Hyresrätter Fram till 2020 planerar politikerna i Stockholm att bygga sammanlagt 40 000 bostäder och minst hälften ska vara hyresrätter med låga hyror. Men trots att regeringen avsatt sammanlagt 12,3 miljarder kronor för investeringsstöd för att sänka kostnaderna har endast 15 ansökningar kommit in.
Publicerad 6 februari 2018, uppdaterad 24 april 2018.
Di:s genomgång, där studentlägenheter inte inkluderas, visar att det i Stockholm inte har blivit en enda ny hyresrätt med det nya stödet.
– Att branschen inte vill ha stödet är egentligen ganska häpnadsväckande. Det är sällan en bransch tackar nej till subventioner, säger Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea till Dagens Industri.
För första gången på länge byggs det fler hyresrätter än bostadsrätter i Stockholm.
Under 2018 ska det byggas 4200 hyresrätter och 3300 bostadsrätter (Södra Sidan 2 feb).
Fram till 2020 planerar politikerna i Stockholm att bygga sammanlagt 40 000 bostäder i hela kommunen och minst hälften ska vara hyresrätter. Tanken är att hyrorna ska vara låga i de planerade byggena.
Vad innebär det att en hyra är låg frågar Dagens Arena Stefan Hansson (S), biträdande finansborgarråd i Stockholms Stad.
– Ja, vad betyder låg hyra, säger Stefan Hansson och hänvisar istället till en intervju med Karin Wanngård (S), finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande, som Stockholm Direkt publicerade i slutet av förra året.
– Vi är inte helt klara med vad hyresnivån landar på men målsättningen är 9 000 kronor för en trea, sa Karin Wanngård till Stockholm Direkt. (Med en boyta på cirka 70 kvm reds. anm.)
Där refererade hon till bygget av så kallade Stockholmshus, som allmännyttiga Stockholmshem bygger tillsammans med likaledes allmännyttiga Svenska Bostäder, Familjebostäder och Stockholms Stad runtom i Stockholm. Nyligen markanvisade exploateringsnämnden i Stockholm två projekt för att bygga sammanlagt 160 hyresrätter i Skärholmen. Och bygget av just Stockholmshem är ett av de två projekten som markanvisats.
Bengt Rehn på Stockholmshem som är projektkoordinator för Stockholmshusen vet inte heller vad hyrorna i slutändan kommer att hamna på, men understryker att tanken med projektet är att det ska pressa priserna för hyresrätter.
– Vi har ambitionen att hyran ska bli lägre än annan motsvarande nyproduktion. Byggpriserna har ökat över tiden, och vi vill stoppa den kurvan genom effektivare byggprocesser, säger han.
Detta ska de enligt Bengt Rehn åstadkomma genom Stockholmshus-projektets storlek, stordriftsfördelarna gör att man kan få ner priserna. Eftersom man inte behöver göra en ny detaljplan och upphandling från grunden inför varje bygge av ett Stockholmshus blir processen effektivare och man kan hålla nere kostnaderna och få lägre hyror.
Det andra projektet som markanvisades styrs av Sveafastigheter. Även deras ambition är att bygga billiga hyresrätter.
– Vi vill få ner hyrorna så att folk kan komma in på bostadsmarknaden, säger Lars Gärde, som är vice VD och affärsutvecklingschef på Sveafastigheter.
För att åstadkomma detta planerar Sveafastigheter använda sig av det så kallade investeringsstödet för byggen av hyresrätter. Investeringsstödet har tidigare debatterats här på Dagens Arena.
Investeringsstödet gör att företag kan få 3 800kr/m² boarea i stöd för bygget av hyresrätter.
I Stockholmsregionen är siffran ännu högre, och där kan företagen få 6 600/m² i stöd. Enligt Lars Gärde på Sveafastigheter skulle detta stöd kunna resultera i att byggkostnaderna sänks med 25 procent, vilket skulle kunna resultera i en hyressänkning på runt 20 procent jämfört med byggen som inte använder sig av investeringsstödet. Att hyressänkningen inte står i direkt proportion till sänkta byggkostnader förklarar Lars Gärde med att de fasta driftkostnaderna är svåra att påverka.
En förklaring kan vara att det finns vissa byggherrar som avstår investeringsstödet för att man tror på högre hyresnivåer.
Men det är få byggprojekt som ansökt om investeringsstödet, framförallt i Stockholmsområdet. Enligt Länsstyrelsen har de bara tagit emot 15 ansökningar, trots att regeringen avsatt sammanlagt 12,3 miljarder kronor för stödet. Detta tror Lars Gärde beror på att vissa byggherrar vill behålla högre hyror.
– En förklaring kan vara att det finns vissa byggherrar som avstår investeringsstödet för att man tror på högre hyresnivåer, säger han.
För att få tillgång till investeringsstödet krävs det att byggbolagen inte överstiger så kallade normhyror, vilket kan vara en förklaring till det låga antalet ansökningar.
– Det kan vara svårt för byggbolagen att uppnå normhyrorna på grund av höga markhyror och byggkostnader, säger Ingrid Birgersson, jurist på Boverket.
Men Sveafastigheter har ändå ambitionen att bygga lägenheter utifrån normhyrorna och då få tillgång till investeringsstödet. Lars Gärde på Sveafastigheter ser positivt på stödet.
– Det har fungerat väldigt bra i andra byggprojekt, säger han.
Stockholmshem har dock inga planer på att använda sig av investeringsstödet för det planerade bygget i Skärholmen. Anledningen är enligt Bengt Rehn, projektkoordinator på Stockholmshem, att det skulle innebära att hyressättningen skulle behöva bli för låg.
Men, understryker han, finansieringen av byggprojekten utvärderas löpande. För tillfället finns dock inga planer på att ansöka om investeringsstödet.
– Vi har sett över investeringsstödet, och ser inga förutsättningar för det i dagsläget, säger Bengt Rehn.
I Stockholm står nästan 600 000 personer i bostadskö, och under 2017 tillkom 40 000 nya köande. Fram till 2020 planerar politikerna i Stockholm att bygga sammanlagt 40 000 bostäder. Det har alltså tillkommit lika många personer i kön under ett år, som det ska byggas bostäder på fyra år.
Här planeras kommande bostadsbyggen i Stockholm:
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
