Migration En ny utredning föreslår en rad åtgärder för att fler personer utan uppehållstillstånd frivilligt eller under tvång ska lämna Sverige. Asylrättsexperter oroas över att förslagen kan öka stigmatisering och rasprofilering samt misstron mot det offentliga.
I dag, tisdag, presenterade regeringen utredningen om stärkt återvändandeverksamhet och utlänningskontroll. Utredningen föreslår bland annat att mobiltelefoner ska kunna omhändertas för att klarlägga en utlännings identitet, utökad användning av biometriska uppgifter – som fingeravtryck – i utlänningsärenden och en översyn av möjligheten till selektiva kontroller av om en person saknar rätt att vistas i landet.
– Fler personer som inte har rätt att vara i Sverige kommer lämna frivilligt eller under tvång, sa migrationsminister Johan Forssell under en presskonferens.
Den fråga som debatterats särskilt mycket inför utredningens överlämnande är om personal i skolan, socialtjänsten eller hälso- och sjukvården skulle omfattas av en utvidgad informationsplikt. Det vill säga om de ska vara skyldiga polisanmäla personer utan uppehållstillstånd. Fackförbund, civilsamhället, kommuner och regioner har under lång tid protesterat kraftigt mot detta.
Och så blev inte fallet. Den särskilda utredaren Anita Linder framhöll under presskonferensen att på grund av riskerna att enskilda inte söker vård de har rätt till, att barn och unga inte får eller vågar utnyttja rätten till skolgång samt att enskilda avstår från att söka hjälp i akuta situationer, undantas dessa sektorer informationsplikten.
Myndigheterna som föreslås omfattas är Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Kronofogdemyndigheten.
Anna Olskog, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare, gläds över beskedet.
– Vi ser det här som en seger för vårt envetna motstånd. Vi har kämpat för att det inte ska bli verklighet. Det är positivt att lärare inte ska behöva anmäla sina elever, säger Anna Olskog.
Kommer inte åt skuggsamhället
Flera experter inom asylrätt ser dock flera risker med förslagen i utredningen. John Stauffer, chefsjurist och biträdande exekutiv chef på Civil Rights Defenders, menar att trots att flera yrkesgrupper undantas är det problematiskt med en utvidgad informationsplikt. Det kan påverka människors reella tillgång till sina rättigheter.
– Konsekvensen blir att de kommer att dra sig för att kontakta myndigheter, även de som inte omfattas av informationsplikt, säger John Stauffer.
Han menar att det är en god ambition av regeringen att vilja motverka skuggsamhället, men poängterar att misstron mot myndigheterna kan leda till att människor i högre utsträckning dras in i det.
– Drar de sig för att vända sig till myndigheter om de behöver hjälp står det andra med öppna armar som är beredda att utnyttja dem. Risken är att man inte kommer åt problemet med skuggsamhället, utan snarare driver papperslösa personer ännu längre bort från samhället, säger han.
Lars Olsson, chefsjurist på Asylrättscentrum, menar att det är bra att utredningen gör det tydligt vilka myndigheter som inte omfattas av informationsplikten. Han tycker också att det är välkommet att just de här sektorerna undantas. Det Asylrättscentrum och andra remissinstanser behöver titta närmare på är hur förändringarna som görs i de andra myndigheterna är tänkt att fungera i praktiken, påpekar Lars Olsson.
– Det handlar om myndigheter som berör många människors liv och vardag. Vi får fundera på i vilken mån det skulle kunna leda till konsekvenser som är i strid med de konventionsåtaganden Sverige har, säger han.
”Skadan redan skedd”
Lars Olsson framhäver också att hela processen med utredningen, och all debatt som varit kring den, har väckt en stor oro hos personer som är oroliga över sin status i Sverige.
– Skadan är redan skedd. Förtroendet för det offentliga har naggats i kanten. Vi vet inte vilka effekter den nya skyldigheten att dela information får, men det kan leda till ytterligare misstro. Därför är det jätteviktigt att kommunicera så tydligt som möjligt att skola, vård och socialtjänst är undantagna, säger Lars Olsson.
Lars Olsson framhåller också att en del förslag kan gälla integritetskränkande åtgärder. Särskilt det om selektiva kontroller. I dag krävs en grundad anledning för att polisen ska få vidta kontroller. Utredningen föreslår att den skrivningen tas bort och att om polisen har anledning att anta att en person saknar rätt att vistas i landet ska kontroller få vidtas. Enligt utredningen kommer förslaget innebära att polisen kan genomföra fler kontroller.
Enligt Lars Olsson kan nya integritetsinskränkande åtgärder riskera att bidra till stigmatisering, segregation och ökad rasprofilering.
– Vi behöver titta närmare på förslagen och hur de är förenliga med barnkonventionen. En del av dem kommer kunna leda till att integritetskränkande åtgärder vidtas mot barn. Till exempel att åldern för att ta fingeravtryck sänks från 14 till 6 år och att det ska bli möjligt att omhänderta och undersöka elektronisk kommunikationsutrustning, som mobiler, säger Lars Olsson.
Drabbar orättvist
Anna Lundberg, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, har tidigare forskat om konsekvenserna av inre utlänningskontroller. Hon reagerar också på utredningens förslag om selektiva kontroller och lyfter flera farhågor med det.
– Det vi vet från tidigare kontroller, där polisen på lösa grunder antagit att personerna inte har rätt att vistas i landet, är att det drabbar väldigt orättvist. Det leder till ökad stigmatisering av enskilda personer i vissa bostadsområden, och att vissa rasprofileras i högre grad än andra. Det riskerar också leda till att medborgare kroppsvisiteras på ett sätt som är regelvidrigt, säger Anna Lundberg.
John Stauffer lyfter exemplet med REVA för ett tiotal år sedan, när insatserna för att hitta personer utan rätt att befinna sig i Sverige utökade. Det hade låg träffsäkerhet och man stoppade många som hade rätt att befinna sig här, påpekar han. Selektiva kontroller riskerar enligt honom att drabba personer som uppfattas tillhöra minoriteter och misstänks sakna rätt att befinna sig i Sverige.
– Det riskerar att påverka tilliten för myndigheter hos en större grupp än bara papperslösa, säger John Stauffer.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
