UTSTATIONERING Sysselsättningsutskottet har röstat igenom ett kompromissförslag om nya regler för utstationerade arbetstagare. Om förslaget godtas av medlemsländerna ska lönenivåerna bli samma som för inhemska arbetstagare.
Ett nytt förslag för att stärka utstationerade arbetstagares villkor och rätt till likabehandling har länge varit på gång inom EU. Förslaget, som ska ändra det befintliga utstationeringsdirektivet, har tidigare mött motstånd från en rad länder i Östeuropa, som ser det som ett hot mot deras möjligheter att konkurrera med sin billigare arbetskraft inom EU.
Men igår röstade parlamentets sysselsättningsutskott igenom ett kompromissförslag med stor majoritet: 32 ledamöter för och 8 emot. 13 avstod från att rösta.
Enligt den svenska ledamoten i utskottet, Marita Ulvskog (S), beror det starka stödet på att man fokuserat på en bred överenskommelse mellan de två stora partigrupperna i parlamentet: socialdemokratiska S&D och borgerliga gruppen EPP. Exempelvis har förslaget haft två ansvariga, så kallade rapportörer, från vardera av de två partigrupperna.
Mest nöjda är Socialdemokraterna i parlamentet med det stärkta skyddet för likabehandling i det nya förslaget till direktiv.
– Man ska ha samma lön för samma jobb på en arbetsplats, säger Marita Ulvskog.
I det direktiv som gäller i dag kan utstationerade arbetstagare bara kräva minimilön enligt gällande kollektivavtal. EU-kommissionen har visat att inom vissa branscher och i vissa länder kan utstationerade arbetstagare i praktiken tjäna bara hälften av vad inhemska anställda tjänar på samma jobb.
Dessutom misstänks utstationering ofta hänga samman med olika typer av fusk, som exempelvis användande av brevlådeföretag och långa kedjor av underleverantörer där de som gör jobbet i praktiken har långt ifrån lagenliga villkor.
I det nya förslaget ska alla regler om lönenivåer och andra ersättningar som finns i nationell lag eller kollektivavtal gälla också för utstationerade arbetstagare i landet.
Dessutom innehåller förslaget en skrivning om att fördyrande kostnader för dubbelt boende (då man ofta har ett boende i hemlandet) och resor ska kompenseras genom ett extra lönepåslag.
– Utstationerade arbetare har ofta utgifter som är av ett annat slag än hemma. Man ska inte kunna konkurrera genom att sälja sin arbetskraft billigare, säger Marita Ulvskog.
För att få igenom de skrivningarna fick vänstersidan kompromissa med maximala längden för en utstationering. Den är enligt förslaget 24 månader, vilket Socialdemokraterna egentligen tycker är alldeles för långt. Om en utstationering överskrider 24 månader är det nationella arbetsrättsregler i aktuellt land som ska börja gälla.
– Då ska de ha en fast anställning, säger Marita Ulvskog.
På måndag, 23 oktober, träffas EU-ländernas arbetsmarknadsministrar för att diskutera utstationeringsförslaget. Därefter kommer EU-parlamentet att besluta om de vill gå över direkt till en så kallad trialog, det vill säga en förhandling med ministerrådet om ett slutgiltigt lagförslag, eller om de ska rösta i plenum i parlamentet först.
Enligt Marita Ulvskog kan ett färdigt förslag väntas vara på plats någon gång senare i vår.
Hon hoppas att medlemsländerna kan arbeta i samma konstruktiva andra, som hon tycker att parlamentet har gjort för att nå en kompromiss som alla kan acceptera.
– Vi har ju valt ett arbetssätt som ska säkra så långt det är möjligt att man får breda majoriteter för det här. Jag utgår från att man gör det också i rådet, säger Marita Ulvskog.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
