Stora varsel, ansträngt ekonomiskt läge, flera medlemmar och förtroendevalda, kraftiga investeringsbehov och ökad användning av AI. Dagens Arena har bett flera fackförbund att blicka tillbaka och summera det fackliga året 2024 samt lyfta särskilda utmaningar 2025.
Johan Lindholm, ordförande för LO
Hur skulle du sammanfatta 2024 utifrån LO:s perspektiv?
– Det har varit ett händelserikt år. Epicentrum för oss är maj månad då vi hade kongress och valde en helt ny ledning. Det påverkar hela organisationen. De förväntningar och förhoppningar samt den goda stämning som följde med kongressen har ingett hopp och tro om en väg framåt. Det togs viktiga beslut i stor enighet, inte minst vad gäller arbetstidsförkortning. Vi ser fram emot stegen vi kommer att ta i frågan 2025 när vi närmar oss att ha en utredning på plats, säger Johan Lindholm.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för LO?
– Jag återkommer till LO-kongressen. Vi har beslutat att vi ska yttra mer i debatten och vara rösten ingen makthavare ska kunna runda när det gäller arbetstagares villkor. Vi ska göra fackföreningsrörelsen starkare, säger Johan Lindholm.
– Sen har det varit tufft. Vi har haft pandemi, krig, inflation, ökade bränsle- och räntekostnader och matpriser som tyngt ner. Våra medlemmar har faktiskt fått se alla negativa konsekvenser av detta och betalat ett högt pris. Tyvärr har regeringen inte visat insikt i vilken ekonomisk politik som krävs för att få Sverige på fötter. Därför har vi också tagit fram ett investeringsprogram som visar hur Sverige ska fungera och vilka villkor som ska gälla. Människor ska ha jobb att gå till och ha tro och hopp om framtiden.
Vad ser du för utmaningar för LO 2025?
– Vi går in i en avtalsrörelse nu och ska leverera tydliga reallöneökningar. Det ska bli höga löneökningar, det förväntar sig Sveriges arbetare. Vi har samordningen nu där vi ska ta itu med deltidsproblematiken, låglönesatsningar och senare i maj ska vi ta fram någonting för att ta an utmaningen vad gäller arbetstid. Sen måste arbetslösheten ner. Det är nästan en halv miljon svenskar som inte har jobb att gå till. Regeringen sitter på verktygen och måste göra någonting nu. De måste investera i människor, utbildning, infrastruktur, vatten, el och bostäder. Vi har en underfinansierad välfärd som behöver pengar. Sverige ska bli det skyltfönster i världen det en gång var, säger Johan Lindholm.
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet
Hur skulle du sammanfatta 2024 utifrån Vårdförbundets perspektiv?
– Det har varit ett väldigt betydelsefullt år på flera plan. Genom vårt varsel i våras lyckades vi sätta frågan om arbetstidsförkortning på agendan. Vi nådde inte vårt mål, men inom vårdsektorn och utanför pratar alla just nu om arbetstid och lyfter frågan. Det stärker övertygelsen om att vi har tänkt rätt, säger Sineva Ribeiro.
– Sen har vi angiverilagen där vi gjort ett stort påverkansarbete tillsammans med facken i välfärden. Det lönade sig att protestera och blev inte så illa som vi befarat. Men vi vill inte bara ha undantag för vården, vi vill inte ha en sådan lagstiftning över huvud taget, säger Sineva Ribeiro.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– Övertidsblocken var bra i ljuset av att vi bygger en vård och ett vårdbehov hos befolkningen på att våra medlemmar jobbar övertid. Det planeras inte för den vård som behövs. När vi genomförde vår övertidsblockad sa man att det var samhällsfarligt, ändå var vi alla där på heltid. De största vinsterna med varslet var att vi fick med befolkningen på att så här ska det inte vara. Det är orimliga krav och därför inte konstigt att det är svårt med kompetensförsörjning. Det ska gå att hitta en balans mellan att ha familj och ett yrke man älskar. Och det måste lösas långsiktigt.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– Nu går vi in i avtalsrörelse igen och kämpar för ett hållbart arbetsliv för våra medlemmar. Det ska gå att ha ett yrke man älskar och ett liv. De betalar själva priset när de går ner deltid. Det påverkar deras hälsa, pension och ekonomi. Det här är inte ett individuellt problem utan en systemkris. Det undergräver hela vården. Det är ett stort gap i kompetensförsörjningen och det krävs resurser för att vända det, säger Sineva Ribeiro.
Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal
Hur skulle du sammanfatta 2024 utifrån Kommunals perspektiv?
– Det har varit väldigt tufft, välfärden har gått igenom ett stålbad. Den har inte fått de ekonomiska förutsättningar som krävs. Det har varit stora varsel i välfärden som i stället behöver fler arbetare. För de som är kvar har det blivit tuffare. I förbundet har det varit ett händelserikt år. Vi har förhandlat det största kollektivavtalet på arbetsmarknaden och varslat om konflikt med SKR. Det blev aldrig någon konflikt men vi flyttade fram våra positioner, säger Malin Ragnegård.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– Vi har hållit i välfärdsdemonstrationer för att uppmärksamma behovet i välfärden. Och vi har mobiliserat mot angiverilagen. Det lönade sig och utredningen backade från sitt ursprungliga förslag. Det känns inte riktigt som en seger men som att vi ändå gjorde skillnad. Vi har också samlat många namn och berättelser kring bristerna i sjukförsäkringen och lämnat över till regeringen, även där blev det inte så stora försämringar som vi befarade. Vi har också fått en utredning på plats om bemanningen på förskolan och storleken på förskolegrupperna. För det ska regeringen ha ett plus, säger Malin Ragnegård.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– Främst är det att förhandla om kollektivavtal inom alla våra avtalsområden. Det är ett jättejobb, både utmanande, tufft och roligt. Vi ser väldigt mycket fram emot att få till förbättringar för våra medlemmar. Sen har vi kongress i juni så det är mycket jobb inför det. Och så kommer vi fortsätta att driva på för en hållbar finansiering för välfärden, och bemanningsregleringar inom den, säger Malin Ragnegård.
Veronica Magnusson, ordförande för Vision
Hur skulle du sammanfatta 2024 utifrån Visions perspektiv?
– Att vi är starkare tillsammans är kanske en sliten klyscha, men vi har känt att i de här tiderna av polarisering och tufft ekonomiskt läge har vi ändå kunnat åstadkomma saker tillsammans. Det har varit ett arbetsamt år och vi är så klart stolta över våra tiotusen förtroendevalda som fått igenom alltifrån att lämna blod på arbetstid till att höja friskvårdsbidraget. Vi har fått känna på gemensam mobilisering i den fackliga rörelsen med massiva protester kopplat till angiverilagen, och det har gett resultat, säger Veronica Magnusson.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– En sak som är väldigt viktig är att vi fortsätter växa när det gäller fackligt förtroendevalda. I dag har vi 6 500 skyddsombud. Det är en ökning med 800 sedan 2022. Det är viktigt att kunna finnas där när det händer saker på arbetsplatserna, för att lägga förslag på förbättringar men också för att säga ifrån om något behöver göras. Det är ett grundläggande fackligt uppdrag och ur mitt perspektiv är det den stora händelsen, att vi skapar förutsättningar för ett bra lokalt fackligt arbete.
– Det är också bra att situationen inom HVB-hemmen börjat lyftas mycket under året. Vi börjar se ett politiskt uppvaknande. Det är väldigt bra för våra medlemmar som jobbar inom hemmen att det uppmärksammas, säger Veronica Magnusson.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– Vi har avtalsrörelse nästa år. Det är viktigt att vi gör framsteg för villkor och löner för Visions medlemmar. Vi ser också att stressrelaterade sjukdomar är på all time high och att det är kvinnodominerade yrken där Visions medlemmar finns som är kraftigt överrepresenterade. Så vi kommer att behöva jobba mer med arbetsmiljö och friskfaktorer. Arbetsgivarna behöver också vara mer delaktiga i arbetet, säger Veronica Magnusson.
– Sen ser vi att användandet av AI tar fart på arbetsplatserna. Det påverkar våra medlemmar mycket. Det kan förbättra men det kan också stjälpa om inte implementering och involvering genomförs på ett noggrant sätt. När man ska gå in och jobba i nya lokaler finns ett upparbetat sätt hur man fackligt och genom samverkan tillgodoser allas behov. Det är samma med digitala miljön. Det handlar om att ge förutsättningar att göra jobbet och att ge alla professioner inflytande, säger Veronica Magnusson.
Peter Hellberg, ordförande för Unionen
Hur skulle du sammanfatta året som gått ur förbundets perspektiv?
– Det här året har varit tufft, inte bara för Unionens medlemmar utan för alla löntagare i Sverige. Den ihärdiga och höga inflationen har satt hård press på hushållen med skenande kostnader för mat boende och energi. Samtidigt har just dessa utmanande tider tydliggjort fackets betydelse. Många medlemmar har vänt sig till oss för stöd och råd. Det gläder oss att vi har kunnat möta det behovet och stöttat fler medlemmar ute på arbetsplatserna, säger Peter Hellberg.
– Vi har under året tecknat kollektivavtal med flera svenska techbolag. Att fler företag inom tech-sektorn väljer att teckna kollektivavtal är både glädjande och ett bevis på att vårt hårda arbete ger resultat, säger Peter Hellberg.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– En av årets stora framgångar är att riksdagen äntligen beslutat att det ska bli möjligt att pausa en påbörjad utbetalning av tjänstepension. Fram till nu har flexibiliteten saknats. När utbetalningen väl börjat har det inte gått att tillfälligt avbryta för att återgå i arbete. Det här har varit en av våra prioriterade frågor under lång tid, och att äntligen få se resultat känns fantastiskt, säger Peter Hellberg.
– En annan milstolpe vi firar är att vi nu har 30 000 förtroendevalda i förbundet. Det är en energiboost som vi tar med oss in i det nya året och en påminnelse om vad vi kan åstadkomma tillsammans.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– En stor utmaning som väntar runt hörnet är den kommande avtalsrörelsen. Sveriges löntagare har haft en ekonomiskt svår period med hög inflation och stigande priser som pressat hushållen. I den senaste avtalsrörelsen 2022 var vi, tillsammans med Facken inom industrin, mycket ansvarsfulla i våra lönekrav för att inte förvärra ett redan ansträngt läge, säger Peter Hellberg.
– Nu ser vi dock ett annat ekonomiskt landskap. Nästa år väntas räntans fortsatta sänkning leda till att hushållens köpkraft stärks samtidigt som svensk industri utvecklas starkare än många av våra konkurrentländer. Därmed är det dags för arbetsgivarna att ta sitt ansvar. Löntagarna behöver en reallöneökning som inte bara ger ekonomisk trygghet, utan också stärker köpkraften och bidrar till fortsatt tillväxt.
Marie Nilsson, ordförande för IF Metall
Hur skulle du sammanfatta året som gått ur förbundets perspektiv?
– Det har varit ett otroligt intensivt år. IF Metalls konflikt med Tesla har satt värdet av kollektivavtal på dagordningen och engagerat fackföreningsrörelsen som helhet, även långt utanför Sveriges gränser. Samtidigt har vi förberett 2025 års avtalsrörelse som ska garantera reallöneökningar för våra medlemmar efter de senaste årets kostnadskris, säger Marie Nilsson.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– Utan tvekan vår konflikt med Tesla. Under året har vi sett hur allt fler medlemmar på Tesla har anslutit sig till strejken. De strejkande medlemmarna på Tesla är sanna fackliga hjältar, som tar kampen för trygga villkor. Det har också varit väldigt glädjande att se den stora uppslutningen från andra förbund, som stöttat med sympatiåtgärder, säger Marie Nilsson.
– Jag kan inte summera året utan att också nämna Northvolts kris. Över 900 arbetare har sagts upp oron har varit stor. Våra avdelningar har gjort ett fantastiskt jobb med att stötta oroliga medlemmar.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– Det första kvartalet kommer att domineras av avtalsrörelsen, där industrin återigen ska normera löneökningarna för hela arbetsmarknaden. Vi är fast beslutna att bibehålla den högre löneökningstakten från den senaste avtalsrörelsen. Det kommer garanterat att bli tuffa förhandlingar med motparterna. Konflikten med Tesla fortsätter. Någon snabb lösning finns inte i sikte, men konfliktviljan är fortsatt stark bland de strejkande, säger Marie Nilsson.
– Sen är Northvolts kris inte över. Men oavsett hur utgången blir kommer den gröna omställningen av svensk industri att fortsätta. Det är en överlevnadsfråga för vårt lands framtida konkurrenskraft och välstånd. Våren kommer också att präglas av kongressförberedelser. IF Metalls sjätte ordinarie kongress går av stapeln i Örebro i maj 2025. Sammanfattningsvis blir det ett händelserikt år även 2025. Fullt av utmaningar och möjligheter, säger Marie Nilsson.
Gabriella Lavecchia, ordförande för Seko
Hur skulle du sammanfatta året som gått ur förbundets perspektiv?
– Det har varit ett intensivt år såväl internt som externt. Dels har mycket fokus riktats till förberedelser inför såväl kommande avtalsrörelse som vår kongress. Vi har tagit emot nya medlemmar inom djurvårdsområdet från Kommunal. Givetvis har även mycket kraft lagts på organiseringsarbetet och på vår kommunikation och opinionsbildning. Vi kan också se resultat i form av att vi lyckas få fler att bli medlemmar i förbundet vilket känns väldigt roligt. Sen har vi en LO-kongress bakom oss där flera av våra motioner fick genomslag.
– Men det övergripande intrycket handlar trots allt om våra medlemmars allt tuffare situation. Vi ser hur många av våra medlemmar brottas med en allt tuffare arbetsmiljö som i värsta fall har lett till dödsolyckor på jobbet, senast inom energibranschen. Vi kan se hur hot och våld blir allt vanligare inom flera av våra områden. Vägarbetare, kriminalvårdare, behandlingsassistenter inom SiS för att ta några exempel. I nästan alla de verksamheter där våra medlemmar befinner sig ser vi att arbetsgivare pressar sina kostnader på bekostnad av våra medlemmars arbetsmiljö. Vi måste göra allt vi kan för att stoppa denna utveckling.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– Det är svårt att peka ut en händelse som har haft särskild betydelse. Men det är klart att det faktum att vi kan se en positiv trend när det gäller antalet medlemmar i förbundet är väldigt glädjande.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– Det är väl egentligen främst två saker. Dels att hålla i trenden när det gäller att bli fler medlemmar. Dels så har vi en avtalsrörelse framför oss där det finns höga förväntningar bland våra medlemmar.
Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare
Hur skulle du sammanfatta året som gått ur förbundets perspektiv?
– Vi välkomnar de statliga utredningar som jobbat på under året för att rätta till de många systemfelen i skolväsendets styrning. Till exempel rörande betygssystemet, läraryrkets administrativa börda och om vinstintresset i skolsystemet. Vi får se om utredningarna också leder fram till de politiska beslut som skulle behövas. Även bland partierna i regeringsunderlaget verkar vår kritik till slut ha fått visst fäste om att vinstintresse inte är en bra drivkraft för att bedriva skol- och förskoleverksamhet, men vi får se om de orkar tillräckligt mycket, säger Anna Olskog.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– Sveriges Lärares första kongress i våras innebar att vi lämnade den ett och halvt år långa övergångsperioden från de två gamla förbunden och valde en helt ny styrelse för en starkare facklig organisation som samlar hela lärarkåren. Något som var en stor seger var att vi och de fyra andra stora välfärdsfacken tillsammans kunde tvinga regeringen att backa från förslaget om att våra medlemmar skulle lyda under en generell anmälningsplikt av papperslösa människor, säger Anna Olskog.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– Viktigast är ta steg framåt så att skolväsendet lämnar New-public-management-eran. Det handlar om politiska beslut, likväl som uppgörelser mellan parterna. Vi måste få till stånd regleringar av lärares tid till planering och uppföljning av lektionerna, av ett tydligare tak för lärares undervisningsskyldighet samt att klass- och gruppstorlekar regleras. Kopplat till detta behöver vi få stopp för den långtgående marknadiseringen av skolväsendet. I övrigt måste trenden vändas så att offentlig sektor slutar släpa efter privat sektor när det gäller löneutveckling, såsom tyvärr har skett hittills under 2020-talet, säger Anna Olskog.
Kim Söderström, ordförande för Byggnads
Hur skulle du sammanfatta året som gått ur förbundets perspektiv?
– Det har varit intensivt och med fokus på förändring. I början av året samlade vi tillsammans med GS-facket hundratals yrkesarbetare på Sergels Torg för att demonstrera mot regeringens obefintliga bostadspolitik. Strax därefter lanserade vi Svensk Byggkontroll, ett branschtäckande kontrollsystem för att stoppa fusket och arbetslivskriminaliteten i byggbranschen. I maj gick Målarna upp i Byggnads och Johan Lindholm valdes till LO-ordförande. Nu i november fick jag medlemmarnas förtroende att ta vid som förbundsordförande, säger Kim Söderström.
Någon händelse under 2024 som haft särskild betydelse för ert förbund?
– Att Johan Lindholm blev ordförande för LO och att jag sedan tagit över som ordförande för Byggnads är naturligtvis svårt att inte nämna. Jag vill också lyfta vår arbetsmiljövecka där vi kontrollerade över 1 500 arbetsplatser över hela landet och vårt fokus på vibrationsskador fick stor uppmärksamhet, säger Kim Söderström.
Vad ser du för utmaningar för förbundet 2025?
– Massor. Vi går in i en ny avtalsrörelse där mer pengar i plånboken för våra medlemmar, och kampen mot arbetslivskriminaliteten kommer att stå högt på dagordningen. Vi kommer att fortsätta stärka och bilda våra medlemmar, och inte minst utveckla kollektivavtalet för våra nya medlemmar från Målarna, säger Kim Söderström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
