Fristående grundskolor är kraftigt överrepresenterade bland de skolor som har mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningar.
Socioekonomiskt starka elever är överrepresenterade på fristående grundskolor. Det visar beräkningar som Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har gjort utifrån Skolverkets statistikdatabas Salsa.
I databasen finns siffror över skolornas förväntade betygsresultat sett till föräldrarnas utbildningsbakgrund och andelen nyinvandrade elever, vilket kan ses som ett socioekonomiskt index över skolans elevsammansättning.
Delar man in landet skolor i tio socioekonomiska grupper och tittar på var friskolorna finns framträder ett tydligt mönster: ju gynnsammare socioekonomisk elevsammansättning, desto större andel fristående skolor.
Grafen nedan visar att bland skolorna med mest gynnsamma socioekonomiska förhållanden så går hälften av eleverna i fristående skolor. Bland skolorna med de minst gynnsamma förhållandena, går knappt fem procent av eleverna i friskolor. Friskolor tenderar alltså i större utsträckning vara skolor med en hög andel högpresterande elever jämfört med kommunala skolor.
– All forskning visar att man väljer skola efter vilka de andra eleverna är på skolan. Man gillar att segregera sig. Och friskolorna möjliggöra det valet, säger Jonas Vlachos.
Och konsekvensen av att eleverna med de mest gynnsamma förutsättningarna är överrepresenterade på fristående grundskolor är just att skolsegregationen ökar.
– Forskningen visar att friskoleexpansionen är kopplad till den ökade skolsegregationen. Vad man diskuterar är hur mycket som kan hänföras till friskoleexpansionen och hur mycket som hänföras till andra faktorer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
