Nyhet Tysklands nya gröna parti Klimaliste lyckades inte nå spärren i veckans delstatsval. Men trots det kan uppkomsten av mindre partier påverka på andra sätt, menar forskare.
I Tyskland har det sedan 80-talet funnits ett parti inriktat på klimatfrågor, De gröna. Nu vill ett nytt, radikalare parti kallat Klimaliste konkurrera om väljarnas röster. Partiet har tydligare klimatpolitiska förslag än De gröna som de anser ha kompromissat på sin klimatpolitik till förmån för inflytande och popularitet i landet.
Klimaliste har som främsta mål att nå 1,5 gradersmålet i Parisavtalet. Majoriteten av de cirka 450 medlemmarna är forskare och aktivister som har sin bakgrund i klimataktivistgrupper som Extinction Rebellion och Fridays for Future. Till deras politiska förslag hör bland annat en rättvis övergång från fossila bränslen, en totalövergång till förnybar energi inom en femårsperiod, och en sänkning av rösträttsåldern.
I höst går Tyskland till val till förbundsdagen och den 14 mars inleddes valet med två delstatsval i delstaterna Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz. Klimaliste fick 0,9 procent respektive 0,7 av valrösterna och lyckades inte passera femprocents-gränsen i någon av de två delstatsvalen.
Niklas Bolin är docent och universitetslektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Han säger att det är vanligt att partier inleder sin bana på en mer aktivistisk nivå men ju mer de får inflytande och eventuellt blir invalda i beslutsfattande, kan de behöva kompromissa med den politik som de en gång inledde sin verksamhet med.
– Det är en svår balansgång. Om ett parti väl kommer in i en regering och får mer inflytande kan det bli så att partiet får stå inför samma saker som de tidigare kritiserat. Vissa medlemmar kan då känna att partiet sålt sin själ. Ett parti som blir invalt i en riksdag måste ta hänsyn till den politiska realiteten och det kan var svårt att kombinera med den renodlade aktivismen. Många radikala röster vill därför inte gå in i partipolitiken, det går ju att påverka även med aktivism, säger Niklas Bolin och fortsätter:
– Ibland kan det bli problematiskt om sådana partier lyfter för mycket etablissemangskritik, efter det kan det vara svårt att ge sig in på en sådan arena. Men det går att vara verksam på båda arenorna.
Niklas Bolin säger att det är svårt att veta om ett parti likt Klimaliste skulle klara sig i Sverige. I så fall skulle partiet troligtvis locka de som är missnöjda med Miljöpartiet. Niklas Bolin säger att partiet på senare tid tappat i klimatfrågan. Andra partier har fått större förtroende i frågan. Där kan det finnas en liten nisch att fylla.
I Sverige finns partiet Vändpunkt som startade 2019, där många medlemmar kom från Miljöpartiet. De försökte anamma en radikalare linje och ansåg att Miljöpartiet blivit för mainstream. Partiet har dock inte fått något särkilt genomslag.
När det gäller små, oetablerade partier med en tydlig agenda kan det finnas flera typer av hinder för att nå genomslag.
– Ett sådant parti behöver få publicitet och det kan vara svårt att nå. Ett nytt parti måste först hitta ett intresse för sin politik. Ett sätt kan vara att börja visa närvaro och slå sig fram lokalt. Så har många andra mindre partier gjort. Ett sådant parti kan bidra med nya infallsvinklar och perspektiv. Ju större ett enfrågeparti blir måste de utveckla sitt partiprogram med bredare frågor. Om det finns en efterfrågan på sådana tankebanor så är det bra att någon representerar det, säger Niklas Bolin.
Under de senaste åren har flera partier som inte tidigare lyft klimatfrågan börjat göra frågan till sin. Senast var det Moderaterna som profilerade sig som ett klimatparti. Niklas Bolin säger att det är naturligt att partier uppdaterar sig politiskt men så kallade sakfrågeägare, de partier som har störst förtroende i ett ämne, är de som främst tjänar på att den enskilda frågan står högt upp på den politiska agendan.
– Miljöpartiet har tidigare helt dominerat i frågan och har fortfarande störst förtroende bland väljarna i klimatfrågan, även om andra partier också fått ett ökat förtroende i frågan. Men att andra partier engagerar sig i ämnet är bra för klimatfrågan i sig.
Trots att det brukar vara svårt för mindre partier att slå sig fram i den parlamentariska politiken går det att nå inflytande på andra sätt.
– Det är också viktigt att tänka på att framgång inte enbart mäts i röster. Om man kan påverka andra partier är det också en framgång, säger Niklas Bolin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
