ASYLMOTTAGANDE Tvingande omfördelning av asylsökande mellan medlemsländerna och indragna EU-bidrag till länder som vägrar ta ansvar. Det är delar av det asylförslag som Europaparlamentet röstade igenom under morgonen.
Det är Cecilia Wikström, svensk EU-parlamentariker för Liberalerna som har haft huvudansvaret för att förhandla fram det kompromissförslag som nu röstats igenom.
Enligt henne innebär de nya reglerna en fördel för Sverige.
– När vi 2015, som var rekordåret, gjorde 163 000 asylprövningar, så kan det jämföras med mitt förslag. Hade det gällt då, så hade vi gjort ungefär 40 000 prövningar, vilket hade inneburit mycket mindre tryck på svenska kommuner och ökade förutsättningar för en lyckad integrationsprocess, säger Cecilia Wikström till Sveriges Radio Ekot.
Om det här i praktiken är något som kommer att förverkligas är en annan fråga, då rådet, som består av medlemsländerna, inte kunnat enas alls om att alla ska ta ansvar för asylmottagande.
Cecilia Wikström är ändå hoppfull.
– Jag vet att det finns en bred uppslutning av länder som kan stå bakom och det är ingen blockerande minoritet i rådet som kan stoppa det, säger hon till Ekot.
Samtidigt rapporterade EUobserver att rådets ordförande, Donald Tusk, gjort ett uttalande inför EU-toppmötet som inleds i dag där han säger att obligatoriska flyktingkvoter »inte har någon framtid«. Uttalandet har tolkats som en vilja att försonas med länder i Östeuropa som varit högst ovilliga att acceptera en omfördelning av flyktingar.
Tanken med asylförslaget är att alla länder ska få en kvot om hur många asylsökande de ska ta emot, baserad på landets BNP och folkmängd. Omfördelningen ska gälla från dag ett som den asylsökande kommer till EU.
Förslaget innebär att länder som i dag inte tar emot asylsökande ska få en infasningsperiod på tre år. Men om de då inte lever upp till sina åtaganden inom omfördelningen ska de kunna få indragna EU-bidrag.
Länder som på andra sätt inte »sköter sig«, till exempel genom att inte registrera asylsökande eller att inte bevaka sin gräns tillräckligt, ska inte få omfattas av systemet med omfördelning, och därmed får de själva ta hand om de asylsökande som tar sig dit, rapporterar Europaportalen.
En annan del i asylförslaget innebär att en koppling till ett särskilt EU-land, till exempel släktingar som bor där, ska kunna ge en asylsökande förtur att komma till det landet. Om koppling saknas ska den asylsökande kunna välja mellan fyra EU-länder som har tagit emot lägst antal asylsökande året innan i förhållande till sin kvot.
Förslaget innebär en förändring av dagens Dublinförordning som bygger på att flyktingar ska söka asyl i det första EU-land de kommer till, något som har satt stor press på länder i Sydeuropa, men som i praktiken inte heller har fungerat då första ankomstländer låtit bli att registrera asylsökande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
