Gazakriget Biståndsorganisationers arbete står still sedan regeringen pausade biståndet till Palestina. Nu kommer Sida-rapporten som avgör framtiden.
– Det värsta scenariot är att utvecklingsbiståndet till Palestina inte återupptas, säger Anna Eggelind, internationell chef Diakonia.
Larmrapporterna om situationen för flyende i Gaza har avlöst varandra under vintern. Sedan oktober står flera organisationer med verksamhet i Gaza och på Västbanken utan finansiering från svenska Sida.
– Vi är otroligt bekymrade och uppgivna av att följa utvecklingen i Gaza där så många civila dör varje dag. Det är ett lidande som bara fortsätter och blir allt mer oproportionerligt, säger Anna Eggelind, internationell chef på biståndsorganisationen Diakonia.
Tre dagar efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober förra året pausade regeringen Sveriges bistånd till fattigdomsbekämpning, utvecklingsbiståndet, till Palestina och gav biståndsmyndigheten Sida uppdraget att göra en översyn.
Inget förhandsbesked
Det humanitära stödet som går till att rädda liv löpte vidare och förstärktes i november med 150 miljoner kronor.
När Sidas lämnade sin rapport den 1 december ansåg regeringen att den var ofullständig och bad om komplettering. I dag torsdag kommer resultatet.
– Vi hoppas att regeringen ska ta ett snabbt beslut och återuppta utbetalningar, säger Anna Eggelind.
Diakonia har inte fått något besked från regeringen på förhand. Så länge biståndet varit pausat har organisationen inte kunnat betala ut pengar till lokala partnerorganisationer.
– Våra partners har behövt prioritera och inte kunnat genomföra aktiviteter med barn, unga och kvinnor som de planerat och som verkligen behövs just nu med tanke på den nöd som råder. Våra partners står också inför att behöva säga upp personal. Så det har tveklöst påverkat verksamheten.
Sagt upp personal
För att betala för lokaler och löner har Diakonia använt insamlade pengar.
– Jag tycker att Sida och svenska regeringen har ett ansvar att agera med framförhållning. Det svenska biståndet ska bygga på långsiktighet, effektivitet och transparens. Det är det vi efterfrågar för att kunna vara ansvarsfulla med svenskt bistånd.
Olof Palmes internationella center har inte kunnat hålla i gång sina omkring 15 projekt för demokrati, ungas inflytande och kvinnors delaktighet i området sedan Sida slutade betala ut pengar. I Gaza beror det inte bara på svenska pengar utan även på att organisationerna fått sina kontor sönderbombade, att medarbetare och anhöriga dödats och är på flykt.
Behövs för tvåstatslösning
– Regeringen bör fatta beslutet att ta bort frysningen av biståndet och öka biståndet i det här svåra läget som råder, säger Anna Sundström, generalsekreterare.
Hon menar att det svenska civilsamhället – genom biståndet – har betydelse för framtiden och att mycket står på spel när regeringen nu ska ge besked om biståndet.
– Det svenska stödet är centralt för möjligheten att bidra till en tvåstatslösning och att stärka den demokratiska utvecklingen i både Israel och Palestina, säger hon.
Kritiska till UNWRA-stoppet
I januari stoppade Sverige och flera andra länder det humanitära biståndet till FN:s organisation för hjälp till Palestinska flyktingar, UNWRA, efter rapporterna om att anställda deltagit i Hamas attack 7 oktober. Totalt 450 miljoner dollar, hälften av organisationens budget, enligt nyhetsbyrån AFP.
– Vi är väldigt bekymrade och kritiska över det sätt som regeringen hanterar situationen. EU:s utrikesminister Josep Borrell har kallat stoppet av bistånd till UNWRA både oproportionerligt och farligt, och det håller vi med om, säger Anna Eggelind, internationell chef på Diakonia.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
