Massmordet i Örebro Massmordet i Örebro förra veckan har satt igång en intensiv debatt om hur man ska förebygga skolskjutningar i Sverige. Finland har drabbats av flera skjutningar under 2000-talet. Dagens Arena har pratat med finländska polisen för att höra hur de arbetar för att skydda skolorna.
Efter massmordet i Örebro förra veckan, där elva personer inklusive gärningsmannen dödades på ett komvux, har det diskuterats hur skolorna i Sverige ska skyddas mot skjutningar. I vårt grannland Finland, som drabbats av flera skolskjutningar och -attacker under 2000-talet, har man länge jobbat med att förebygga sådana våldsdåd.
Efter att två skolskjutningar inträffat mellan 2007 och 2008, i vilka totalt 19 personer dödades, upprättade finländska Inrikesministeriet, polisen och flera andra myndigheter en åtgärdslista med 200 punkter.
– Det finns flera aspekter i det förebyggande. Första delen är förstås att skolorna är tränade i att kunna identifiera en person som riskerar att bli involverad i en skjutning. De ska kunna berätta för oss i ett så tidigt stadie som möjligt om de har en eller flera elever som de är oroliga över. Vi måste få tid på oss att hjälpa eleven tillbaka på spåret. Rektorn eller den säkerhetsansvariga har därför gått en fyra dagars lång kurs hos oss, säger Marko Savolainen, polisinspektör vid finländska polisstyrelsen.
Tiotals hot i veckan
I genomsnitt får finländska polisen hantera mellan 15 och 20 hot i veckan mot skolor i hela landet, berättar Marko Savolainen. Efter en skolskjutning i april förra året tog polisen emot 186 hot på en månad. Skolorna har också fått riktlinjer från polisen om hur de ska göra vid eventuella hot. Polisen har i sin tur ett särskilt team som jobbar med att bedöma hoten och de elever skolan är bekymrade över. Teamet har sina egna specialister och psykologer, berättar Marko Savolainen.
– Vi måste samla all information vi kan. Göra utredningar, prata med personer i elevens närhet och ta reda på vad den gör på internet. Om någon är väldigt intresserad av masskjutningar indikerar det något. För det är en fantasi-baserad handling. Det är planerat och personen fantiserar innan om hur dådet går till. Vi vet inte när vi intervenerar om vi kommer tidigt eller sent i planeringsstadiet, säger Marko Savolainen.
Han framhåller att även om det finns ett bra kommunikationsflöde mellan polisen och skolan kan man inte förebygga alla våldsdåd. Skjutningen på en skola i Vanda förra året, då en 12-årig elev sköt tre jämnåriga barn, varav ett dog, kunde inte stoppas utan hade helt hamnat utanför polisens radar. Men Marko Savolainen menar att man ändå har lyckats förhindra flera skolattacker i och med det här arbetet.
Strikta vapenlagar
Vapenlagstiftningen skärptes också efter skolskjutningen 2008, som en del i det förebyggande arbetet. Enligt Marko Savolainen är det i dag väldigt svårt att köpa ett handeldvapen.
– Du måste alltid gå igenom ett psykologiskt test hos polisen innan. Du måste uppge varför du ansöker om ett vapen och var femte år måste du rapportera din träning. Om du ansökt om vapentillstånd för att träna på målskytte och det visar sig att du inte har varit på någon skjutbana, då får du inte behålla vapnet, säger Marko Savolainen.
Byggreglerna har också förändrats i förebyggande syfte. I dag ska offentliga byggnader ha öppningsbara fönster som kan fungera som evakueringsvägar. Dörrarna ska gå att låsa för att förhindra gärningsmannens framfart. Marko Savolainen påpekar också att stora öppna ytor med glastak och glasdörrar är riskabelt.
– Det är vanligt att gärningsmannen försöker starta eld så att folk inte ska kunna ta sig ut. Vi behöver förhindra att elden sprider sig och att det är möjligt för personer på skolan att stänga in sig och gömma sig på ett säkert sätt. Det förhindrar gärningsmannens framfart och minimerar antalet offer. I Europa tar det mellan 15 och 20 minuter innan polisen är på plats vid en skolskjutning. Och mellan 30 och 45 minuter innan de vet var den misstänkte befinner sig. Så det är viktigt att de på skolan kan skydda sig så länge som möjligt innan vi kan stoppa gärningsmannen, säger Marko Savolainen.
Efter massmordet i Örebro är polisen i Finland särskilt vaksamma nu för att liknande våldsdåd inte ska ske där.
– Vi vet från tidigare att sådana här incidenter som sker i närheten av Finland ökar risken för att något liknande händer här. Risken för copycat-fenomen är särskilt hög efter en skolskjutning, säger Marko Savolainen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
