arbetsrätt I ett nytt förslag vill EU-kommissionen ge gig-jobbare och utsatta företagare rätt till kollektivavtal. Svenska fackförbund oroas över att deras rätt att förhandla kan inskränkas, men arbetsrättsforskaren tror att påverkan på Sverige blir liten.
I början av januari skickade EU-kommissionen ut ett förslag med ambitionen att ge fler egenföretagare rätt till kollektivavtal, på samråd. EU-kommissionen listar fyra olika tänkbara nivåer för en sådan förändring, där den minst ingripande skulle vara att bara gig-arbetare omfattas, och det mest långtgående omfattar i princip alla egenföretagare.
Klart är att initiativet utgår ifrån viljan att skydda de egenföretagare som har störst otrygghet och sämst förhandlingsläge på arbetsmarknaden. En siffra som nämns i förslaget är att 25 procent av EU:s egenföretagare har dåliga arbetsvillkor och låg lön, enligt en studie från 2017.
Samrådet är nu avslutat, men var öppet för alla att svara på. Ett exempel på reaktioner på förslaget är den finska matleveransfirman Wolt, verksam i flera länder, som skriver i sitt svar på samrådet att de välkomnar EU-kommissionens förslag, men hoppas på ett »skräddarsytt« upplägg anpassat just för gig-ekonomin.
Ambitionen från EU-kommissionen är att lägga fram ett förslag 2022, som då parlamentet och medlemsländerna får ta ställning till.
Caroline Johansson är biträdande lektor vid Uppsala universitet, inriktad på arbetsrätt, och ser initiativet som ett led i kommissionens ambition att ta ett större socialt ansvar, dit också sociala pelaren och minimilöner kan räknas. Hon tror inte att förslaget, om det går igenom, skulle förändra så mycket på svensk arbetsmarknad. Det här eftersom vi redan har ett brett och inkluderande arbetstagarbegrepp.
– Jag tror att det kanske inte kommer att påverka den svenska modellen så mycket, för i Sverige får man förhandla inom medbestämmandelagen (MBL) om man har en arbetstagar-liknande ställning. Vad gäller gig-jobben omfattas många i Sverige av arbetstagar-begreppet. Men i övriga Europa kan det ofta finnas formella hinder att organisera sig, säger Caroline Johansson.
Eftersom många gig-jobbare enligt svensk lag klassas som arbetstagare handlar det snarare om huruvida de organiserar sig eller inte. På samma sätt skulle en rätt till kollektivavtal för egenföretagare kunna stärka de formella rättigheterna för exempelvis gig-jobbare i andra europeiska länder.
– Frågan är om det kommer att leda till en ökad organisering inom sektorn. Det är avgörande – annars blir det en pappersprodukt. Vi har sett Foodora och Transports försök att inkludera matbuden i kollektivavtal, säger Caroline Johansson.
Effekterna på arbetsmarknaden beror också på hur omfattande det till slut blir när det gäller vilka egenföretagare som omfattas. Det som orsakar störst sårbarhet på arbetsmarknaden idag är, menar hon, inte kopplat till egenföretagande utan till otrygga arbetsformer – och det rår förslagen inte på.
– Det handlar om låg sysselsättningsgrad och osäkra villkor, som hindrar tillgång till socialförsäkringen, och som gör en utsatt både i och utan arbete.
EU-kommissionen vill i sitt samråd också reda ut hur kollektivavtal för fler förhåller sig till EU:s konkurrensregler. De förbjuder nämligen priskarteller, och anledningen till att fackförbund får förhandla om lön är att priset på arbete undantagits från kartellreglerna, säger Caroline Johansson. Förmodligen kommer det undantaget nu behöva vidgas ytterligare.
Ett förslag som redan antagits inom EU, och som väntar på att införlivas i nationell lag, är arbetsvillkorsdirektivet. Det innebär en bottenplatta för osäkert anställda som gigjobbare, nolltimmes-anställda och hushållsanställda. Bland annat ska prövotiden begränsas till sex månader och rätt ska ges till utbildning och kompensation vid sena återbud. Caroline Johansson har svårt att kommentera vilka effekterna av direktivet blir på svensk arbetsmarknad:
– Jag tror att den svenska lagstiftaren tycker att vi redan uppfyller mycket i praktiken, även om det såklart innebär en del lagändringar, särskilt vad gäller till exempel arbetsgivarens informationsansvar.
Arbetsmarknadsdepartement bekräftar i ett mejl att arbetet med att införliva direktivet i svensk lag pågår, och vad gäller EU-kommissionens förslag om egenföretagare heter det att regeringen följer kommissionens arbete.
Johan Lif är förhandlingschef på Journalistförbundet och har svarat på kommissionens samråd, samt bloggat om initiativet.
– Det är väl lite samma dilemma som det här med minimilöner: att det är ingripande. Den sociala situationen är olika i olika EU-länder. Försöker man förbättra för en grupp i ett visst sammanhang, gör man det på ett sätt som kanske riskerar att få konsekvenser man inte önskar sig i andra länder. Det är svårt att kombinera med den nordiska modellen, säger Johan Lif.
Att man undanröjer konkurrenshinder, genom att vidga undantaget från EU:s konkurrenslagstiftning, ser Johan Lif som positivt, liksom den sociala ambitionen i förslaget.
– Det som är positivt är att man tydligt markerar att alla som arbetar ska göra det under värdiga och trygga förhållanden, oavsett form av anställning. Det visar att man svängt lite i synen på konkurrensrätt i förhållande till det sociala skyddet – jag tror inte att man skulle ha resonerat så här för 10–15 år sen. Om det här är rätt sätt att hantera det på kan man diskutera, säger Johan Lif.
Det svåra med kommissionens förslag, menar han, blir den gränsdragning som eventuellt kommer att behöva göras mellan de uppdragstagare som ska få rätt till kollektivavtal och de som inte ska få det. Det kan leda till att man på EU-rättslig nivå kommer att behöva definiera begreppet arbetstagare.
– Det vill man ju hantera i svensk arbetsrättslagstiftning, eftersom vi kanske har ett mer inkluderande arbetstagarbegrepp. Låt säga man skulle snäva till begreppet. Då skulle vissa som idag omfattas av kollektivavtal i Sverige inte göra det, säger Johan Lif.
Det skulle exempelvis kunna leda till att de som har så kallade gig-jobb skulle få sämre chans att ses som anställda, och Johan Lifs oro är att det kan legitimera en gråzon på arbetsmarknaden.
Från LO:s sida ser man också risker med att förändra undantaget i konkurrensreglerna, eftersom det skulle kunna slå tillbaka på arbetstagarna och göra arbetstagar-begreppet europeiskt snarare än svenskt. Och inte minst: det skulle kunna inskränka parternas möjligheter att förhandla.
– All EU-lagstiftning innebär en risk att man inte får det man vill ha. När man börjar laborera om vilka karteller som ska vara tillåtna, kan det påverka vad fack och arbetsgivare tillåts förhandla om, säger Claes-Mikael Ståhl, jurist på LO.
Han syftar på att ändrad lagstiftning leder till nya tolkningar i EU-domstolen, som det är osäkert var de landar, samt att EU-rättens makt vidgas på bekostnad av parternas.
– De som verkligen behöver skyddet riskerar att förlora sitt skydd för att man vill stoppa in grupper som egentligen inte behöver skyddet. Det finns alla möjligheter för egenföretagare att samverka och driva sina intressen ihop ändå, säger Claes-Mikael Ståhl, jurist på LO.
Dessutom, menar han, vet vi för lite idag om vilken arbetsrättslig ställning gigarbetare har i olika EU-länder, eftersom det inte har prövats rättsligt i tillräcklig utsträckning.
– Arbetsmarknaden fungerar bäst i de länder där arbetsmarknadens parter sköter villkoren på arbetsmarknaden.
Kan ni inom LO se att även om förslaget inte underlättar för svenska arbetstagare, så kan det stärka ställningen på det stora hela för de som arbetar i EU?
– Det handlar inte bara om att skydda vår modell, för mig handlar det om en syn på människan och hur vi bygger ett samhälle tillsammans. Med ökad lagstiftning riskerar man att passivisera människor som istället borde organisera sig och ställa krav tillsammans, genom en facklig organisation.
Även Johan Danielsson, socialdemokratisk EU-parlamentariker med bakgrund inom LO, är orolig för att EU-kommissionens förslag ska inskränka på parternas handlingsutrymme och att förändringen kan skapa en »tredje grupp« på arbetsmarknaden.
»Vi kan inte acceptera att arbetare klassas som egenföretagare bara för att de får sina arbetsuppgifter via en app. Vi ser hur både LO-förbund och tjänstemannafack arbetar med att organisera och teckna avtal med företag i gig-sektorn och det är vägen framåt« skriver Johan Danielsson i ett mejlsvar.
Dagens Arena har också sökt Svenskt Näringsliv för att kommentera förslaget, men de avböjer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
