»Enkla lösningar minskar take away-skräpet«

MILJÖ Att få oss att ändra vårt konsumtionsmönster är inte så svårt som man kan tro. En ny studie visar att tiden kan vara mogen för pantsystem för engångsförpackningar.

Mat i en förpackning, engångsbestick till det och alltsom oftast i en plastpåse. Kanske några servetter. Och så hämtkaffet i mugg med plastlock. Så ser det normalt ut för den som köper färdig mat och dryck, i en tid där take away blir allt mer populärt. I en ny studie har IVL Svenska Miljöinstitutet, med stöd av Vinnova, granskat hur mängden engångsartiklar kan minskas bland annat genom att testa konkreta åtgärder på ett antal kaféer i Stockholm.

– Vi testade egentligen de mest simpla av åtgärder, som att personalen fick börja fråga om kunden verkligen behövde engångsbestick i stället för att ha rutinen att alltid packa ner det. En kafékedja plockade bort allt detta från stationerna där kunderna själva kunde ta saker, säger Åsa Stenmarck, avfalls- och resursexpert som är en av forskarna bakom rapporten.

Studien visar att även de i sig små insatserna gjorde stor skillnad i den totala mängden skräp och i hur mycket engångsartiklar som gick åt. Dessutom visade enkätundersökningar med kunder och personal att det sågs som positivt att kaféerna jobbade med detta.

– Vi problematiserar väldigt mycket i miljödebatten – att det ska vara så svårt att ändra beteenden och att vi sitter djupt rotade i vår konsumtion. Men vissa saker är rätt lätta att ändra på och då kan vi ju åtminstone börja med dem och sedan gå vidare och göra det som är svårare, säger Stenmarck.

I studien tittade forskarna även på möjligheterna att införa en typ av pantsystem för hämtmatsförpackningar, där kunderna kan ta med sin använda förpackning och få någon form av rabatt eller prisreduktion i utbyte vid nästa köp.

– Intresset för den här typen av system visade sig vara stort hos restaurang- och kaféaktörer, enkäterna visar dessutom att konsumenterna är positivt inställda. Det här kommer vi att fortsätta titta på framöver, mycket hänger på att få fram ett system som är tillräckligt enkelt för konsumenterna. I det bästa av världar hittar vi ett system liknande det för pantflaskor.

Och fram tills ett sådant system finns, kan den som köper hämtmat se till att ta med sig egen matlåda och mugg.

– Det finns inget i lagstiftningen om livsmedelshantering som hindrar att man tar med sig en egen förpackning. Jag upplever att livsmedelssäkerheten lätt övertolkas, lagstiftningen är bra som den är, det som krävs är tydlighet om vad den innebär.

Livsmedelsverket har nyligen gått ut med tydligare information om att det är fullt tillåtet att ta med sin egen låda för att få den påfylld på kaféer och restauranger.

Stenmarck pekar på att det är viktigt att titta på förpackningar ur ett vidare perspektiv. Ett av kaféerna som deltog i studien testade som exempel att helt upphöra med att plasta in produkterna, förutom bland annat glutenfria livsmedel som behövde skyddas särskilt.

– Det ledde i stället till att de fick slänga mer mat, vilket inte heller är bra då miljöpåverkan från matsvinn är väldigt stor. Vår bedömning är att det är en utbildningsfråga som de kommer att kunna lösa: Man kanske inte ska baka så många bullar att de måste plastas in, utan baka en lagom mängd från början.

Här gäller att titta på just sin egen verksamhet för att se vad som ger störst positiv påverkan. Att bannlysa ett visst material kan vara kontraproduktivt i det långa loppet.

– Plast har sin problematik, men det har även ett metall- eller pappsugrör. Det är på totalen vi måste titta på miljöpåverkan, säger Åsa Stenmarck.

Hon har forskat kring produktion och användning av plast även tidigare, i december förra året stod hon som regeringens särskilda utredare bakom rapporten ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning”. Bland slutsatserna var att föreslå åtgärder för ökad materialåtervinning för plaster som i dag är svåra att återvinna och att undersöka nedbrytbarheten av plast i miljön.