almedalen 18 Unionen betonar vikten av att de som får etableringsjobb ska kunna studera, även på SFI, medan regeringen ser klassrumsundervisning som ett hinder för att få arbetsgivarna med på tåget.
Arbetsgivare och facken har kommit överens om anställningsformen etableringsjobb som syftar till att få in nyanlända och lågutbildade i arbete. Tanken är att arbetsgivaren ska betala som mest 8 400 kronor i månaden, och att staten täcker upp för resten.
Men ännu finns inte alla detaljer kring anställningsformen på plats, och det finns fortfarande meningsskiljaktigheter.
– För att leva upp till syftet med etableringsjobben krävs utbildning som en del. Men vi vill inte detaljreglera om hur den ska se ut. Målet är att arbetsgivarna ska fastanställa de som får etableringsjobb efter två år, sa Unionens ordförande Martin Linder under ett seminarium arrangerat av LO i Almedalen.
Regeringen har inte riktigt samma uppfattning det gäller utbildning.
– Det låter fint med utbildning under arbetstiden, men problemet är att det kräver att man samlar många människor i sitt klassrum. Det innebär att arbetsgivaren får anpassa sig efter när undervisningen äger rum, sa Irene Wennemo, statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), under samma seminarium.
Enligt henne behövs inte samma sorts formella undervisning som tidigare har prövats inom ramen för yrkesintroduktionsjobb, som förutsatte utbildning motsvarande 25 procent av arbetstiden – och som aldrig blev särskilt använt som anställningsform.
– Man kommer lära sig mycket om arbetslivet och kulturen på arbetet bara genom att vara på en arbetsplats. Och att prata svenska är ett snabbare sätt att lära sig språket än att studera på SFI, fortsatte Irene Wennemo.
Hon nämnde också distansundervisning som ett bra alternativ, och sa att arbetsmarknadens parter kommit med bra förslag på det området.
LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson höll med Martin Linder om att det inte går att rada upp detaljkrav på utbildning i avtalen om etableringsjobb, eftersom det skulle avskräcka arbetsgivare från att vara med på projektet.
– Men gör en arbetsgivare ingenting så tänker vi kräva förhandlingar, fortsatte Torbjörn Johansson.
När det gäller vilka huruvida några sanktionsmöjligheter skulle kunna bli aktuella för arbetsgivare som inte har som syfte att fastanställa de etableringsanställda efter två år, vilket är tanken, hänvisar parterna till den så kallade partsnämnden som är tänkt att inrättas.
– Partsnämnden finns till för att se till att man inte använder etableringsjobben istället för vanliga anställningar för att hitta ny personal. Om det är så ska partsnämnden gripa in, sa Peter Jeppson, vice vd för Svenskt Näringsliv.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
