stöd i skolan 18-åriga Malve gick ut högstadiet utan fullständiga betyg – trots att det varit känt för skolan i flera år att han behövde särskilt stöd. Skolinspektionen har kritiserat kommunen och nu har DO stämt i domstol och kräver en halv miljon i diskrimineringsersättning.
Som Dagens Arena tidigare har berättat har anmälningarna till Diskrimineringsombudsmannen, DO, ökat och en stor grupp anmälningar handlar om diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Det kan handla om fysiska hinder för en elev att ta del av skolan, men det vanligaste är att anmälningarna rör kognitiva hinder, varav många handlar om elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (npf).
En av de eleverna som inte fick det stöd han hade behövt för att klara av skolan är Malve Westerling. Hans familj inväntar nu en process i Linköpings tingsrätt eftersom DO har anmält deras hemkommun, Kinda i Östergötland, för diskriminering på grund av bristande tillgänglighet. Kravet är 500 000 kronor i diskrimineringsersättning.
I det här fallet har DO lämnat in en stämningsansökan till domstol med en gång, istället för det vanligaste förfarandet att först kräva ersättning, och sedan gå till domstol om den inte betalas.
Många år utan särskilt stöd
För familjen Nilsson-Westerling är det här dock en mångårig process. Redan på mellanstadiet fick Malve Westerling för första gången en utredning för att han hade svårt att hänga med i undervisningen. När han började högstadiet var det med underkänt i engelska, svenska och matte.
– Redan där borde de ha förstått att de skulle ha satt in extra resurser, säger hans mamma Johanna Nilsson.
I stället blev högstadiet en utdragen och plågsam period för Malve, vars betyg blev sämre och sämre. Skolan satte visserligen in olika sorters stöd; de hade en studiecoach i klassrummet, Malve fick ibland möjlighet att sitta i en mörkare del av rummet på grund av migrän. ”De satte in lite allt möjligt som inte kostade så mycket”, som hans mamma säger.
Men egentligen dröjde det länge innan skolan utredde ordentligt vilket sorts stöd Malve behövde, säger Johanna Nilsson.
– Jag har alltid litat på skolan och att de gör det de ska, men till slut kände jag att det var nog. Hans betyg blev bara sämre och sämre. Jag ringde Skolinspektionen som gav rådet: anmäl omedelbart.
Skolinspektion riktade kritik mot skolan
Johanna Nilsson anmälde skolan till Skolinspektionen i början av årskurs 9 för Malve, och beslutet kom under slutet av läsåret. Skolan hade brutit mot skollagen på flera punkter: rätten till utbildning, rätten till särskilt stöd och skyldighet att motverka kränkande behandling.
– Det var jätteskönt att få det bekräftat efter tre helvetesår på högstadiet. Då kunde vi säga till Malve: det är inte dig det är fel på. Sista veckorna i skolan fick han rätt insatser och hjälp av en specialpedagog, och lyfte flera betyg. Då känner man: det gick så lång tid, de har förstört så mycket. Och nu är de väl glada att bli av med honom. Men hur blir det för Malve då?
Känslan av att upprättelsen inte riktigt räckte till gjorde att familjen ville gå vidare, och pröva om skolan gjort sig skyldig till diskriminering. De anmälde till DO.
Förra året tog DO emot drygt 350 anmälningar om diskriminering kopplat till funktionsnedsättning inom utbildningsområdet. Många av dem rör elever med någon neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
DO prövar lagen genom domstol
Karin Ahlstrand Oxhamre, chef för processenheten på DO, säger att de har bestämt sig för att driva några fall som rör bristande tillgänglighet till domstol för att få lagen tolkad.
– Lagstiftningen är väldigt otydlig. Vi ser att de här eleverna har ett starkt skydd mot diskriminering i lag, men vi vet inte vad skyddet innebär i praktiken. Mycket diskrimineringslagstiftning kommer från EU-rätten, men förbudet mot diskriminering genom bristande tillgänglighet baseras på en FN-konvention så vi behöver mycket svar som vi inte har, säger hon.
Skolminister Lotta Edholm (L) skriver i ett mejl angående DO-anmälningar att det är ”självklart bra att det prövas om elevers grundläggande rättigheter inte respekteras”.
Vidare skriver hon ”Jag utgår från att skolorna är fullt medvetna om kraven som ställs och vad som gäller. Sedan är jag medveten om att det kan vara utmanande och svårt för vissa skolor och huvudmän. Därför gör regeringen stora satsningar på speciallärare och mindre undervisningsgrupper.”
I en tid av inflation när regeringen inte skjuter till i närheten av den mängd pengar som bland annat SKR bedömer behövs kommer många kommuner nu behöva skära ned på skolan. Hur ser du på det?
”Regeringen har gjort stora satsningar på skolan, men det stämmer att Sverige står inför ett tufft ekonomiskt läge. Man ska komma ihåg att endast 8 procent av skolans direkta finansiering kommer från staten, resten ansvarar kommunerna för. Vi liberaler hade hellre sett att skolan förstatligades.”
Är det rimligt att kräva att skolorna lever upp till skollagen vad gäller extra stöd och anpassningar till de här eleverna när ekonomin försämras ytterligare i en tid när många skolor redan tidigare upplever sig sakna resurser till att utföra sitt uppdrag?
”Skollagen gäller för alla skolor. Däremot är det viktigt att kommuner, precis som staten gör, prioriterar skolan när konjunkturen vänder nedåt.”
”Satsningar” gör liten nytta, enligt facket
Enligt Sveriges Lärare saknar Sveriges skolor sammanlagt 7 miljarder kronor bara för att upprätthålla verksamheten från 2022. Underskottet beror på för liten budget för 2023 (minus 4 miljarder) och ökande kostnader på grund av inflationen (3 miljarder).
I det perspektivet gör några hundra miljoner i satsningar från regeringen liten skillnad, menar fackförbundet. Dessutom handlar det om riktade statsbidrag som inte kan täcka upp för befintlig verksamhet, utan i sig självt ökar verksamheten och därför kostnaderna.
Svårt att komma in på gymnasiet
Malve läser idag en fordonsutbildning; det enda program han kom in på, men enligt hans mamma är han inte särskilt intresserad av den inriktningen. Att arbeta på Räddningstjänsten, via kommunens satsning på ungdomsjobb, ett halvår efter gymnasiet var mycket mer motiverande.
Varför tror du att skolan dröjde så länge med att utreda Malves behov?
– Jag tror tyvärr att det kan bero på att Malve är en elev som sitter tyst och snäll och inte stör någon annan. Han har suttit av sina lektioner, och vi har inte heller bråkat med skolan förrän i nian. Hade hade han stört andra under lektionstid hade de nog gjort något.
Räddningen för Malve har varit att han är social och har kompisar i skolan, säger Johanna Nilsson.
– Visst, hans frånvaro ökade och blev högre i nian, men han ville ändå gå till skolan för att träffa kompisarna.
”Det skär i hjärtat”
Hon beskriver känslan av att i flera år behöva se till att sonen är i skolan trots att han vantrivs.
– Jag visste att jag måste tvinga dit honom, men samtidigt att han mår sämre av att vara där. Det skär i hjärtat.
Johanna Nilsson är trots allt inte orolig för Malves framtid.
– Vill han någonting kommer han att kunna läsa igen senare. Han måste nog få läka först. Skolan har gjort honom så illa så det kan nog ta ett tag.
Malve vill inte själv uttala sig eller vara med på bild, men stöder rättsprocessen och sin mammas medverkan i artikeln. Dagens Arena har sökt Kinda kommun som avböjer att kommentera ärendet eftersom en rättsprocess pågår.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
