ekonomi BNP sjunker och konjunkturen mattas av, samtidigt som arbetslösheten ökar, enligt nya prognoser. Men det är ännu långt till lågkonjunkturen, enligt Konjunkturinstitutet.
På förmiddagen publicerade Arbetsförmedlingen nya siffror som visar att arbetslösheten ökade i juli och att 5 000 fler personer var inskrivna som arbetslösa vid månadsskiftet jämfört med för ett år sedan. Samtidigt ligger andelen arbetslösa kvar på 6,9 procent.
– Det är en tydlig ökning, och vår bedömning är att arbetslösheten kommer fortsätta öka under hösten 2019 och 2020. Det förklaras dels av ett svagare konjunkturläge och dels av färre subventionerade anställningar, säger Anders Ljungberg, enhetschef analys på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.
I början av augusti presenterade Konjunkturinstitutet en ny prognos av ekonomin som visade på en oväntat snabb inbromsning av högkonjunkturen.
– Vi befinner oss i en högkonjunktur, vi förväntade oss en långsam tillväxt, men vi blev lite förvånade över att den här snabb-beräkningen visade på en minskning av BNP med 0,1 procent under det andra kvartalet, säger Ylva Hedén Westerdahl som är prognoschef på Konjunkturinstitutet.
Att den BNP-siffra som nyligen redovisades av SCB bygger på en snabb-beräkning betyder att siffran senare ofta justeras, men i år tror inte Ylva Hedén Westerdahl och hennes kolleger att siffran kommer att ändras så mycket.
– De indikatorer vi har på en minskande orderingång inom tillverkningsindustrin och svaga investeringar tyder på en långsam tillväxt framöver. Även i Tyskland har man märkt en dämpning i världshandeln, och de är stor exportör till både Kina och USA. Att Federal reserve (amerikanska centralbanken red.anm) var ute och sänkte räntan och att även EU har aviserat sådana planer är andra tecken på en bredare avmattning, säger Ylva Hedén Westerdahl.
I likhet med Arbetsförmedlingens prognos spår Konjunkturinstitutet en ökande arbetslöshet, och en minskad sysselsättning.
– Nu har sysselsättningen sjunkit två kvartal i rad för första gången på flera år. När produktionen inte ökar lika fort behöver inte företagen anställa lika många, och vi ser redan nu att anställningsplanerna har minskat, säger Ylva Hedén Westerdahl.
– Vi tänker oss att vi når 6,5 procents arbetslöshet nästa år, jämfört med 6,3 procent förra året – det var där vi bottnade, tror vi.
Till skillnad från Arbetsförmedlingens prognoser, bygger Konjunkturinstitutet sina prognoser över arbetslöshet och sysselsättning främst på arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Samtidigt som arbetslösheten bedöms öka, har Arbetsförmedlingen tvingats göra stora nedskärningar till följd av M–KD-budgeten som gäller för året, vilket inneburit minskat inköp av insatser för arbetslösa, samt nedläggning av kontor och personalminskningar, vilket bland annat DN nyligen rapporterat om.
Vad gäller den ekonomiska politiken tror Konjunkturinstitutet i sin prognos på en »neutral« politik, det vill säga att regeringen varken kommer att elda på ekonomin genom investeringar eller strama åt.
– Vi bedömer att regeringen kommer att ha ofinansierade åtgärder på 20 miljarder kronor i höstbudgeten. Det skulle innebära en neutral finanspolitik, och nära nog inget offentligfinansierat sparande, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar innebär det att regeringen missar överskottsmålet på 1/3 procent av BNP nästa år. Att klara överskottsmålet skulle kräva åtstramningar, vilket Konjunkturinstitutet bedömer vore fel väg i en ekonomisk avmattning. Trots det tror Ylva Hedén Westerdahl inte att det här kommer att leda till att regeringen behöver förklara att de inte klarar av överskottsmålet, eftersom de har egna beräkningar över ekonomin som troligtvis visar ett mer positivt resultat.
När konjunkturen mattas av sätts så kallade automatiska stabilisatorer, som inte kräver politiska beslut, igång, som till exempel att a-kasseutgifterna ökar, vilket dämpar konsekvenserna av en sämre konjunktur. Dessutom kan regeringen bedriva en expansiv finanspolitik för att behålla sysselsättningen i offentlig sektor.
– De kan till exempel öka statsbidragen till kommuner och landsting för att se till att de inte gör sig av med folk. Det är en viktig åtgärd, men den bör inte ske nu i höst redan, utan först när och om vi går in i en lågkonjunktur, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Konjunkturinstitutet gör bedömningen att högkonjunkturen består året ut, men ebbar ut gradvis nästa år. Inflationen väntas bli lägre än 2 procent både i år och nästa år, och Riksbanken tros därför vänta ett helt år med nästa räntehöjning, till hösten 2020.
– Det blir svårt för Riksbanken att komma in i en höjningscykel när andra länder sänker.
När det gäller den svaga kronan kan den ha både positiva och negativa effekter på ekonomin, men den påverkar bara indirekt Riksbankens räntebeslut.
– Räntan kommer att påverka växelkursen som har effekt på BNP-tillväxten, och sämre tillväxt ger sämre inflation. Så de sakerna kan påverka Riksbanken.
När det gäller hushållens konsumtion ser Konjunkturinstitutet att det råder en större oro och återhållsamhet, än vad som egentligen borde vara fallet med tanke på hushållens ekonomi.
– Vi är lite förundrade över att konsumenterna inte har spenderat mer, då många har haft en god inkomstutveckling och har ett högt sparande. Dessutom har politiska reformer som höjt barnbidrag och sänkt pensionärsskatt stärkt hushållen. I enkäter vi har gjort är hushållen ganska pessimistiska, och då kan man undra: varför då? Men vi tror att tidigare sjunkande bostadspriser och allt tal om försämrad konjunktur gör att man blir försiktig med pengarna, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
