Invandring De har gått bra för ensamkommande flyktingbarn, visar ny statistik från SCB. Åtta av tio har jobb. Jämfört med jämnåriga som kommit till Sverige med sina familjer har ensamkommande lyckats bättre.
– Det bekräftar vad jag sagt tidigare, ensamkommande har inte råd att lata sig, säger forskaren Mehrdad Darvishpour.
2015 sökte 35 000 ensamkommande flyktingbarn asyl i Sverige. Av dem finns 20 000 kvar i landet. Majoriteten har sysselsättning, alltså anställning eller arbete i enskild firma, visar en ny rapport från SCB.
– Det är intressant att se att många jobbar inom vård och omsorg, det är inte särskilt vanligt bland män i den åldern födda i Sverige, men här är det en ganska stor grupp, säger Karin Lundström, rapportförfattare och demograf på SCB.
Tjänar mer än svenskfödda
Vård och omsorg och socialtjänst är de vanligaste yrkeskategorierna i gruppen, både för kvinnor och män.
Av de 20 000 som har stannat i Sverige fick 13 000 uppehållstillstånd som ensamkommande barn direkt när de kom. 89 procent av dem är pojkar. Övriga 7 000 fick uppehållstillstånd senare enligt gymnasielagen. I den gruppen var 99 procent pojkar.
SCB har jämfört ensamkommande pojkar födda 1999 som kom till Sverige 2015 med andra grupper i samma ålder. Det visar sig att de ensamkommande är sysselsatta i högre utsträckning än jämnåriga som är födda i Sverige eller som invandrat till Sverige med sina föräldrar. De har även högre inkomst. Sju av tio ensamkommande tjänar minst tre inkomstbasbelopp, motsvarande 18 000 kronor i månaden före skatt, enligt Karin Lundström på SCB. Det är betydligt högre än både svenskfödda och andra flyktingar i samma ålder.
Andelen som har jobb är allra högst bland dem som fick uppehållstillstånd genom gymnasielagen. Det är är ingen överraskning eftersom lagen innebar ett krav på arbete för att den asylsökande skulle få permanent uppehållstillstånd. Skillnaderna mellan dem och andra ensamkommande är inte jättestora, enligt Karin Lundström på SCB.
– De har haft olika förutsättningar men resultatet är rätt lika. 
Philip Lalander, professor i socialt arbete vid Linnéuniversitet och Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens universitet. Foto. Pressbild
Väldigt motiverade
Rapportens resultat ligger i linje med forskning om gruppen ensamkommande.
– Det bekräftar en av de viktigaste aspekterna som jag skriver om. Ensamkommande har inte råd att lata sig. De är väldigt motiverade att komma in i samhället och att inte ses som en belastning, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens universitet.
Philip Lalander vid Linnéuniversitet delar uppfattningen att många i gruppen är motiverade. Han är professor i socialt arbete och har också studerat ensamkommande i Sverige. Att befinna sig i en svår situation fungerar som extra motivation, menar han.
– Många av dem jag har träffat lärde sig språket jättesnabbt och tog körkort snabbt. Jag tror också att många har haft nytta av olika nätverk som unga behöver för att få jobb, till exempel föreningar och andra typer av kontakter i anslutning till boenden, säger han.
Ingen samhällsförlust
Bland ensamkommande kvinnor bor nästan hälften i bostadsområden med socioekonomiska utmaningar. Bland männen är siffran lägre, mellan 30 och 40 procent. Jämnåriga asylsökande som kommit med sina föräldrar bor oftare i den typen av områden. Svenskfödda i samma ålder bor oftare i områden med goda eller mycket goda förutsättningar.
Den politiska debatten just nu präglas av uppfattningen att för stor invandring och bristande integration är orsaken till samhällsproblem, inte minst gängbrottsligheten. Kan det här exemplet lära oss något?
– Huvudfaktorn som kan öka integrationen är en aktiv antidiskrimineringspolicy. Det är tvärtemot vad SD och invandrarfientliga krafter föreslår, som hela tiden betonar kriminalitet och försöker koppla den till invandrargrupper. Vi behöver lyfta upp invandringens fördelar. Det samhälle som satsade på den här gruppen ensamkommande har inte förlorat, det har vunnit jättemycket, säger Mehrdad Darvishpour.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
