EU Med två rösters övervikt sa Europaparlamentet i dag ja till att införa ett socialt protokoll vid nästa ändring av EU-fördragen. »Jätteviktigt för det markerar att man ska ha bra arbetsvillkor och inte konkurrera med låga löner på arbetsmarknaden«, säger Marita Ulvskog (S).
En majoritet i Europaparlamentet vill se ett ökat fokus på sociala frågor och trygghet för arbetstagare. Beslutet är en signal till EU-kommissionen om hur de ska utforma sin framtida politik.
Skyhög arbetslöshet och ökande fattigdom i många medlemsländer, samt växande nationalism och EU-skepsis är faktorer i det som brukar kallas EU:s kris. Det har fått EU-kommissionen, under nuvarande ordförande Jean-Claude Juncker, att ta initiativ till att ge de sociala rättigheterna en större tyngd inom EU. 2016 lade kommissionen fram ett förlag om en så kallad »social pelare« till samråd, och det har parlamentet i dag sagt ja till i sin helhet.
Dessutom röstades parlamentets egna tilläggsförslag om att ytterligare stärka arbetstagares rättigheter genom ett socialt protokoll igenom. Det innebär att en majoritet vill att EU vid nästa fördragsändring inför ett socialt protokoll för unionen.
Den socialdemokratiska ledamoten Marita Ulvskog var glad efter omröstningen, som innehöll runt 20-30 olika delförslag på det sociala området.
– På den avgörande punkten – ett socialt protokoll – fick vi majoritet. Det är jätteviktigt för det markerar att man ska ha bra arbetsvillkor och inte konkurrera med låga löner på arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog till Dagens Arena.
I huvudsak innehåller förslagen som röstades igenom inga konkreta krav, utan anger mer en viljeinriktning för politiken. Men Marita Ulvskog tror att det kommer ha stor betydelse för framtida omröstningar att protokollet fick stöd av parlamentet.
– Jag tror att det kommer bli lite lättare framöver få gehör i frågor som rör reglering på arbetsmarknaden, säger hon.
Den borgerliga partigruppen i parlamentet, EPP, var splittrad i frågan om att stärka de sociala rättigheterna. Christofer Fjellner, moderat parlamentariker, är liksom sina svenska partikamrater emot den sociala pelaren i sin helhet, främst eftersom han menar att det innebär att lämna över mer makt till EU på områden där EU inte bör lagstifta.
– Utmaningen med yttrandet är att det är väldigt många olika punkter som berör väldigt mycket olika saker. Vi har allvarliga invändningar mot det sociala protokollet och den sociala pelaren ur subsidiaritetssynpunkt och att det går emot ordningen vi har på den svenska arbetsmarknaden, säger Christofer Fjellner till Dagens Arena.
Subsidiaritetsprincipen inom EU innebär att beslut alltid ska fattas så nära de det berör som möjligt.
Christofer Fjellner menar att förslagen om den sociala pelaren berör frågor som diskriminering och föräldraledighet. Att ge EU mer makt på de områdena innebär enligt honom en stor risk för att eventuell kommande lagstiftning kan gå i en mer konservativ riktning än de flesta svenska politiker vill se.
– Vi har haft oändliga problem när det gäller de förslag om föräldraledighet som har diskuterats. Vissa förslag har i det närmaste tvingat mammor att vara hemma. Det är obegripligt och oförsvarligt att en EU-kritiker som Ulvskog kan rösta för mer makt för EU på det här området, säger han.
Men Marita Ulvskog säger att hon röstade nej till de förslag som skulle ge stater makt att reglera lönebildningen.
– Vi röstade nej till de punkter som gällde krav på minimilöner, eftersom det hotar den svenska partsmodellen. I andra fall har vi i förväg lyckats få bort skrivningar som hänvisar till att staterna ska ha lagstadgade minimilöner, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
