etableringsjobb Löftet om att införa etableringsjobb är en av de viktigaste arbetsmarknadsreformerna inom januariavtalet. Men flera parter riktar i sina remissvar kritik mot hur lägsta lön ska kunna fastslås utan kollektivavtal.
Förslaget om att införa etableringsjobb togs från början fram av arbetsmarknadens parter – LO, Unionen och Svenskt Näringsliv – och byggde på att personer som står långt från arbetsmarknaden och nyanlända skulle få jobb där arbetsgivaren skulle betalat som mest 8 400 kronor i månaden i lön, och staten resten. Utbetalningen av lönesubventionen skulle ske direkt från staten istället för att gå via arbetsgivaren. Förslaget byggde på att arbetsplatserna som tog del av subventionen hade kollektivavtal.
Våren 2018 gjorde regeringen och arbetsmarknadens parter en gemensam avsiktsförklaring om att införa etableringsjobb. I förhandlingarna om januariavtalet fick Centerpartiet och Liberalerna igenom att etableringsjobben skulle införas – men i en form som utvidgas till att gälla även företag utan kollektivavtal samt bemanningsföretag. Reformen finns med i höstbudgeten där det avsätts 84 miljoner kronor till att införa etableringsjobb med start 1 juli 2020.
Att etableringsjobb ska införas utan krav på kollektivavtal är något som har upprört arbetsmarknadens parter. I de remissvar som har kommit in (sista svarsdag var 23 september) på förslaget ställer sig flera av fackförbunden, men även SKL och Arbetsförmedlingen, frågande till hur man ska kunna använda begreppet »lägsta lön«, som det är utformat i förslaget, på arbetsplatser som saknar kollektivavtal. Enligt Förtroendemannalagen är det heller inte tillåtet att bedriva fackligt arbete på arbetsplatser utan kollektivavtal, till vilket skulle kunna räknas att informera myndigheter om lönenivåer.
– Finns det inget kollektivavtal så finns det inga parter, och då finns det ingen som kan kontrollera att det är en lön som motsvarar lönen inom branschen. Hela iden var att parterna skulle kunna kontrollera lönerna, sa Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR om etableringsjobben i Dagens Arenas podd förra veckan.
Hon har för SSR:s räkning skrivit ett remissvar, där förbundet också påpekar att flera av deras kollektivavtal är sifferlösa, vilket kan skapa svårigheter när en lägsta lön ska slås fast.
LO, Unionen och Svenskt näringsliv skriver i sitt gemensamma remissvar att det förslag som framgår i departementsskrivelsen, och som bygger på januariavtalet, inte kan kallas etableringsjobb.
»Av parternas principöverenskommelse följer att den kollektivavtalsreglerade formen av etableringsjobb endast kan komma i fråga för företag med kollektivavtal och vid uthyrning av arbetskraft endast när arbetstagaren arbetsleds av representant från sin egen arbetsgivare.«
– Om det inte finns kollektivavtal så finns det ju ingen lägstalön, det är en omöjlighet. Så jag tror man får avvakta till den dag någon aktiv politiker berättar hur man menar, säger Torbjörn Hållö, utredare på LO till Dagens Arena.
På frågan om huruvida LO skulle kunna bojkotta reformen med etableringsjobb, om inte kollektivavtal krävs, genom att inte medverka till att delge löneuppgifter osv säger han att det inte är hans uppgift att kommentera det.
– Den dag det införs något som vi är kritiska till får vi se hur vi agerar, säger han.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) ser också svårigheter att komma fram till en nivå på lägstalön om kollektivavtal saknas:
»Sannolikt omfattas en stor andel av lågavlönade jobb på den svenska arbetsmarknaden av centrala avtal där lägstalöner specificeras, men ingenting i etableringsjobbens konstruktion utesluter att etableringsjobb skulle kunna återfinnas i verksamheter utan kollektivavtal eller med sifferlösa avtal« skriver IFAU.
I SKL:s remissvar tillstyrker man »inriktningen i förslaget« om etableringsjobb, men bedömer att det kan bli svårt att använda sig av etableringsjobb i kommunsektorn, eftersom det där inte finns lägsta löner som i vissa sektorer.
»Det kan konstateras att etableringsjobb med föreslagen utformning inte passar in i nuvarande utformning av sektorns arbetsmarknadspolitiska kollektivavtal.« skriver SKL.
De påpekar också att om lagen utformas utan krav på kollektivavtalsliknande villkor riskerar etableringsjobben att få »konkurrenssnedvridande effekter«.
Arbetsförmedlingen anser att det är väldigt oklart i skrivelsen/förslaget hur ett utvidgat förslag om etableringsjobb som gäller även företag utan kollektivavtal ska kunna införas redan den 1 juli nästa år. De tillstyrker förslaget i helhet, men anser att begreppet lägsta lön måste klargöras innan reformen kan bli verklighet.
Hotell- och restaurangfacket (HRF) anser att fackförbunden bör få någon form av ersättning för den extra arbetsbörda det innebär att lämna uppgifter till myndigheter, något de i sig menar är viktigt och en förutsättning för reformen.
»I HRF:s fall innebär det att förbundet inte längre kommer att genomföra samråd med Arbetsförmedlingen gällande subventionerade anställningar«, skriver HRF.
Flera remissinstanser är kritiska till att skyldigheten att lämna uppgifter till myndigheter ska vara förenat med sanktioner som böter. Den här kritiken kommer från bland annat fackförbund, i det gemensamma svaret från LO, Unionen och Svenskt näringsliv och från Företagarna.
Polisen har inga invändningar mot att informationsskyldighet kopplas till böter, men påpekar att det blir en ökad arbetsbörda inom myndigheten som förslaget inte beskriver konsekvenserna av. Polismyndigheten påpekar också att det blir allt vanligare att företag startas särskilt i syfte att utnyttja välfärdssystemen och att det finns en »självklar risk« att så kan ske även inom etableringsjobben.
Flera remissinstanser, så som Skatteverket, SKL och Delegationen för säkra utbetalningar lyfter risker med fusk i utbetalningssystemen. Bland annat lyfts riskerna med att en myndighet beviljar personer rätt till stöd, och en annan ska betalar ut pengarna.
Sven-Erik Österberg som representant för Delegationen för säkra utbetalningar skriver att »risken för fel ökar då ansvaret för en ersättning delas av flera myndigheter och aktörer«, och att en aktör därför bör bli huvudansvarig.
Företagarna är en av få remissinstanser som särskilt lyfter utvidgningen till företag utan kollektivavtal som något positivt, och menar att reformen kan »sänka trösklarna« för små företag. Organisationen avstyrker dock, liksom många andra remissinstanser, att uppgiftsskyldigheten kopplas till sanktioner eftersom de menar att det kan avskräcka små företag från att använda sig av etableringsjobb.
Att remisstiden för förslaget om etableringsjobb gick ut först 23 september, då datum och budget för att införa etableringsjobb redan var känd sedan flera veckor, har upprört Ursula Berge, från Akademikerförbundet SSR.
– Alla vi som har skrivit remissvar om det här skiter man ju uppenbarligen i, för man har redan lagt in det i budgeten. Hela beredningsprocessen är skamlig, sa Ursula Berge i Dagens Arenas podd.
Dagens Arena har frågat arbetsmarknadsdepartementet vilket syfte remissrundan tjänar när regeringen redan förbundit sig att införa förslaget.
– Det är inte helt ovanligt att man budgeterar medel för något som ska komma nästa år. Själva utformningen är ju fortfarande inte klar, däremot står det i januariavtalet att det ska genomföras, säger Mika Metso, politiskt sakkunnig på departementet.
Vad gäller datum för införandet, 1 juli, så gäller det – i alla fall tillsvidare. Samtidigt har det påtalats att ersättningen från staten inom etableringsjobben måste godkännas enligt EU:s statsstödsregler, vilket ännu inte är klargjort.
– Självklart kan det hända saker som gör att man skjuter det längre fram i tiden, men finns inget som indikerar det idag, säger Mika Metso.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
