Bara ett 20-tal kommuner har öppnat stödboenden för ensamkommande flyktingungdomar. Brister i regelverket hindrar den nya boendeformen, enligt SKL.
Stödboenden är till för ensamkommande flyktingungdomar från 16 år och uppåt, som inte behöver lika mycket personal och omvårdnad som på ett HVB-hem. Den nya boendeformen infördes den 1 januari i år och är tänkt att vara mindre resurskrävande. Men hittills har få kommuner valt att satsa på stödboenden, rapporterar Sveriges Radio.
Det beror främst på problem med regelverket, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. Ungdomar som placeras på stödboenden får inte räknas in i det totala antal ensamkommande som kommunen har kommit överens med Migrationsverket om att ta emot.
Dessutom får kommunerna nästan hälften så mycket i ersättning från staten för stödboenden som för HVB-hem, 1 000 kronor per person och dygn i stället för 1 900 kronor.
SKL diskuterar nu frågan med regeringen, som är medveten om problemen.
– Vi har jobbat väldigt fort för att få fram stödboendeformen, inte minst för att kommunerna själva ville det. Och nu måste vi anpassa regelverket efter det, säger barnminister Åsa Regnér (S) till TV4 Nyheterna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
