller sjuksköterska.
Ett parti som skördade stora framgångar i valet, som vill omfördela genom organisatoriska förändringar och som startades av yrkesverksam sjukvårdspersonal är Vård för pengarna i Sörmland.
I höstens val blev Vård för pengarna nästa största parti och med 18,6 procent kniper de ytterligare sju mandat i landstingsfullmäktige.
För att få majoritet måste två av de tre största partierna ingå i styret. I Sörmland finns det en rad kommuner där Socialdemokraterna och Moderaterna styr med varandra, och risken finns att de väljer att göra så även på landstingsnivå.
– Förhandlingar pågår, men som det ser ut i nuläget så kommer vi styra tillsammans med S och ett annat borgerligt parti, säger partiledaren och överläkaren Jonas Lindeberg.
Precis som namnet, Vård för pengarna, vittnar om vill partiet få ut mer vård för de pengar som redan finns att tillgå, men stänger inte dörren för att landstingsskatten framöver kan behöva ses över.
– Vi tror att strukturförändringarna vi föreslår kan göra en hel del. Kan vi effektivisera på landstingsnivå så tror vi att vi kan få ut mycket mer vård för nuvarande skatt, säger Jonas Lindeberg.
Landstingsstyrelsens ordförande Monica Johansson (S) är dock inte lika övertygad. Till tidningen Dagens Samhälle säger hon:
– Jag håller med om att man alltid ska se över sina utgifter för administration, men partiet överdriver dess storlek och har kommit med fler ogenomtänkta förslag. Frågan är inte så enkel som de tror.
Partiet gjorde ett kanonval redan förra valet, med då bara ett år på nacken. De senaste fyra åren har de suttit i opposition och försökt både påverka och samla erfarenhet.
– Tidigare har det har funnits en skepsis från de andra partierna, men den skepsisen har försvunnit. De har lärt känna oss, de frågor vi driver och sett vår kompetens. Vi har även lärt oss mycket om det politiska, säger Jonas Lindeberg.
Efter höstens val är sjukvårdspartier representerade i åtta landsting. Vilka som får reell makt återstår att se.
Just partiernas erfarenhet och ålder tror statsvetaren Niklas Bolin kan spela en viss roll i hur mycket inflytande ett parti får på regional och kommunal nivå.
– Generellt är politik ett hantverk som man måste lära sig. Hur man exempelvis agerar i vissa sammanhang och hur man når kompromisser har betydelse för ens möjligheter att komma fram, samarbeta med andra partier och få inflytande. Nu har flera av de här sjukvårdspartierna ett par år på nacken och då kan det skapas möjligheter för dem att nå koalitioner med de andra mer etablerade partierna. De har mer erfarenhet och de andra partierna vet var de har »nykomlingarna«.
Anders Sannerstedt, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, ger ytterligare en aspekt på möjligheten till inflytande. Han tror att regionala och lokala partiers möjligheter att lämna oppositionen och kliva in i värmen generellt har ökat i det här valet, mycket på grund av SD:s framgångar.
– I och med att Sverigedemokraterna allt oftare hamnar i vågmästarposition så gör det att lokala och regionala partier gärna bjuds in, därför att man gör nästan vad som helst för att hålla Sverigedemokraterna borta. Men det beror såklart helt på mandatfördelningen.
I flera av landstingen har Miljöpartiet och Liberalerna tappat många av sina mandat och Anders Sannerstedt tror att det kan ha med sjukvårdspartierna att göra.
– Vad man också kan se så har vårdpartierna i ett par fall slagit ut Liberalerna eller Miljöpartiet ur landstingen. Det kan vara en effekt av att sjukvårdspartierna har gått framåt.
Även, som han tillägger, om väljare kanske framförallt strömmar till från det största styrande partiet och tar den nedläggning som det kanske har pratats mest om i riksmedia som ett tydligt exempel – BB Sollefteå.
I Västernorrland har motståndet inte bara resulterat i ett vårdparti som kommit in landstingsfullmäktige och att socialdemokratin regionalt tappar makten. I Sollefteå minskade andelen riksdagsröster på Socialdemokraterna med 18,6 procentenheter. Det är den största enskilda minskningen för ett parti i valet.
Sjukvårdspartiet – Västernorrland har funnits representerade i landstingsfullmäktige mellan 1994 och 2014, då partiet inte ställde upp för val. I år var de tillbaka och fick återigen mandat.
I just Västernorrland tror Anders Sannerstedt att det avgörande för valresultatet har varit den otroliga diskussion som pågått kring nedläggningen av BB, men han tror även att den nationella valrörelsen har haft betydelse för framgångarna.
– Det är också ett resultat av, skulle jag säga, av att sjukvårdsfrågan var nästan den största politiska frågan i årets valrörelse, om man tittar på rikspolitiken. Det har säkerligen hjälpt flera av de här sjukvårdspartierna att gå framåt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
