SKOLA Allt fler utlandsfödda elever som kommit till Sverige efter sju års ålder saknar gymnasiebehörighet. Andelen som får godkända betyg har sjunkit från 70 till 50 procent under sexton år. Ensamkommande flyktingbarn hör till de som klarar sig sämst.
Utlandsfödda barn har generellt sämre skolresultat än svenskfödda barn, visar statistiken. Men medan andelen som får gymnasiebehörighet bland barn som kommit till Sverige före sju års ålder har legat relativt konstant under många år, skenar gapet i studieresultat mellan svenskfödda barn och utrikesfödda barn som kommit hit efter att de har fyllt sju år.
Det här framgår av en ny rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som har gjorts av Susan Niknami, nationalekonom aktiv vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet, och Hans Grönqvist, nationalekonom verksam vid Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk forskning, IFAU.
Av elever som kommit till Sverige före sju års ålder får runt 85 procent godkända betyg i svenska, matematik och engelska när de går ut grundskolan. Siffran har legat på ungefär samma nivå alla år mellan 1998 och 2014.
När det gäller elever som kommit till Sverige när de är äldre än sju har däremot studieresultaten försämrats markant. 1998 fick 70 procent av de här eleverna behörighet till gymnasiet – 2014 vara bara hälften behöriga.
Sammantaget uppnår 65 procent av alla utlandsfödda elever gymnasiebehörighet.
Ovanstående siffror kan jämföras med svenskfödda elever, där drygt 90 procent får godkända betyg i kärnämnena så att de kan läsa vidare på gymnasiet.
Ensamkommande flyktingbarn sticker ut bland dem som klarar skolan sämst; bara 20–30 procent i gruppen får godkänt i svenska, matematik och engelska. Även elever med afrikansk bakgrund hör till dem som får sämst skolresultat. Kännetecknande för bägge grupperna är att många barn kommer till Sverige när de är relativt gamla.
Enligt forskarna bakom rapporten skedde en demografisk förändring kring 2008, när det gäller invandrarbarnens ursprungsregion och ankomstålder. Studien har också jämfört studieresultat i årskurs sex och årskurs nio. Resultaten visar att gapet mellan resultat hos utrikes och inrikes födda elever är stort redan i årskurs sex, men att det minskar med fler år i skolan.
ESO-rapporten undersöker också möjliga orsaker till skillnaderna i skolresultat och föreslår vissa åtgärder.
Enligt forskarna spelar faktorer som klasstorlek och lärarnas behörighet och erfarenhet mindre roll för hur stora skillnaderna är mellan utrikes och inrikes födda elever. Sorteringen av elever, som forskarna beskriver som ett resultat av 1990-talets skolreformer, har en viss betydelse, enligt rapporten.
Större roll spelar föräldrarnas bakgrund och var man bor.
– Föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och elevernas bostadsområde har en stor betydelse, sade Hans Grönqvist under ett seminarium om ESO-rapporten under eftermiddagen.
En åtgärd kan därför vara att försöka höja den socioekonomiska statusen hos föräldrarna till de utlandsfödda eleverna, skriver forskarna. Men Hans Grönqvist medger att det inte är helt enkelt att åstadkomma, och
– Det som är belagt att det fungerar är lönesubventioner för utrikes födda, men det är kostsamma åtgärder. Men om man skulle våga sig på en tolkning av orsakssamband har en sådan åtgärd stor potential. Vi ser att om utrikesfödda skulle ha föräldrar med samma utbildningsbakgrund, sysselsättning och bo i samma områden som inrikes födda skulle de prestera lika bra i skolan, säger Hans Grönqvist.
Kraftiga satsningar på lönesubventioner skulle dock inte påverka föräldrars utbildningsnivå och bostadsområde, faktorer som också har en avgörande betydelse för skolresultat, enligt rapporten.
Validering av utlandsfödda akademikers utbildning är en annan åtgärd som Hans Grönqvist tror ganska snabbt skulle kunna påverka invandrade föräldrars inkomster och sysselsättningsmöjligheter.
– Vi kan inte se källan till inkomster, om det kommer från ett typiskt arbetar- eller tjänstemannayrke, utan vi ser bara att inkomster spelar roll, säger han.
Vidare är forskarna positiva till flera av Skolkommissionens förslag, som nyligen presenterades, men effekten bedöms bara kunna bli väldigt liten. De nämner följande av Skolkommissionens förslag:
* Obligatoriskt skolval i kombination med relevant information till elever och föräldrar.
* Riktat statligt stöd till skolor som har tagit emot många nyanlända elever.
* Möjlighet att frångå närhetsprincipen genom lottning om en skola har fler sökande än platser.
– Med sådana här åtgärder, om de skulle reducera elevsorteringen, skulle studiegapet minska, men reduktionen skulle vara tämligen liten, säger Hans Grönqvist.
Skolkommissionens förslag bygger på att lottning införs bara i fall där en skola inte kan erbjuda plats till alla sökande. Men även om blandningen av elever är total är andra faktorer så mycket mer avgörande, enligt forskarna.
– Vår tes bygger på att elever fördelas helt jämnt över alla skolor, oavsett bakgrund. Då skulle effekten på studieresultat ändå vara relativt begränsad, säger Hans Grönqvist..
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
