Fack kräver lagändring för kortare arbetstid

Arbetsliv Fackförbund i flera olika branscher vill se lagstiftning om arbetstidsförkortning.

– Det är hög tid att minska vårt heltidsmått som andra länder har gjort, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

I en debattartikel på måndagen skriver Fackförbunden Akademikerförbundet SSR, DIK, Kommunal, Vision och Transport att Sverige behöver lagstifta om arbetstidsförkortning.

Stress och höga sjukskrivningstal präglar många arbetsplatser, menar fackförbundet Kommunal. Efter 50 år med 40 timmar som norm vill de se förändring.

– Vi är fler och fler förbund som ser det här, över hela arbetsmarknaden. Kommunal driver 30-timmarsvecka, att ha det som heltidsmått med heltidslön skulle göra att fler orkade jobba i de här yrkena som är krävande, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande.

Deltid för att orka

I dag betalar Kommunals medlemmar för sin återhämtning genom att gå ned i tid, enligt Ragnegård. Att driva frågan om arbetstidsförkortning i avtalsrörelsen räcker inte.

– Vi tror att det vore bra om det skrivs in i lagstiftning för att gälla alla löntagare i Sverige, säger hon. 

Transports medlemmar har börjat prioritera mer än bara höjd lön, frågan om arbetstidsförkortning och mer semester kommer allt mer upp på agendan, enligt Tommy Wreeth, förbundsordförande.

Han menar att en lagändring om arbetstidsförkortning behövs för att höja lägstanivån i avtalen, till exempel har IF Metall och Pappers redan i dag avtal med 36 timmars arbetsvecka. Det är lättare att driva i förhandling med stora industriföretag, men inom transportsektorn är företagen ofta mindre.

För långsamt med lagstiftning

– Vi har inte mäktat med det. Vi tror att om alla får en grundförutsättning med sänkt veckoarbetstid till exempelvis 36 timmar och längre semester i lagstiftningen så kan man jobba vidare i avtalen, säger han. 

Vårdförbundet vill se arbetstidsförkortning anpassad till medlemmarnas verklighet som innebär arbete dygnets alla timar. Men har en annan uppfattning om lagstiftningen.

– Lagstiftning tar också alldeles för lång tid och för Vårdförbundets medlemmar behöver vi påbörja den här förändringen nu, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

Fackförbundet Seko som organiserar anställda inom bland annat energisektorn, sjöfarten, försvaret, post, it och kundtjänst driver frågan om 30-timmars arbetsvecka sedan 2017. Många av medlemmarna har en tung fysisk och psykosocial arbetsmiljö, enligt Gabriella Lavecchia, förbundsordförande.

– Vi jobbar och har jobbat med arbetsförkortning i avtalen. Det har varit mer eller mindre framgångsrikt, säger hon. 

S positivt

Handelsanställdas förbund vill se lagstiftning på området. Linda Palmetzhofer, förbundsordförande, skriver till Dagens Arena att:

– Vi behöver göra det här lagstiftningsvägen och tycker att politiken borde visa mod i den här viktiga frågan; jag vet att jag har Handels medlemmar med mig när jag säger det här. Kortare heltidsmått är vägen framåt för ett hållbart arbetsliv.

I höstas öppnade Socialdemokraterna för att arbetstidsförkortning, eftersom studier visat att tid för återhämtning och balans mellan arbetsliv och fritid lett till bättre hälsa och välbefinnande.

Ett försök med fyra dagars arbetsvecka i Storbritannien har lyfts fram som lyckat då det ledde till 65 procent färre sjukdagar, bättre balans mellan arbetsliv och familjeliv och bättre resultat när det gäller produktivitet.

Dyrare och sämre

Men enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, skulle det bli både dyrt och svårt. Arbetstidsförkortning kräver att arbetsgivare kan rekrytera mer personal eller prioritera bort arbetsuppgifter. Att minska arbetstiden med två timmar per vecka för anställda i kontaktyrken i kommuner och regioner skulle kräva 41 000 fler anställda och kosta 24 miljarder kronor, enligt SKR:s beräkningar.

”Att förkorta arbetstiden löser vare sig svårigheterna att bemanna eller arbetsmiljöproblemen. Det riskerar snarare att förvärra en redan tuff situation”, skriver Jeanette Hedberg, förhandlingschef, i ett blogginlägg.