klimat Miljöutskottet i Europaparlamentet röstade på fredagen med stor majoritet igenom utsläppsminskningar på 60 procent och andra regelskärpningar i ett förslag till EU:s kommande klimatlag. Nu blir utmaningen att få hela parlamentet att anta ett skarpt förslag, säger Jytte Guteland som lett lagstiftningsprocessen.
På torsdagen röstade jordbruksutskottet och industriutskottet i Europaparlamentet för svagare skrivningar till klimatlag än det som lagstiftningsarbetets rapportör, Jytte Guteland (S) lagt fram. De enades om utsläppsminskningar på 55 procent till 2030.
På fredag röstade Jytte Gutelands egna utskott, miljöutskottet, igenom ett förslag om utsläppsminskningar på 60 procent till 2030. Trots att resultatet inte blev fullt så skarpt som hon hade önskat, är hon nöjd och pekar på att förslaget är skarpare än det EU-kommissionen lagt fram.
– Jag hade ju ännu högre ambitioner för vissa delar i förslaget och hade velat se 65 procents utsläppsminskningar, men vi kunde inte få med oss den liberala gruppen på ett högre mål, då riskerade vi att få ett sämre resultat om de slog sig ihop med den konservativa gruppen. Jag vet samtidigt att 60 procent kan överträffas och bli 65 procent – det ligger inom räckhåll, säger Jytte Guteland till Dagens Arena på fredagen.
Hon räknar upp andra viktiga delar i det förslag som antogs i miljöutskottet. Det handlar bland annat om bindande mål för de enskilda länderna att bli klimatneutrala.
– Kommissionen hade som mål att EU som helt skulle bli koldioxidneutralt 2050, men då har vi sagt att senast 2050 behöver även de enskilda länderna leva upp till det målet. Jag är också glad att vi fick igenom ett europeiskt klimatråd som ska utvärdera politiken på EU-nivå, och att vi fick med en växthusgasbudget. Det är viktigt att vi kan räkna hur stora utsläpp industrier och olika sektorer har så vi vet hur mycket vi måste få ned utsläppen, och vad varje medlemsland måste göra för att leva upp Parisavtalet.
Nästa steg är att hela Europaparlament i början av oktober ska ta ställning till förslaget, innan det går vidare till medlemsländerna i ministerrådet. Omröstningen i plenum innebär att många tillägg och ändringar kan röstas igenom, och det känner Jytte Guteland en viss oro inför.
– Vi har inte så mycket fallhöjd om jag fortfarande ska känna mig nöjd. Jag har två arbeten som jag måste göra en gång till nu: dels att återigen knyta till mig de förhandlande parterna från de andra politiska grupper och se till hur vi får ihop et förslag till plenum. Det andra är att jag måste se till att min grupp, Socialdemokraterna, S&D, håller ihop i jordbruks- och industriutskottet. Jag har haft jättebra samarbete med de italienska och spanska kollegerna och det är viktigt för det är stora koalitioner och de har historiskt inte varit i framkant när det gäller klimatfrågorna.
Europaparlamentet brukar vara mer radikala, och när ministerrådet har sagt urvattnas förslag ofta ytterligare, säger Jytte Guteland. Och det är målnivån på utsläppsminskningarna som kommer att vara den stora stridsfrågan.
– Det styr så mycket allt annat. De andra delarna kommer få väldigt stor betydelse också men eftersom målsättningarna för 2030 och 2040 är så viktiga kommer man rikta in sig mer på det.
Kommer svenska regeringen kämpa för en hårdare linje, eller finns en skiljelinje mellan S i Europaparlamentet och ditt parti i regeringsställning i Sverige?
– Jag känner att den svenska regeringen vill vara en väldigt progressiv kraft när jag lyssnat på uttalanden av EU-ministern och klimatministern.
På frågan om den svenska regeringens förtroende är sargat efter att hårdnackat ha satt sig emot det stora corona-stödpaketet in i det sista, säger hon att hon tror att man ser annorlunda på Sverige när det gäller klimatfrågorna, där Sverige åtnjuter stort förtroende.
Miljöpartiets Pär Holmgren ville se ett hårdare förslag, med exempelvis möjlighet att dra stater inför domstol som inte lever upp till lagen, bindande planer för varje samhällssektor och en utfasning av fossila subventioner. Hur ser du på det?
– Flera av de delarna finns med i det förslag som gick igenom om utfasning av fossila subventioner, men det handlar om när det ska ske. Jag är personligen för en så tidig utfasning som möjligt, men vi fick ändå till att de ska fasas ut senast 2025. När det gäller frågan om färdplaner fans det inte majoritet för det men det är något jag hade velat se. I stort är väldigt mycket av det MP tog upp sådannt som jag också slagits för. Vi föreslår till exempel skärpta sanktioner från EU-kommissionen genom artikel 7-förfarande, som att dra in rösträtten för länder som inte lever upp till klimatmålen, och även att använda ekonomiska sanktioner.
Hur ska man se till rent praktiskt att länderna och EU som helhet lever upp till klimatlagen och utsläppsminskningar när lagen är på plats?
– Jag tror att när man sätter en förordning som slår fast att alla länder ska vara klimatneutrala är det en stark styrande kraft. Klart att det är ännu bättre om man kan använda sanktioner, men ännu viktigare kanske är det ekonomiska; att investeringar i förnybart kommer vara det nya i EU.
Här menar Jytte Guteland att Tyskland bidragit starkt till EU:s omställning genom sitt beslut att fasa ut kolkraft och kärnkraft på en gång, vilket har bidragit till att förnybar energi rent ekonomiskt blivit bättre än fossila investeringar.
– Nu tror jag EU:s klimatlag kommer fungera lite på samma sätt.
Vilka verksamheter och sektorer utgör största hindret för att leva upp till klimatmålen?
– Det är nog absolut jordbrukssektorn, där vi också har en stor reform av politiken som pågår. Vi vet att den sektorn har svåra utsläpp och utsläpp som inte omfattas av koldioxidsektorn, som metangas. Men vi har också stora globala sektorer som flyg och sjöfart som ofta hävdar de inte ska ligga under EU-lagstiftning, flyget har en ganska svag utsläppshandel och betalar ungefär 15 procent av sina utsläpp. Sjöfart har inget reducerande alls av utsläpp. När det gäller hela transportsektorns stora utsläpp vet vi att det är svårt att ändra beteenden och att vi behöver resa, men jag tror att till en hel del kan elektrifieringen hjälpa till.
Kan EU komma att straffas ekonomiskt om man har alltför stränga utsläppsmål, som Moderaternas Jessica Polfjärd ansåg i en intervju?
– Nej, om vi pratar om var vi ska vara år 2030 är jag övertygad om att EU kommer stå starkt med nya moderna lösningar. Jag tror att det här ger fler jobb och inte färre. Det finns också större chans att hitta lösningar där det i en global konkurrens gynnar EU. Sedan ska man inte förringa att det i vissa städer och regioner kan det var en utmaning, till exempel vad gäller kolet, och där kan det behövas omställningsstöd,
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
