GLESBYGD En ökande brist på behöriga lärare i kombination med en budget som kräver besparingar på 10 miljoner. Det finns inga alternativ till att lägga ner byarnas förskolor och skolor, menar ansvariga politikern i Luleå.
Det har gått för fort, dialogen med de berörda har varit dålig och det ger ingen reell besparing. Så lyder en del av kritiken från de bybor som kämpar för att få behålla de förskolor och skolor som Luleå kommuns barn- och utbildningsnämnd har beslutat att lägga ner.
– Naturligtvis skulle jag inte vilja stänga någon förskola eller skola över huvud taget, men om alternativet är att säga upp personal, med de större barngrupper och sämre arbetsmiljö det skulle leda till så måste vi göra så här, säger Emma Engelmark (S), nämndens ordförande.
Frågan är dessutom så mycket större än bara gällande Luleå kommun, menar hon. Nyligen hemkommen från den rikstäckande Skolriksdagen säger Engelmark att en fråga varit dominerande: Hur ska den ökande bristen på behöriga lärare kunna lösas.
Om vi ser till glesbygdens överlevnad på sikt, ser du att det är möjligt att driva småskaliga förskolor och skolor i kommunal regi?
– Vi behöver gå mot större enheter för att klara ekonomin. Och om vi tittar på Sverige som helhet är det många som brottas med lärartätheten, jag tror att det är få kommuner som kommer att klara av att ha mindre enheter kvar, säger Emma Engelmark.
– På Skolriksdagen befarades det att lärarbristen blir så stor att det kommer att krävas andra lösningar än att ha behörig personal på plats i alla skolor. Det diskuterades andra upplägg, som om det går att ha distans- eller fjärrundervisning till exempel.
Läs mer: »Läggs förskolan ner går byn under«
Det sker målkonflikter hela tiden, säger Emma Engelmark. Glesbygdens överlevnad och det miljömässigt negativa med bybor som tvingas pendla flera mil med bil för att lämna och hämta barn på förskola som exempel.
– Men om jag ställer problematiken med behov av behöriga lärare framför mig och jämför med landsbygdsfrågan så förstår jag att den sistnämnda är viktig, men som ansvarig nämndpolitiker kan jag inte prioritera på ett annat sätt än att se till barns och skolelevers kunskapsutveckling.
Luleå kommun har 88 procent behörig skolpersonal, en bra siffra jämfört med landets övriga 80 procent menar Engelmark.
– Men vi har haft att ta ställning till en tilläggsbudget där alternativet vi haft är just att säga upp personal eller att minska lokalkostnaderna. Då valde vi att se över befintliga enheter och lägga ner en del av de små.
Den konkreta besparingen som nedläggningen kommer att ge är med utgifter som ökade skolskjutsar och liknande enligt Engelmark 3,5 miljoner för kommande året. Då är inte investeringar i utbyggnad av de enheter där barn och skolelever kommer att flyttas till medräknade.
Den konkreta besparingen som nedläggningen kommer att ge är med utgifter som ökade skolskjutsar och liknande enligt Engelmark 3,5 miljoner för 2019 och 4,9 miljoner för 2020. Hon säger att det inte behövs några större investeringar i exempelvis utbyggnad av befintliga lokaler eftersom de enheter barnen flyttas till har överkapacitet i dag.
Det har gått väldigt fort från förslag om nedläggning till det politiska beslutet, tycker du att ni hade kunnat ha en bättre dialog med de berörda?
– Det finns alltid saker man kan göra bättre, absolut. Det här har gått fort för alla, det är första gången jag har haft en tilläggsbudget av den här typen att hantera. Men jag ser det också som att för att ha en bra medborgardialog ska man ha något att erbjuda. Det hade känts oärligt att bjuda in till en dialog kring det här beslutet, det hade gett falska förhoppningar om att det fanns möjlighet att påverka. Här hade vi inga andra alternativ.
Hon säger att både politiker och tjänstemän lärt sig mycket av medborgardialogen kring förslaget om framtidens skola som förts i Luleå kommun.
Läs intervju med experten på glesbygdsutveckling här: »Ta glesbygdsbornas berättelser på allvar«
Vad tycker du om den namninsamling för att få till en folkomröstning som nätverket Hela kommunen ska leva och lära har initierat?
– Det är en demokratisk rättighet och jag har stor förståelse för att man vill driva vidare den här frågan. Men vad är det man vill uppnå? Det kostar flera miljoner att genomföra en folkomröstning och det riskerar fördröja genomförandet av beslutet och besparingarna som krävs. Jag är rädd att det leder till att vi ändå tvingas säga upp personal, säger Emma Engelmark.
Hon menar på att diskussionen borde lyftas till att handla om fördelningspolitiken generellt i kommunen, hur budgeten ser ut för hela den kommunala verksamheten och hur stor del av den som går specifikt till området barn och utbildning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
