»Ett retoriskt magplask av Löfven«

Val2018 En av snackisarna efter söndagens partiledardebatt är Stefan Löfvens svar på frågan varför trakasserier och våldtäkter ökar. Löfven svarade med att kommentera arbetsmarknaden och kritiken visste inga gränser. För trots kopplingen #metoo och arbetsmarknaden, så gör han ett retoriskt magplask menar retorikexperten Erik Bengtson. 

Klockan 20:41 ställde sig hela Twitter upp och skrek. Partiledardebatten i SVT Agenda kom då att beröra #metoo och Brottsförebyggande rådets siffror över att sexuella trakasserier och våldtäkter ökar. Stefan Löfven (S) fick frågan vad ökningen beror på och hans svar har häcklats och hånats, men också försvarats.

Stefan Löfven svarade att »det beror på många olika saker, men det är tyvärr så att det finns värderingar hos män och pojkar som tror att man kan få behandla kvinnor på det här sättet. Det gäller dessvärre många i vårt land.«

Efter det lyfte han svensk arbetsmarknad. »Jag förstår inte varför man lägger förslag om att försvara löntagares ställning på arbetsmarknaden, göra det lättare att säga upp människor. Då kommer dessa kvinnor som blir utsatta på jobbet att bli rejält utsatta.«

Statsministerns inledande svar bollades sedan över till Jimmie Åkesson (SD) som svarade att det ökade antalet våldtäkter till stor del beror på att Sverige har tagit emot flyktingar som har andra värderingar och åsikter än svenskar. »Människor byter inte värderingar bara för att de byter mark under fötterna« sa Åkesson.

Tre minuter senare skrattar publiken åt Löfven och Jimmie Åkesson vänder honom ryggen i en gest av trötthet.

»Nu pratar vi om sexuella övergrepp och våldtäkter, och det är ett annat problem, som inte så mycket hänger ihop med villkoren på arbetsmarknaden« fortsatte Åkesson och fick då till svar av Stefan Löfven: »Har du inte följt metoo-debatten?«

Hösten 2017 präglades av #metoo – kvinnor som ställde sig upp, vittnade och sa ifrån. Det som förenade uppropen, förutom att de i första hand organiserades och skrevs under av kvinnor, var att de framförallt var bundna till profession och arbetsmiljön. Av höstens 65 metoo-upprop har en majoritet rört sig kring utsattheten på arbetsplatsen. Kraven i de enskilda uppropen har framförallt ställts på arbetsgivare.

Läs mer: Arbetsgivare, nu måste ni agera på #metoo!

Enligt en undersökning gjord av Demoskop på uppdrag av Expressen har 33 procent av drabbade kvinnor utsatts av kolleger på arbetsplatsen. Kopplingen sexuella trakasserier och arbetsmarknadspolitik är inte tagen ur luften.

Så ja, om frågan som Stefan Löfven fick var tänkt att handla om metoo så är hans svar inte helt apart säger Erik Bengtson, doktorand i retorik vid Uppsala universitet, som samtidigt framhåller att frågan och sammanhanget i det här fallet inte alls handlade om metoo – trots att moderatorernas fråga tog avstamp i begreppet.

Att Stefan Löfven varken bekräftar eller motsäger det implicita påståendet att ökningen av sexualbrott i Sverige beror på asylsökande, ger intrycket av att han inte vill eller vågar prata om det menar Erik Bengtsson.

– Den här situationen klarar inte Stefan Löfven att hantera. Kommentaren om anställningsskydd kan vara relevant om diskussionen tydligt handlar om trakasserier på arbetsplatser. Men KD-ledaren Ebba Busch Thors mycket känsloladdade exempel, med en 20-årig asylsökande som drogat och våldtagit en 13-åring och inte automatiskt blir utvisad, har satt inramningen för diskussionen. I den kontexten framstår talet om arbetsvillkor som en flykt från ämnet.

För att förstå det omdiskuterade meningsutbytet mellan Stefan Löfven och Jimmie Åkesson så måste man först titta på vad som händer direkt innan menar han och hänvisar till duellen mellan Jonas Sjöstedt (V) och Ebba Busch Thor som inlett blocket Lag och straff.

Enligt Erik Bengtson hänger det pathos-laddade exemplet kvar i TV-tittarnas medvetande, som en obesvarad fråga. Moderatorerna kommenterar också explicit att den får »hänga i luften« när de öppnar upp för allmän debatt.

– Moderatorns frågeställning utgår från att det är en faktisk ökning och ställer den, i grunden, kriminologiska frågan om vad den ökade brottsligheten beror på? Samtidigt hänger Ebba Busch Thors obesvarade fråga om den asylsökande våldtäktsmannen kvar i luften. Jag skulle hävda att moderatorns fråga i den omedelbara kontexten fungerar som en retorisk fråga, alltså som ett påstående om att det är de asylsökande gör att antalet våldtäkter ökar.

Att det sedan är Jimmie Åkesson som får svara på den mycket rakare frågan: »Vad tror du är förklaringen till varför våldtäkterna ökar?« tror Erik Bengtson är ett medvetet sätt från SVT att skapa dramaturgi, men som också ger Jimmie Åkesson skenet av att vara »en rak sanningssägare«.

– Moderatorerna hade lika gärna kunnat bolla över till Ebba Busch Thor, eller Annie Lööf (C) så hade de varit de som framstått som tydliga, raka politiker som vågar ta i frågan. Istället ger man den möjligheten till Sverigedemokraterna.

Han tror att moderatorerna är medvetna att de ställer en svår fråga till Stefan Löfven, men framhåller att en van debattör normalt inte bör missförstå sammanhang och fråga som statsministern gjorde under söndagens debatt. Erik Bengtson lyfter fram tre politiker som tydligt visade att de förstod frågan och sammanhanget; Annie Lööf, Ulf Kristersson (M) och Jan Björklund (L).