ekonomi Trots liggande M+Kd-budget beräknas regeringen klara överskottsmålet, enligt Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet. Men välfärden och en storsatsning på höghastighetståg är orosmoln för ekonomin.
Under rubriken Den nya ekonomiska politiken i Sverige samlades en panel med deltagare från bland annat Konjunkturinstitutet (KI), Ekonomistyrningsverket (ESV) och Swedbank på Studieförbundet näringsliv och samhället (SNS) på onsdagen för att analysera konsekvenserna av den liggande budgeten signerad M+KD, och den nya regeringens 73-punktsprogram.
Konjunkturen är på väg att mattas av, men lågkonjunkturen är inte alltför nära förestående var Ekonomistyrningsverket och Konjunkturinstitutet överens om. Urban Hansson Brusewitz, generaldirektör för Konjunkturinstitutet, menar att regeringen i år sannolikt kommer att klara överskottsmålet, då de anger att det finansiella ramverket ska hållas.
– Det är viktigt för en ny regeringen att ha beredskap för att bedriva en expansiv finanspolitik om vi skulle få en djupare lågkonjunktur, exempelvis genom att tidigarelägga redan planerade åtgärder från januariöverenskommelsen, som pengar till kommunerna för att förhindra en neddragning av personal i kommunsektorn, sa Urban Hansson Brusewitz.
Med den M+KD-budget som nu ligger beräknas skatter och inkomster ligga på stabil nivå, men utgifterna minskar kraftigt. Men KI bedömer att regeringen kommer att öka utgifterna jämfört med liggande budget.
– En annan osäkerhet är hur det kommunala skatteuttaget kan påverkas av regeringsöverenskommelse. Trots att man ökar kommunbidragen en del finns ett tryck på att öka det kommunala skatteuttaget, då bidragen inte räcker för att bibehålla personaltätheten i kommunsektorn, sa Urban Hansson Brusewitz.
KI menar att reformer som ligger utanför 73-punktsprogrammet under mandatperioden bör vara finansierade krona för krona. Även i år är utrymmet uttömt för reformer med liggande budget. (KI) Där tror dock Hansson Brusewitz att regeringen kan ha en annan bedömning.
Satsningen på höghastighetstågen, som finns med i regeringsöverenskommelsen kom upp, och dömdes ut som samhällsekonomiskt olönsam av Konjunkturinstitutet. Även Ekonomistyrningsverket uttryckte frågetecken kring möjligheten att både genomföra satsningen höghastighetståg och samtidigt klara överskottsmålet.
– Det går inte att ta den här kostnaden utanför överskottsmålet om man inte gör det som en OPS, det vill säga att ett privat företag lånar upp pengarna och att staten sedan betalar av på lånet, sa Clas Olsson, generaldirektör för ESV.
Han redogjorde för hur de har gjort en hel del antaganden när det gäller de reformer man kan läsa ut av 73-punktsprogrammet.
– Att göra det man har förbundit sig till att göra borde inte kosta mer än 50 miljarder kronor, vilket kan jämföras med de 60 miljarder kronor som vi bedömer att det finns i reformutrymme, sa Clas Olsson.
Frågetecken och en oro finns kring hur resurserna ska räcka till välfärden. Allt fler äldre och barn kräver ett betydande tillskott till kommunernas kassor varje år.
– De här fem miljarder kommer inte räcka till att stärka välfärden om man säger så, sa han.
Clas Olsson kommenterade också utmaningen med att införa miljöskatter, när man samtidigt har en ambition att minska inkomstklyftor.
– Det finns en reell utmaning, för många miljöskatter är fördelningsmässigt annorlunda än det proportionella inkomstskatteuttag vi har. Det drabbar i kronor mer jämnt i befolkningen och därmed blir det mer regressivt, så höjer man miljöskatter men sänker inkomstskatter så omfördelar man resurser från fattiga till rika i någon mening. Så man behöver möta det här, sa Clas Olsson.
Ett annat orosmoln som togs upp är de hastiga neddragningarna på Arbetsförmedlingens verksamhet. Susanne Ackum, nationalekonom och tidigare statssekreterare på finansdepartementet uttryckte en oro över att neddragningarna går för fort, samt att centraliseringen kommer att lämna människor i sticket.
– Jag tror inte att långtidsarbetslösa får en förbättring av digitala tjänster, sa hon.
Det fanns i panelen också kritik mot ett nyligen presenterat förslag om att utöka möjligheten till korttidsarbete under lågkonjunktur. Det riskerar att motverka en önskad strukturomvandling, menade Urban Hansson Brusewitz, KI.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
