Nyhet Kriget i Ukraina är inne på sin tredje vecka och det finns risk att det blir långvarigt. Vi har pratat med en expert om eventuella diplomatiska lösningar och vad som krävs för att Ryssland ska förhandla seriöst.
Under måndagen hölls förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland via videolänk. Men parterna kom inte något vidare långt innan de bestämde att ta en ”teknisk paus” och skjuta på det till på tisdag. Det rapporterar Dagens Nyheter.
Men vad som kommer att tas upp i förhandlingarna är oklart. Isak Svensson, professor på institutionen för forskning om fred och konflikt, Uppsala universitet, menar att det troligtvis främst handlar om att diskutera olika mekanismer, som humanitära korridorer, för att minska mänskligt lidande. Möjligtvis en vapenvila.
– De direkta förhandlingar som har varit i Belarus eller via länk verkar ha varit på en mer teknisk nivå. Då kan man förvänta sig att det inte är en övergripande politisk lösning som kommer till stånd, säger han.
Han framhåller att det gjordes ett försök att diskutera på en mer politisk nivå i Turkiet förra veckan. Men de två utrikesministrarna som då möttes verkar inte ha haft någon dialog överhuvudtaget.
– De avslutade förhandlingen efter en halvtimme och använde tillfället för att göra politiska uttalanden i stället. Det verkar ha varit dåligt förberett när man kallar ihop utrikesministrarna utan att sondera om det fanns seriöst intresse.
Det är framför allt den ryska sidan som visat sig ointresserade av förhandling, menar Isak Svensson. Medan den ukrainska ledningen, trots att de blivit invaderade, sagt sig villiga att göra kompromisser verkar den ryska sidan inte varit öppna för att göra några eftergifter.
– Ukrainas president Zelenskyj har varit villig att hitta lösningar på Krimfrågan och den lokala konflikten. Man har också signalerat att man inte ställer ultimatum när det gäller frågan om neutralitet och NATO-medlemskap. Utan är beredda att tala om den frågan också, säger Isak Svensson och tillägger:
– Om man på ryska sida känner sig hotad av en NATO-expansion, då hade det funnits möjlighet att förhandla om detta. Men det gör de inte.
Frågan är om det går att få slut på kriget via diplomatisk väg. Eller om det kommer att eskalera innan dess. Isak Svensson säger att vi inte har många tidigare konflikter att jämföra med. Att situationen på många sätt är unik.
– Den här typen av mellanstatliga konflikter mellan två utvecklade ekonomier är extremt ovanligt i det internationella systemet. Vi har inte så vansinnigt mycket att gå på när det gäller tidigare konflikter. Det är det som gör att de internationella fördömandena är så hårda. Ryssland bryter med den multilaterala ordningen.
Men han poängterar ändå en viss skiftning. När Ryssland gick in ställde de ultimatumet att Ukraina skulle lägga ned vapnen, ge upp, om de skulle förhandla. Nu är de ändå beredda på att förhandla mer med varandra.
Det som gör att det riskerar att bli en långvarig konflikt är asymmetri på två olika sätt, enligt Isak Svensson. Asymmetri i kapacitet, Ryssland är mycket starkare. Men också asymmetri i stridsvilja eftersom ukrainarna är mycket mer villiga att fortsätta med konflikten, säger Isak Svensson.
Hur skulle en trolig överenskommelse kunna se ut? Kommer Ryssland, trots att de invaderat och brutit mot folkrätten, att kunna få ut något av detta?
– I en förhandling måste man ge något för att få något. Det har Ukraina signalerat att de förstår. Jag tror inte att Ukraina kommer att gå med på att upphöra som stat, som Putin i sitt famösa tal uttryckt att han vill. De kommer nog inte heller låta Ryssland dela upp och ta en stor del av landet. De är nog mer beredda på att inte gå med i allianser eller internationella koalitioner och lösa lokala konflikter.
– Man är beredd på att göra eftergifter för att få slut på konflikten. Trots att de blivit invaderade och har rätten på sin sida, att självständigt fatta beslut om sin egen utrikes- och försvarspolitik, så kan de prata om neutralitetsfrågan.
Isak Svensson menar dock att även om Ryssland skulle få igenom mycket av sin vilja har de ändå i och med invasionen skapat en schism mot västvärlden.
– Även om de skulle gå med på ett fredsavtal och gå tillbaka, kommer det inte direkt leda till att man blir vänner med Putin igen. Det kommer inte att återgå till det läget förrän det blir regimskifte i Ryssland.
Men hur kriget kommer att utveckla sig beror mycket på hur Kina kommer att ställa sig i frågan, konstaterar Isak Svensson. Han säger att Kina hittills tryckt på en diplomatisk lösning, att de har kontakt med båda sidor men ännu inte erbjudit sig att medla. Men i och med att Ryssland bett om militärt stöd från Kina finns det mycket oro över hur de väljer att agera.
– Som jag ser det står det stora hoppet egentligen till Kina. Det är det land som skulle kunna vara en effektiv medlare eftersom de är de enda som har inflytande över Ryssland. I och med att Ryssland blivit så isolerat och lutar sig mot kineserna. Det här beroendet kan de utnyttja genom att sätta press på Ryssland att avsluta konflikten. Men det har man inte gjort ännu.
Om Kina skulle stötta Ryssland militärt ser Isak Svensson det som en väldigt oroande utveckling, och att det blir svårt att hitta en lösning. Men han menar att de har fler incitament för att spela en fredlig roll än att ta ställning för Ryssland.
– De båda vill väldigt gärna pusha tillbaka NATO men Kina är samtidigt intresserade av en fungerande världsekonomi och ett multilateralt syfte. De har dessutom tidigare haft en hållning kring territoriell integritet som varit väldigt viktigt för dem, som Ryssland brutit mot.
Enligt Isak Svensson är diplomatin inte död än. Det finns diplomatiska kanaler och lösningar på de konflikter som kriget handlar om, säger han. Till exempel att skydda ryska minoriteters inflytande i Ukraina. Något Ryssland använt som ett svepskäl, enligt Isak Svensson.
Han framhäver att det i grunden handlar om kostnaderna för konflikten för Ryssland. Antingen kan Kina sätta press, eller så kan man öka kostnaderna. Han menar att Ryssland inte varit seriösa vid förhandlingsbordet, att de inte varit beredda på att göra substantiella eftergifter. Vilket tyder på att de inte tycker att konflikten kostar tillräckligt mycket och är beredda att ta den. För att förhandlingsspåret ska lyckas förutsätter det att pressen på Ryssland ökar, säger Isak Svensson.
– Då betyder det till exempel att skruva upp de existerande sanktionerna. Och överväga om man ska ta det enorma steget att strypa oljan, gasen eller kolen som faktiskt finansierar det ryska kriget. Det är enorma pengasummor. Varje dag betalar EU hundratals miljoner dollar till Ryssland för fossila resurser. Sen är det sekundära sanktioner. Man sanktionerar de som handlar med Ryssland. Det var det man gjorde i samband med Iran som gjorde att det blev väldigt kostsamt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
