Bankvinster Storbankerna redovisar mångmiljardbelopp i vinst 2023. Samtidigt pressas deras kunder av höga bolåneräntor och svag hushållsekonomi.
Men det är inte bolåneräntorna som gjort att bankerna kan tälja guld, enligt sparekonomen Frida Bratt. Hon manar sparare till att ställa krav.
Tillsammans gjorde de fyra storbankerna ett resultat på 180 miljarder kronor 2023. 2022 gjorde de tillsammans ett resultat på 135 miljarder kronor.
Swedbanks resultat blev 34 miljarder kronor, SEB:s 38 miljarder kronor, Nordeas 72 miljarder kronor (omräknat från euro) och Handelsbanken 36 miljarder kronor.
Många har kritiserat att bankerna gör så stora vinster samtidigt som deras kunder har det svårt ekonomiskt på grund av höga bolåneräntor.
– Man kan tycka att det sticker i ögonen för att det är tufft nu. Men det gör inte någon skillnad för privatekonomin att vara arg på banken och samtidigt stanna kvar hos samma bank. Jag vill uppmana till aktion, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.
Höjer inte sparräntan
Förklaringen till de stora vinsterna ligger i räntenettot, skillnaden mellan vad det kostar att låna pengar och vad man tjänar på att spara pengar.
Ett bolån utan bindningstid hos någon av storbankerna har i dag en räntekostnad på mellan 5,94 och 5,99 procent av lånebeloppet. Att spara pengar på ett konto hos samma banker ger desto mindre tillbaka, mellan 2,00 och 2,15 procent.
– Man höjer inte sparräntor så som man höjer bolåneräntor, säger Frida Bratt.
Om sparräntan är 0 får bankkunden ingen avkastning på sitt sparande. Det innebär inga kostnader alls för banken, som enbart tjänar på upplägget. Så har det sett ut under en längre period.
För att vända situationen behöver bankkunderna bli mer aktiva än i dag, menar Frida Bratt.
Svårt skapa konkurrens
– Vi har vant oss vid att man inte får ränta på inlåning. Vi är inte vana vid att ställa krav.
Utnyttjar bankerna det?
– Ja, eller hur man vill uttrycka det. De behöver inte ge ränta om vi inte kräver det. Men en förändring börjar märkas, vi har börjat prata mer om ränta på sparpengar, säger hon.
Problemet på den svenska bankmarknaden är att det saknas konkurrens, menar Roine Vestman, docent i nationalekonom vid Stockholms universitet. Banksektorn styrs av reglering för eget kapital och krav på att ha vissa typer av lån.
– I och med de här regleringarna är inträdesbarriärerna att starta bank höga. Det gör det svårt att skapa konkurrens, säger han.
Vad är ett rimligt pris?
Även om konkurrensbrist är ett problem, så står storbankerna inte ensamma på marknaden i dag. För den aktiva bankkunden finns andra aktörer att vända sig till med sparpengar och låneförfrågningar. Men det kräver kunskap som långt ifrån alla har.
– Man måste ha en känsla för bankens produktionskostnad och sätta sig in i små nischaktörer om man ska få bättre förståelse för vad som är rimliga priser och villkor. Tjänsterna är abstrakta och det är svårt för kunder att veta vad som är ett rimligt pris för en tjänst, säger Roine Vestman.
Vissa forskare tycker att det behövs utbildning i finansiell kunskap, framförallt i USA där privatpersoner tar ännu större ansvar för bland annat sin pension, enligt Roine Vestman. Kunskapen kan hjälpa individen att inte bli överskuldsatt, men det finns inga belägg för att den bidrar till ökad konkurrens på bankmarknaden, menar han.
Skatt kan förlänga höga räntor
Bankernas vinstmiljarder går till aktieutdelningar och investeringar. Aktieägarna är en bred grupp där många som sparar i bankaktier, pensionssparare och fondsparare är med och delar på vinsten.
I höstas föreslog Socialdemokraterna en tillfällig skatt på bankernas vinster på räntenettot, skillnaden mellan räntan på lån och räntan man får på sparkonton.
Men ett sådant initiativ kan slå fel och drabba kunderna istället, enligt Roine Vestman.
– Det kan medföra att bankerna håller uppe räntorna snarare än att sänka för att hålla uppe sina vinster efter skatt. Så det är inte nödvändigtvis rätt typ av åtgärd.
Se upp vid räntesänkning
I fredags meddelade Riksbanken att styrräntan lämnas oförändrad på 4 procent. Riksbankschefen Eric Thedéen flaggade också för att en sänkning kan komma under första halvåret 2024 – för första gången sedan maj 2022.
När sänkningen av styrräntan kommer uppmanar sparekonomen Frida Bratt bankkunder att se upp.
– Sänker Riksbanken med 25 punkter så ska man ha den räntesänkningen från sin bank, inte bara 15 punkter. Då behöver man vara tuff i förhandlingen och beredd att byta bank om man inte får hela nedgången.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
