KLIMAT Svenska lantbrukare har inga ekonomiska incitament till att odla på ett hållbart sätt, visar en studie från Lunds universitet. Något som kan ändras med politisk hjälp och en ny metod som värdesätter ekosystemens tjänster, menar ansvarig för studien.
Fungerande jordbruksmark har enorm betydelse för matproduktion och klimat, men ändå odlar många lantbrukare på ett sätt som inte är hållbart för framtiden. Det visar en ny studie som gjorts på Lunds universitet. Framför allt beror det på att livsmedelsmarknaden inte värdesätter de kostsamma insatser som hållbart jordbruk kräver.
I studien har man kommit fram till att lantbrukare är så pass styrda av ekonomiska intressen att de inte har råd att odla på ett dyrare, mer hållbart sätt, trots att de kanske skulle kunna. Att ta vara på de “tjänster” som ekosystemen erbjuder, och som är nödvändiga för oss människor och vårt jordbruk, som till exempel jordmånsbildning och reglering av vattennivåer, har tyvärr inget marknadsvärde. Det gör att de istället förbises.
– Det här är ett allvarligt marknadsmisslyckande som kräver ett politiskt svar, säger Mark Brady, nationalekonom verksam på Centrum för miljö- och klimatforskning i Lund samt på AgriFood/SLU, i ett pressmeddelande.
De miljövänliga metoderna gynnar dessutom mest samhället i stort, och inte de enskilda lantbrukarna. Att till exempel låta marken ligga i så kallad träda, vilket påverkar marken positivt ur ett hållbarhetsperspektiv, har bevisats krympa den totala produktionsvolymen med över 10 procent.
Och även om det finns lantbrukare som idag använder sig av mer miljövänliga system, räcker det inte. Mark Brady menar att det behövs större insatser, och att det är där politiken ska agera för att göra det ekonomiskt möjligt.
– De jordbruksmetoder som skulle bidra med störst värden till samhället i stort och även till jordbruket används i ganska liten utsträckning. Istället tenderar enskilda lantbrukare att ta beslut som grundar sig på kortsiktiga analyser utan att räkna in ekosystemtjänsterna, säger han.
Som en del av lösningen har Mark Brady och hans kollegor tagit fram en modell som visar hur man kan värdesätta ekosystemets tjänster, för att synliggöra hur viktiga de är. Den är tänkt att vara ett stöd när det tas politiska beslut som påverkar jordbruket. Sedan två år tillbaka finns också en webbaserad modell som lantbrukare själva kan använda för att se hur olika metoder påverkar markens bördighet på sikt.
– När det blir lättare att se hur ekosystemtjänster kan bidra till ökad nytta kommer de att bevaras i högre grad. Också jordbrukarna själva förlorar i längden på en alltför intensiv växtodling. Bördigheten minskar, ekosystemtjänsterna påverkas negativt och skördarna blir sämre och mer osäkra.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
