Vårdval Stockholm Antalet besök hos barnläkarmottagningarna i Stockholm har mer än fördubblats sedan vårdvalet infördes. Samtidigt diagnostiseras allt fler barn med mindre allvarliga diagnoser som exempelvis hosta. »Barnspecialisterna behövs för de allra sjukaste barnen«, säger patientområdeschef Klas Ekström.
År 2014 infördes vårdval inom barn- och ungdomsmedicinska öppenvården i Stockholm, så kallat Vårdval BUMM. Sedan dess har antalet mottagningar, antalet besök och inte minst kostnaderna ökat kraftigt.
Innan vårdvalet infördes fanns det totalt 21 barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i länet. I dag, tre år senare har antalet ökat till 35 och under 2017 kommer ytterligare fyra mottagningar att öppna.
Antalet besök har i sin tur mer än fördubblats sedan vårdvalet infördes, från drygt 102 000 till 228 000 besök. Och bara mellan åren 2015-2016 ökade kostnaderna för Vårdval BUMM med nästan 58 procent.
– De landstingsdrivna barn- och ungdomsmedicinska mottagningar som fanns innan vårdvalet infördes mäktade inte med uppdraget och köerna var långa. Nu, efter att vårdvalet införts har köerna kortas och befolkningen fått en bättre tillgång till vård, säger Monica Lindell Olsson, enhetschef på hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Men frågan är om vårdresurserna används effektivt.
En som oroar sig över detta är Klas Ekström, patientområdeschef som ansvarar för BUMM-mottagningarna vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Han pekar på att i takt med att läkarbesöken på BUMM-mottagningarna blivit fler, har barn som fått mindre allvarliga diagnoser ökat – både sett till andel och antal. Antalet barn som exempelvis fått diagnosen »hosta« ökade med 85 procent mellan 2015-2016. Diagnosen »akut övre luftvägsinfektion« ökade i sin tur med 67 procent och »observation för misstänkt sjukdom« med 64 procent.
– Den fråga som vi ställer oss det är om dessa barn är så sjuka att de behöver träffa en barnspecialist eller om de hade kunnat få ett lika bra omhändertagande på vårdcentralen. Den här frågan är relevant eftersom vi i flera år, inte bara i Stockholms län utan i hela landet, har brist på barnspecialister. Och de behövs för de allra sjukaste barnen, säger Klas Ekström.
Monica Lindell Olsson pekar på att det trots allt bara är 2,7 procent av alla barn som får diagnosen »hosta« – det vill säga drygt 6 100 fall.
– Under 2016 var det också mycket RS–virus som gick. Då finns det en stor oro hos föräldrar med små barn. Och det är bättre att man tar hand om barn på den här nivån, annars kanske föräldrarna söker sig till akuten i stället.
Även Göran Stiernstedt, som på uppdrag av regeringen utrett frågan om hur vården i Sverige kan effektiviseras, är kritisk till hur vårdresurserna i Stockholm används.
Nyligen presenterade han en rapport på uppdrag av Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting, där han riktar skarp kritik mot de många vårdvalen. Stockholm, slår Stiernstedt fast, har högst vårdkonsumtion i Sverige. Antalet läkarbesök per invånare är 40 procent högre jämfört med resten av landet. Samtidigt är vårdkvaliteten varken bättre eller sämre jämfört med andra landsting, vilket tyder på att Stockholm inte använder resurserna effektivt.
Dessutom bidrar vårdvalet till personalbristen i akutsjukvården, menar Stiernstedt.
– Det är ingen tvekan om att vårdvalen dränerat akutsjukhusen på personal, sa han till DN härom veckan.
Vårdvalets effekter för de svårast sjukaste patienterna får också hård kritik av tre professorer vid Karolinska Institutet i Stockholm.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
