Böcker Håkan A Bengtsson har läst Henrik Ohlssons Naturen och människan – Från lägerelden till fossilsamhället.
Vissa böcker är små till formatet. Men lyckas belysa stora frågor och fånga de långa linjerna. I det här fallet mänsklighetens hela långa historia fram till dagens stora utmaningar kopplade till klimatet. Jag skriver här om en bok som handlar om den period då människan har påverkat jorden, den så kallade antropocen. En bok som kan läsas som en reflektion kring vår existentiella klimatångest. Oroande men också hoppingivande.
Människans relation till naturen
Det här handlar om Henrik Ohlssons Naturen och människan – Från lägerelden till fossilsamhället (Natur & Kultur). Det är inget politiskt manifest, utan en text av ett annat slag. Den är skriven med lätt hand och är begripligt formulerad, vilket inte alla akademiker klarar av. Henrik Ohlsson är lektor i historia. Så detta kan räknas in i den högre utbildningens tredje uppgift, det vill säga att akademikerna ska dela med sig av sina kunskaper och göra dessa tillgängliga för oss som inte läst alla böcker. Boken rymmer många roliga och ibland oväntade sidospår, och sällsamma nedslag i mänsklighetens långa historia. Detta är kort sagt en läsvärd essä, ett ”försök”, att sammanfatta människans relation till naturen, från livet vid lägerelden till vår resa in fossilsamhället. Och inte minst vår framtida väg bort från beroendet av fossila bränslen. Den outtalade frågan lyder: Är det möjligt? Och hur ska det gå till?
Enligt den antika myten var det Prometheus som tog elden från gudarna och gav till människan. Kontrollen över elden var en avgörande vändpunkt i vår historia. Ohlsson beskriver samtidigt att skogsbränderna hade en självreglerande karaktär under förindustriell tid, men i vår tid har fått en djupt skrämmande dimension. Vi levde som jägare och samlare, sedermera bofasta som brukade jorden och tog sedan steget över till den industriella eran.
Boken blottlägger en kluvenhet som märks i hela debatten om hur omställningen till klimatneutralitet ska gå till. Kanske bottnar den i en kluvenhet till upplysningen som sådan. Det byggde ju, skriver Ohlsson, på att människan nu betraktade sig som en varelse utanför och ovanför naturen. Fri från dess domvärjo. Människan står nu i centrum och härskar över planeten. Ohlsson framhåller också att auktoritära och totalitära ideologier periodvis fått överhanden i moderniteten. Kanske drabbas mänskligheten av hybris. Som bland annat leder till att vi under ett kort historiskt ögonblick gör av med fossila tillgångar som lagrats och skapats under miljontals år.
Två alternativa vägar
Man kan vända på saken. Upplysningen och moderniteten har möjliggjort frihet och demokrati, en enorm välståndsutveckling och ett bättre liv för de flesta. Det är fråga om en mänsklig frigörelse som saknar motstycke i historien. Den tekniska utvecklingen har varit osannolik. Om en Iphone skulle ha tillverkats 1985 skulle den i dagens penningvärden kostat cirka 300 miljoner kronor.
Den här spänningen kokar ner till olika alternativ i och perspektiv på klimatpolitiken, ja på två alternativa vägar. Ska vi helt bryta med dagens industriella samhälle. Eller är vägen framåt att bejaka den tekniska utvecklingen och på det sättet åstadkomma klimatneutralitet på en högre teknologisk nivå. Invändningen mot det första alternativet är förstås att det framstår som helt ogenomförbart och orealistiskt. Problemet med det andra är att det bygger på stor tillgång till naturresurser av olika slag, även om miljövänlig el ersätter oljan. Det låter kanske som en grå kompromiss. Men är inte lösningen en kombination? Att båda vägarna är möjliga och nödvändiga? Det vill säga både ett teknologiskt skifte och att vi alla ställer om våra levnadsvanor.
Ligger framtiden framför oss eller bakom oss? Undrar Henrik Ohlsson. Han citerar Søren Kierkegaard: ”Man förstår livet baklänges men måste leva det framlänges”. Vi kan inte med säkerhet veta hur det går. Vi talar om långa historiska ledtider. Så om sisådär femtio år vet mänskligheten kanske om vi hanterade klimatutmaningen, nu i början av 2000-talet, på ett bra sätt.
Håkan A Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
