Val2018 Två månader kvar till valet och även om problembilden partierna emellan är lika så ser lösningen på problemen olika ut. Magdalena Andersson (S) och Elisabeth Svantesson (M) möts för en duell om tre frågor: Skolan, jobben och bostäderna.
Två kvinnor aspirerar på finansministerposten efter valet i höst. Socialdemokraten Magdalena Andersson, som har fyra år bakom sig på posten, och moderaten Elisabeth Svantesson som tillträdde som M:s ekonomisk-politiske talesperson i fjol.
I Svenska Dagbladets tält, under Almedalens fjärde dag möts de båda i en debatt om skolan och vinsterna, jobben och bostäderna och finanserna.
Första frågan som delar dem är vinsterna i skolan. I bakgrunden finns en gemensam syn på att kvalitén i den svenska skolan måste bli bättre.
Magdalena Andersson svarar ja på frågan om vinsterna i skolan ska förbjudas – med det lilla tillägget att det är obegränsade vinster som ska förbjudas.
Elisabeth Svantesson svarar nej, hon vill inte att vinster inom skolan förbjuds, men säger samtidigt att hon inte heller tycker att man ska kunna ta ut hur höga vinster som helst.
Socialdemokraterna vill som ett första steg stoppa nyetableringen av vinstdrivande skolor. Under mandatperioden har regeringen ökat anslagen till skolan med 13 miljarder, satsat på fler specialpedagoger och höjt lärarlönerna.
Moderaterna vill inför högre kvalitetskrav och uppföljningar. Mer undervisningstid med fokus på framförallt matte och svenska.
– Vi har sett det gång på gång. Det är för svårt att mäta kvalitet i undervisning eftersom vi inte kan mäta utfall när vi har betygsinflation. Det är därför det finns en hel nationalekonomisk forskning som visar att skolan inte lämpar sig för att vara en marknad, och det är därför inget annat utvecklat land i världen har valt den här modellen, säger Magdalena Andersson.
– Jag hade kunnat ta dig på allvar om det förslag ni lade fram faktiskt hade gått att genomföra och att vi skulle ha kvar olika skolformer i Sverige, men med ert förslag har ni hetsat upp en debatt för att slippa ta den viktiga och riktiga diskussionen om hur vi höjer barnens kunskapsnivå. Det är den viktiga diskussionen, vi måste höja kvalitetskraven inom både kommunal och privata aktörers skolor. Det tar jag gärna en diskussion om efter valet, säger Elisabeth Svantesson.
I Moderaternas skuggbudget för våren 2018 lägger de 17,77 miljarder på skolan.
I Socialdemokraternas budget för 2018 lägger de 14,04 miljarder på skolan.
Läs mer: Val 2018: Det här vill partierna i skolfrågan
Fråga två handlar om bostadsmarknaden: Har vi en bostadsbrist? Och bör skattesystemet ses över så som ränteavdrag, flyttskatt och fastighetsavgift och hyresreglering, för att lösa knutar på bostadsmarknaden?
På den första frågan svarar Andersson ja och på den andra nja. Svantesson svarar nja på första och ja på andra.
Magdalena Andersson och Elisabeth Svantesson oroas båda av prisutvecklingen, ser behov av en övergripande bostadsreform, och understryker samtidigt att eventuella skatteförändringar på bostadsmarknaden måste ske med extrem försiktighet.
Däremot delar de inte synen på marknadshyror. Moderaterna beslutade på sin senaste kongress att driva införande av marknadshyror på nybyggnation.
– Det handlar inte om att avreglera hela bostadsmarknaden. Det handlar först och främst om nyproduktion att man har en mer flexibel prissättning. Det är för att öka rörligheten för att också de med små inkomster ska kunna komma in i de bostäder som har lägre hyror. Jag är inte för marknadshyror, men en annan prissättning, säger aspirerande finansminister Svantesson
– I Finland har man avreglerat bostadsmarknaden och det har lett till 40 procentiga prisökningar, då kanske man kan tänka sig att det börjar byggas en massa fler hyresrätter, men så har det inte heller blivit. Utbudet av hyresrätter har inte ökat, däremot har priserna ökat på sådant sätt att det inte finns bostadsköer längre. Det beror på att vanliga hushåll inte har råd att hyra de här dyra bostäderna. I nyproduktion finns redan ett annat hyressättningssystem, kontrar Magdalena Andersson
Läs mer: Val 2018: Det här vill partierna i bostadspolitiken
Krävs det lägre löner för att människor som flytt till Sverige ska få ett första jobb?
Magdalena Andersson svarar nej, Elisabeth Svantesson nja på första frågan.
Regeringen och arbetsmarknadens parter är överens om att etableringsjobb bör införas. Jobbet ska innehålla utbildning på betald arbetstid. Lönen ska vara i nivå med lägsta nivåerna i kollektivavtalen.
Moderaterna har tillsammans med de andra allianspartierna sagt nej till etableringsjobb och istället lagt ett förslag på inträdesjobb. En förenklad anställning för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen, där utbildning ingår men där ingångslönen är lägre än vad arbetsmarknadens parter kommit överens om.
– Vi ska inte lagstifta om lägre löner, vi ska i Sverige generellt inte ha lägre löner, och vi vill se att lönerna ökar, men för den som är ny i Sverige kan att ha ett lärlingsjobb också betyda att ha en lärlingslön. Att under en tid ha ett lärlingsjobb med en lärlingslön är bättre än att leva på bidrag, säger Elisabeth Svantesson.
– Det som är konstigt med det här är att allianspartierna och Sverigedemokraterna vill lagstifta i Sveriges riksdag om en ny anställningsform, som i praktiken skulle innebära att man har lägre lön. Det tycker jag vore otroligt olyckligt för i Sverige har vi parterna som förhandlar om löner och villkor på svensk arbetsmarknad och där har ju de faktiskt kommit fram till etableringsjobben – en lösning inom den svenska modellen, svarar Andersson.
Läs mer: Val 2018: Det här vill partierna i arbetsmarknadsfrågorna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
