Andelen yrkeselever som får högskolebehörighet har rasat dramatiskt – utan att fler klarar utbildningen. Dessutom är det allt färre som söker till yrkesprogrammen.
Allt har blivit sämre sedan den dåvarande utbildningsministern Jan Björklund (FP) slopade den automatiska högskolebehörigheten från yrkesprogrammen 2011. Det konstaterar German Bender som är utbildningspolitisk utredare på TCO.
– Jag har svårt att se någonting positivt med tanke på att syftet med reformen var att fler skulle klara utbildningen, säger han.
När Jan Björklund gjorde om yrkesprogrammen togs den automatiska högskolebehörigheten bort och timmarna i ämnena svenska, engelska och matematik minskade. Syftet var att fler skulle klara gymnasiet. I dag måste eleverna läsa extra för att bli behöriga till högskolan. Effekten har blivit att andelen elever som får högskolebehörighet har rasat dramatiskt.
En genomgång av Svenska Dagbladet visar att andelen högskolebehöriga på fordonsprogrammet rasat från 71 procent till 12 procent. På byggprogrammet har andelen rasat från 81,5 procent till 26 procent och på hotell- och restaurangprogrammet från 72,7 procent till 31,3 procent.
Samtidigt har syftet med reformen inte uppfyllts: Andelen elever som går ut med fullständiga betyg har inte ökat.
– Ungefär två tredjedelar av dem som påbörjade en yrkesutbildning hösten 2011 klarade examenskraven efter tre år. Innan reformen var det ungefär en lika stor andel, säger Sven Sundin, ämnesråd vid Skolverket, till SvD.
Dessutom har inte yrkesprogrammen blivit attraktivare. Tvärtom, varje år söker allt färre elever till yrkesprogrammen. Jan Björklunds reform är rakt igenom ett misslyckande, konstaterar German Bender.
Finns det något som blivit bättre?
– Jag har svårt att på rak arm se det. Det är svårt att se det här på något annat sätt än som ett misslyckande, säger han.
Vad får för konsekvenser för de här eleverna?
– Mycket tyder på att de som nu klarat utbildningen även skulle ha gjort det tidigare, och då fått högskolebehörighet. Det innebär att väldigt många elever som gått igenom gymnasieskolan de här åren nu kommer att behöva läsa väldigt mycket extra om de senare i livet skulle vilja börja på en högskoleutbildning. Det är något som de kommer att behöva dras med under en stor del av livet. Senare i livet kan det bli väldigt svårt att få tiden och ekonomin att räcka till för att läsa upp den behörigheten, säger han.
Och för samhället?
– Det blir svårare för människor att röra sig mellan yrken på arbetsmarknaden. Svårare att klara omställningar till mer kunskapskrävande jobb, vilket är de jobb som främst växer fram. Så för både individen och samhället kan det här få ganska allvarliga konsekvenser under lång tid, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
