I morgon blir det lagligt med assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Men till skillnad från de som befinner sig i parrelationer kan ensamstående själva behöva bekosta ingreppet.
I morgon träder lagen om assisterad befruktning för ensamstående i kraft, vilket gör det möjligt även för kvinnor som inte befinner sig i stabila parrelationer att bli gravida med medicinsk hjälp.
I nuläget är det dock bara privata kliniker som kommer att erbjuda behandlingen, och där måste kvinnorna själva betala.
Det finns nämligen inget beslut om huruvida assisterad befruktning för ensamstående ska vara offentligt finansierad eller ej. Socialstyrelsen håller på med en utredning som inte blir klar förrän i december. Och riktlinjer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beräknas tidigast komma under hösten, rapporterar SVT.
Under tiden är det upp till landstingen själva att bedöma om ensamstående kvinnor ska ha samma rätt till offentligt finansierad assistans som par.
I Stockholm, där flest antal kvinnor förväntas vilja inseminera sig, har landstinget fortfarande inte bestämt hur man ska göra, skriver Dagens Nyheter.
– Allianspolitikerna har sagt till mig att de vill införa avgifter. Vi tycker att det är orimligt att ensamstående, men inte par, ska betala upp emot 15 000 kronor för insemination, säger oppositionssjukvårdslandstingsrådet Dag Larsson (S) till DN.
Stockholms hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) tycker det är problematiskt att nationella riktlinjer inte redan finns på plats.
– Jag är väldigt glad för lagstiftningen, men det är för många frågetecken att reda ut på för kort tid. Det räcker inte att ge ensamstående kvinnor rätt till insemination, man måste också ha förutsättningarna på plats i form av finansiering och regelverk, säger hon till DN.
Baserat på hur många kvinnor som tidigare rest utomlands för att inseminera sig, beräknar Socialstyrelsen att ungefär 800 kvinnor kommer att vilja genomföra assisterad befruktning i Sverige under det kommande året.
Fakta
-Assisterad befruktning sker antingen genom insemination eller genom IVF-behandling, som innebär en befruktning utanför kroppen.
-Kvinna som är ensamstående eller i parrelation kan genomgå behandling. För att betraktas som par skall man vara gifta eller sambo och ha en relation som betraktas som stabil.
-Före behandling görs en fertilitetsutredning. Denna innefattar läkarbesök med sjukdomshistorik och gynekologisk undersökning.
-Kvinnan ska inte ha några sjukdomar som gör att en graviditet är riskabel. Hon bör heller inte vara över 38 år.
-Om kvinnan har en partner bör även denna vara frisk, vilket säkerställs genom läkarsamtal kring sjukdomhistoria.
-Vid donationsbehandling görs även en psykosocial bedömning av en beteendevetare. Detta gäller för ensamstående såväl som för par.
-Patienten får inte välja egenskaper hos donatorn, detta görs av läkare. Vid insemination av en ensamstående kvinna matchas donatorns ögonfärg, hårfärg, hudfärg och kroppskonstutition med kvinnan. Vid insemination av en kvinna som befinner sig i par, matchas donatorn med den blivande förälder som inte ska bära barnet under graviditeten – för att barnet ska kunna likna båda sina föräldrar.
-Barn som har “uppnått tillräcklig mognad” har rätt att ta reda på donatorns identitet. Uppgifter om donatorn sparas i 70 år.
Källa: IVF Sverige
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
