Världen Världen står mitt i den värsta hungerkrisen någonsin. Coronapandemin har förvärrat situationen men katastrofen har under lång tid varit stundande. Det menar Marie Haga, vicepresident för FN-organet IFAD. »Nu måste politiker och privat sektor agera«.
Coronakrisen har drabbat hela världen. Hårdast slår pandemins effekter på de som redan innan hade det tuffast. 800 miljoner människor lever under fattigdomsgränsen och går hungriga. 2 miljarder människor får inte tillräckligt näringsrik mat. Det har kallats den värsta hungerkrisen någonsin och de satsningar och åtgärder som hittills tagit är inte tillräckliga.
Så såg läget ut innan corona. Sedan kom pandemin och gjorde en redan svår situation svårare.
För att läget inte ska förvärras än mer ökar nu Sverige sina insatser.
Enorma utmaningar
IFAD, Internationella jordbruksutvecklingsfonden, och World Food Programme får dela på 170 miljoner kronor och i början av september gick SIDA in med 90 miljoner extra till IFAD.
– Utmaningarna är enorma men det går att göra något åt situationen, säger Marie Haga, vicepresident för FN organet IFAD när Dagens Arena pratar med henne över Zoom.
Hon och IFAD är tacksamma över det ökade engagemang Sverige visar och är övertygad om att det är det som krävs för att för att nå Agenda 2030; 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling som alla världens länder har enats kring.
IFAD fokuserar på jordbruksutveckling på landsbygden i fattiga länder och jobbar med Agenda 2030 mål nummer ett och två – att utrota fattigdom och hungern i världen. Den tidigare norska politikern och diplomaten började sitt arbete med IFAD precis i pandemins början.
– Vi har en tendens just nu att knyta alla kriser till covid-19, men den humanitära katastrof vi ser just nu har vi sett komma över tid, säger Marie Haga.
Ett matsystem i kris
Katastrofen bygger enligt Marie Haga på ett matsystem i kris, där problemen är många och sammanhängande. Dagens matproduktion står för 30 procent av de globala utsläppen, fokus har länge varit på kvantitet framför kvalitet vilket gett näringsfattigare mat samtidigt som 30 procent av all mat slängs, och 30 procent av världens jordar är försämrade på grund av att de brukas för hårt.
Krisen har skapats under lång tid där situationen utöver ett ohållbart jordbruk har förvärrats av konflikter och klimatförändringar.
– Allt är orsak och verkan. Konflikt bidrar till fattigdom som bidrar till hunger som bidrar till konflikt. Klimatförändringarna likaså. Sättet vi överförbrukar naturen, utarmar jordarna och använder miljöskadliga bekämpningsmedel, det leder också till konflikt, hunger och fattigdom, säger Marie Haga.
Lär mer: »30 år av fattigdomsbekämpning riskerar att gå helt förlorade«
Vägen framåt
Allt sammantaget är det enormt krävande att vända utvecklingen – mer näringsrik mat måste produceras på mindre areal, med mindre vatten och med mindre bekämpningsmedel – men Marie Haga är hoppfull och vägen framåt är utstakad.
– Det kom nyligen en intressant rapport kring vad som ekonomiskt krävs för att få ner världens hunger till under 5 procent, dubbla inkomsten från småskaligt jordbruk och bruka jorden hållbart. Biståndet måste dubblas – 14 miljarder dollar extra årligen måste skjutas till för att möjliggöra matsäkerhet och näringsinnehåll, säger Marie Haga.
En viktig faktor för att öka biståndet är att intensifiera uppmärksamheten hos politiker och den privata sektorn. Något som faktiskt covid-19 har bidragit till. Maria Haga tycker det är tudelat.
– Coronapandemin har ökat uppmärksamheten kring de här problemställningarna, men orsaken till det – att läget blivit så mycket mer akut – är naturligtvis illa.
Utöver mer pengar och mer uppmärksamhet krävs det enligt Marie Haga ytterligare ett par saker; det storskaliga jordbruket måste förändras och bli mer miljövänligt. För att det ska kunna ske så krävs både myndigheter som vågar ta obekväma beslut och att företagen tar sitt ansvar.
De små bönderna måste bli en del av den globala marknaden och ekonomin. En viktigt pusselbit i det arbetet är hur handelsavtal mellan länder skrivs.
Sist men inte minst trycker Marie Haga på vikten av att inte tappa det långsiktiga tänket.
– Vi måste fatta kloka beslut även under en kris som corona. Vi måste jobba långsiktigt och parallellt upprätthålla det arbete som är fundamentalt viktigt i det långa perspektivet, exempelvis kvinnors rätt till utbildning, till att vara en del av ekonomin och av jordbruket.
USA:s engagemang
IFAD har som Marie Haga uttrycker det »ett balanserat förhållningssätt« till huruvida världen främst ska producera animalier eller vegetabilier, men säger ändå att det ur ett resursperspektiv är förnuftigt att gå mot en mer växtbaserad produktion.
Lika diplomatisk är hon kring frågan om det amerikanska valet. De senaste fyra åren har den amerikanska politiken fått kritik för att landet dragit sig ur globala överenskommelser såsom Parisavtalet som kärnvapenöverenskommelsen.
– Just kring frågorna rörande matsäkerhet har USA inte dragit ner på sitt bistånd, men det har de i frågor som rör klimatförändringarna, vilket är relevant även för bekämpningen av hunger. Kriser kräver helhetstänk och samarbete och det är farligt om länder blir mer nationalistiska.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
