Stefan Löfven har – med rätta – fått kritik för att vara visionslös. När Löfven står i Almedalen är det just visionerna vi möter.
Nelson Mandela ligger för döden på sjukhuset i Pretoria. Hans gärning – hur Mandela trots 27 år i fängelse stod över hämndbegär och drev Sydafrika mot försoning – lyfter Socialdemokraternas partiledare, Stefan Löfven, under inledningen av sitt tal.
Löfven påminner om den obestridliga internationella solidaritet arbetarrörelsen har visat upp genom tiderna och som varit särskilt utmärkande i kampen mot Apartheid.
Det är en stark inledning. Löfven behöver inte markera de anspelningar statsminister Fredrik Reinfeldt och folkpartiledaren Jan Björklund kommit med tidigare i veckan om att inte tillräckligt ta avstånd från rasism och Sverigedemokraterna. Det räcker med att visa på den kompass som lett partiet rätt genom åren. En kompass som svensk höger historiskt har saknat.
Och det är en befrielse. När andra partiledare har satt SD i fokus gör Löfven tvärt om. Det räcker med att slå fast ”Rasismen är en beprövad ideologi, och det är en tidslös skit”.
Resten av talet ägnar S-ledaren åt att spänna över en lång rad områden. Glastak ska slås sönder, attacken på arbetslösa stoppas och en internationell Saltsjöbadsanda spridas.
Stefan Löfven har – med rätta – fått kritik för att vara visionslös. När Löfven står i Almedalen är det visionerna vi möter i ett starkt ideologiskt präglat tal.
Publiken får höra många exempel på att det hör till vanlig anständighet att samhället ska stå upp för dig om du söker arbete eller blir sjuk. Liksom att alla ska ha samma livschanser ”oavsett kön eller bakgrund, hälsa eller funktionsnedsättning”.
”Varenda ung kvinna och man ska få känslan av en klocka som ringer vid 6-tiden på morgonen när det fortfarande är becksvart ute […] det kan kännas beskt – men det är så det är. Socialdemokraterna står för en jobbigare morgon – men ett bättre liv”. Så beskriver Löfven hur Socialdemokraterna ska kombinera insatser för att bryta ungdomsarbetslösheten med motkrav på de unga.
De orden visar på talets brister. Dagens arbetsmarknad ser inte ut så. De unga som träder inpå arbetsmarknaden har ofta usla villkor. Unga som får vänta på ett sms som berättar om de har ett jobb för dagen, som hoppar från timvik, som jobbar morgon, kväll och natt – ibland på delade turer. Klockan ringer inte vid 6.
Om förra årets tal lyckades förmedla en känsla av modernitet och framtidstro, tar årets tal bitvis avstamp i exempel som behöver uppdateras. Och när visionen om lägst arbetslöshet i EU till 2020 har levererats undrar vi fortfarande hur.
När Stefan Löfven kliver av scenen i Almedalen har han förmedlat en känsla av att vara den partiledare som vill mest. Det är visioner som kommer att följa med ut i sommaren. Men när semestertiderna är förbi krävs fler konkreta förslag. Och en vilja att ta fajten för de förslagen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
