budget 2021 Regeringen presenterar idag en rekordstor budget för 2021 med reformer för 105 miljarder kronor. Trots extra stora tillskott till välfärden menar SKR att det är nödvändigt för många kommuner och regioner att skära ned nästa år.
Skattesänkningarna i 2021 års budget motsvarar totalt 30 miljarder kronor, varav 13,5 miljarder i sänkta skatter på inkomster. 8 miljarder går till sänkta arbetsgivaravgifter.
Satsningar på arbete och utbildning motsvarar 11 miljarder kronor, varav den största posten går till att bibehålla den höjda ersättningsnivån och sänkta trösklarna i kvalificeringsreglerna i A-kassan som infördes i samband med corona. Kostnaden beräknas bli 6 miljarder kronor. Dessutom får Arbetsförmedlingen en miljard kronor extra i förvaltningsanslag, och en miljard för att fler arbetslösa ska få ta del av matchningstjänster.
Kommuner och regioner får drygt 32 miljarder kronor. Den största enskilda posten är generella statsbidrag till kommuner och regioner för 10 miljarder kronor, följt av 4 miljarder till en förbättrad äldreomsorg och 4 miljarder till den vårdskuld som växt under coronakrisen samt fortsatt covid-19-vård.
Dessutom skjuter regeringen till ytterligare 5 miljarder kronor för i år, som kommuner kan söka på grund av covid-19. Summan väcker vissa frågetecken hos Sveriges kommuner och regioner (SKR).
– Det som kommuner och regioner sökt och prognostiserar att söka i extra bidrag på grund av covid-19 för i år är 16 – 17 miljarder. Nu lade man in 5 extra miljarder och det är ju en ganska stor diskrepans jämfört med behoven, om man utgår från att ansökningarna är rimliga och rätt då socialdepartementet har sagt att de som har rimliga ansökningar ska få de pengarna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Men totalt sett gör SKR bedömningen att kommuner och regioner snarast kommer att få ett överskott i år. Det beror dels på stora extra statsbidrag, dels på att skatteintäkterna inte ökat så långsamt som man befarade, vilket beror på statens stöd till korttidspermitteringar. Att staten tagit kostnaden vid sjukskrivningar förbättrar också kommuners och regioners resultat i år, enligt SKR.
– Skatteintäkterna har ökat med 2 procent, medan vi räknade med 0,9 procent och Konjunkturinstitutet med cirka 0,3 procent, säger Annika Wallenskog.
De stora tillskotten från staten i år gör att SKR bedömer att det blir svårt för kommuner och regioner att kunna använda pengarna innan årets slut.
– Det är det som är problemet med att man har jättemycket pengar nu; det kommer att bli ett stort överskott i år. Samtidigt om vi ser några år framåt har man stora underskott: om man fick flytta pengarna mellan åren hade man kanske vetat att det skulle gå under några år, men det får man inte.
Därför, anser SKR, är det trots läget under coronakrisen försvarbart att kommuner och regioner gör nedskärningar redan nästa år.
– Ja, kommunerna har långa perspektiv och för år 2022 och 2023 ser det svårt ut att få ihop budgeten. Därför har man inget val; om vi ska få ihop budgeten till 2022 måste vi börja vidta åtgärder nu.
Annika Wallenskog säger också att hon uppmanar kommuner och regioner att investera pengar som de väntas få i överskott, i till exempel digital teknik, som hon menar kan effektivera verksamheten i framtiden.
– Kruxet är att investeringarna måste göras innan året är slut.
På fackförbundet Kommunal delar man inte alls SKR:s bild av att nedskärningar är nödvändiga – tvärtom.
– Det finns ingen realistisk möjlighet att man ska dra ned. Våra undersökningar bland medlemmar i Kommunal visar att man är underbemannad, och kommunerna kan inte låta personalen slita sönder sig. Om det rent faktiskt är så att kommuner och regioner kommer att lägga mindre pengar i kronor till välfärdsverksamheter låter det jättekonstigt, sett till ekonomin för 2021 och 2022, även om jag inte känner till alla enskilda kommuners ekonomi, säger Torbjörn Dalin, chefsekonom på Kommunal, som anser att kommunerna bör höja skatten om de har svårt att få budgeten att gå ihop.
Kommunal är i stort sett nöjda med tillskotten till välfärden för nästa år:
– Jag tror att det är tillräckligt som ett första steg, absolut. Pengarna ska omhändertas också. Omsorg är komplex verksamhet; bara för att det kommer mer pengar är det inte säkert att personal står redo att arbeta, säger Torbjörn Dalin.
Stora satsningar på välfärden räknas i regeringens diagram som omfördelande till de med lägst inkomster, vilket är en av anledningarna till att finansminister Magdalena Andersson (S) säger sig vara stolt som socialdemokrat över budgetens omfördelande effekter.
– Sedan skulle man i det här fallet kunna problematisera det, eftersom vi lånar till de här satsningarna. Då blir frågan: vem får betala det här sedan? Om vi kommer till en situation som under 1990-talet. Nu stärker man a-kassan, men frågan är vad som händer sedan? säger Torbjörn Dalin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
