Etableringsjobb Regeringen och arbetsmarknadens parter har kommit överens om utformningen av etableringsjobben.
Fack och arbetsgivare är sedan i november förra året överens om etableringsjobben – en modell man tror kan underlätta för människor som står längst från arbetsmarknaden att få ett jobb. Sedan den åttonde december 2017 har arbetsmarknadens parter och regeringen förhandlat.
– Det är helt avgörande för att kunna komma in i det svenska samhället att man har ett arbete, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, på regeringens presskonferens under måndagseftermiddagen.
Till grund för överenskommelsen ligger parternas egna förslag.
Idén är att arbetsgivarens kostnad för den anställde ska vara som mest 8 400 kronor i månaden. Resten ska staten skjuta till, så att lönen hamnar på lägsta nivåerna i kollektivavtalen, omkring 19 000 kronor. Målgruppen är nyanlända och långtidsarbetslösa.
Fackförbundens och arbetsgivarnas förslag är att etableringsjobb ska gälla upp till två år, vara på heltid och normalt leda till tillsvidareanställning. Jobbet ska innehålla utbildning på betald arbetstid. Det kan till exempel gälla en person som nyss fått uppehållstillstånd och som får gå på sfi utan löneavdrag (50 procent på arbetstid och 50 procent på fritid är ”rimligt” enligt parterna). Också andra kortare utbildningar ska erbjudas utan löneavdrag.
Syftet är att den anställde skaffar kunskaper och att anställningen ska leda till fast jobb.
Arbetsmarknadsparterna ville i november att etableringsjobben skulle ge rätt till a-kassa och sjukpenning – och kvalificera för permanent uppehållstillstånd. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), som tidigare uttryckt viss tveksamhet, säger att lagändringar måste till för att kunna säkerställa tryggheten för människor i etableringsjobb. Däremot ska etableringsjobben inte ge permanent uppehållstillstånd.
– Som regelverket ser ut i dag är inte subventionerade jobb grund till permanent uppehållstillstånd, det regelverket kommer inte förändras, säger Ylva Johansson.
Bakom överenskommelsen om etableringsanställningar står Unionen och en stor del av LO-förbunden. Ett par av LO-facken ställer sig dock utanför överenskommelsen, exempelvis Målarna med sina speciella lärlingsavtal. Men även Byggnads, Transport och GS ställer sig vid sidan om.
På arbetsgivarsidan står samtliga arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv bakom, utom Bemanningsföretagen, eftersom det enligt förslaget inte ska vara tillåtet att hyra ut etableringsanställda. Arbetsgivarsidan välkomnar ett förslag som de anser kommer göra det enklare och smidigare att anställa arbetskraft.
– Med det här förslaget är risken för arbetsgivaren att anställa fel person väldigt låg, till en inte alltför hög kostnad. Hela idén är att göra det enkelt och inte för dyrt, säger Anders Weihe.
Förslaget har kritiserats av allianspartierna och Sverigedemokraterna. De menar att det skulle bli alldeles för dyrt för staten och har istället föreslagit så kallade inträdesjobb. Till skillnad från etableringsjobben bygger det på lagstiftning om lägre ingångslöner.
Utan statliga subventioner kan företag genom inträdesjobben anställa unga och nyanlända till 70 procent av ingångslönen. LO:s förste vice ordföranden Therese Guovelin menar att det vore ett steg bort från den svenska modellen.
– Det är arbetsmarknadens parter som ska reglera löner och villkor på arbetsmarknaden, och det ansvaret tar vi.
På frågan hur långsiktigt förslaget är med hänseende till riksdagsvalet i september säger Svenskt Näringsliv och Almega att de tror att överenskommelsen håller, även om det skulle ske ett maktskifte i höst.
– Nu när parterna har hanterat ett antal frågor skulle det vara oklokt att lägga det åt sidan, säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.
Arbetsmarknadens parter och regeringen avser att gemensamt arbeta för att satsningen, fullt utbyggd, ska omfatta minst 10 000 individer. Avsikten är att externa aktörer ska stå för en väsentlig del av matchningen till etableringsjobb och att det ska införas en nämnd som överser att regelverket efterföljs som det är tänkt.
Regeringen tror att reformen kan träda i kraft tidigast sommaren 2019.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
