Försvarspolitik EU:s försvarspolitik står och skakar. Efter en rad uttalanden från Trump-administrationen, som pekar på att förhållandena mellan regionerna har fått sig en törn, ställs nu nya krav på Europa för att garantera sin egen säkerhet, menar experter.
Frankrikes premiärminister Emmanuel Macron har kallat in EU:s topprepresentanter till extramöte under måndagskvällen. Bakgrunden är att USA sagt att man inte kommer att garantera Ukrainas säkerhet med egna trupper. Och att USA vill förhandla med Ryssland utan vare sig Europa eller Ukraina. Förhållandena mellan regionerna är bevisligen inte vad de har varit, menar Calle Håkansson, associerad forskare vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram.
– Det var väntat. Det är tongångar man hört från den nya amerikanska administrationen redan innan den tillträdde. Ändå gick det chockvågor i Europa när det kom ut. Det visar att USA:s trovärdighet som allierad fått sig en törn. USA:s försvarsminister Pete Hegseth har sagt att man stödjer Nato och artikel 5, men det är tydligt att deras engagemang kommer att minska, säger han.
Han får medhåll från Göran von Sydow, chef på Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.
– Situationen är allvarlig, och det blottlägger en typ av spricka mellan EU och USA. Både vad gäller övergripande och specifika frågor som om Ukrainas framtid, hur förhandlingarna ska gå till, vem som ska göra vad och på vilket sätt, säger han.
Utökade försvarsbudgetar
Under det extrainkallade toppmötet i Paris på måndagen kommer det att diskuteras vilken roll Europa ska ha i förhandlingarna, och hur ett eventuellt stillestånd mellan Ukraina och Ryssland ska vidhållas, framhåller Göran von Sydow. Att man inte kan räkna med USA ställer större krav på EU att stilleståndet efterlevs.
Calle Håkansson konstaterar att det som händer i Ukraina framöver kommer att få stora konsekvenser för oss i Europa.
– Vi kommer att se utökade försvarsinvesteringar i Europa om USA drar tillbaka trupper och minskar andra militära kapaciteter. Efter Nato-mötet i Haag i sommar tror jag att vi kommer se ökade försvarsbudgetar på över 3 procent. Den stora elefanten i rummet för Sveriges del är om man ska ha något slags upplåning för försvarsändamål, den frågar tror jag kommer att aktualiseras.
Både Calle Håkansson och Göran von Sydow lyfter fram att Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande, under säkerhetskonferensen i München sagt att EU kan lätta på budgetreglerna – hur mycket länderna får gå i underskott – i syfte att göra det möjligt för länderna att bygga upp en starkare försvarsgemenskap.
– Det är viktigt för länder som redan är högt belånade. Polen gör till exempel en jätteupprustning nu och kommer ha svårt att möta budgetreglerna om de ligger kvar där de är i dag, säger Calle Håkansson.
”Coalition of the willing”
Men är de europeiska medlemsländerna överens om hur en starkare försvarsgemenskap ska se ut? Göran von Sydow pekar på att det redan är många länder som rustar upp nu för att Europa ska kunna vara mer autonomt.
– Samtidigt är EU en union med 27 medlemsländer och det är inte säkert att man vill lika mycket. Det kan bli en fragmentering och en koalition av några länder som vill gå framåt i försvarssamarbete och i att ge stöd och garantier till Ukraina utanför EU:s ramar. Men EU kommer att finnas kvar som den breda union det är, säger han.
Även Calle Håkansson framhåller att det är möjligt att det blir en så kallad ”coalition of the willing”, när enskilda länder går samman för ett specifikt ändamål. Men han tror också att de flesta EU-länder har stor samsyn när det gäller det säkerhetspolitiska läget.
– Hotbildsanalysen i Europa har blivit mer likvärdig. Det finns outsiders som Ungern som kan vara en spoiler för allting. Men jag tror att alla europeiska försvarsmakter kommer att behöva öka försvaret. Sen kommer det att ta lång tid. Det är svårt att utöka antalet värnpliktiga och officerare som tränar och är operativa, och samtidigt ska fylla Nato-staber när det behövs, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
