Strejkrätt Strejkrättsförslaget föreslås av regeringen att träda ikraft den 1 januari 2020. Parterna vill nu se att förslaget skyndas på och att det börja gälla 1 juli i år. »Det är onödigt att vänta« säger Samuel Engblom, TCO.
Strejkrättsförslaget som presenterades av parterna 2018 är nu ute på remiss. 34 instanser ska återkomma med eventuella synpunkter. Som Dagens Arena tidigare uppmärksammat har förslaget fått kritik från bland andra professorn i civilrätt Birgitta Nyström vid Lunds universitet.
Hon menar att förslaget inte tillräckligt utvärderar möjliga konsekvenser.
– Det kan ju antas att det här kommer hämma bildandet av nya organisationer och möjligheter för minoritetsorganisationer att verka och företräda sina medlemmar, sa hon till Dagens Arena efter att hon skickat in sitt remissvar till regeringen.
Parterna, LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv, anser emellertid att det är mycket viktigt att de nya reglerna trädet i kraft så snart som möjligt.
Dagens Arena har sökt LO, som väljer att inte kommentera remissvaret förrän remissrundan är avslutad.
De skriver dock i sitt remissvar: »Med tanke på att parternas förslag offentliggjordes redan i juni 2018 och att en bred majoritet av riksdagens partier uttalat sitt stöd för förslaget borde det vara möjligt med en snabbare behandling av förslaget så att riksdagen kan besluta om lagändringen och att den träder i kraft vid halvårsskiftet 2019, dvs. den 1 juli 2019«.
Men att skynda på behandlingen av ett lagförslag medför vissa risker, säger universitetslektor Markus Naarttijärvi vid juridiska institutionen på Umeå universitet.
– Om man ska ha en långsiktigt hållbar lagstiftning som klarar av att prövas rättsligt då är det naturligtvis viktigt att man tar sig tid att bereda den på ett sätt som gör att man kan analysera konsekvenserna på individuella och kollektiva rättigheter och friheter, säger han och fortsätter:
– Det är viktigt att det inte blir en lagstiftning som tvingas revideras på grund av att den prövas i domstol och inte visar sig hålla måttet.
Han tar upp ett par tillfällen då kort remiss-tid och hastig beredning har stött på kritik, bland annat FRA-lagen. De senaste åren har flera lagar fått kritik av Lagrådet för att vara hastigt beredda, så som den omstridda »Gymnasielagen«.
Markus Naarttijärvi poängterar att han inte är insatt i just fallet med strejkrättsförslaget men säger att det för all lagstiftning såklart är viktigt att ett lagförslags funktion rent allmänt genomlyses ordentligt, för att se hur väl den passar ihop med annan lagstiftning och för att tydliggöra hur lagen är tänk att fungera i praktiken.
Läs mer: Strejkrättsförslag får kritik av juridikprofessor: »Dåligt underbyggt«
Hur just det liggande lagförslaget kommer att fungera i praktiken råder det delade uppfattningar om.
Varken Mats Glavå, docent i arbetsrätt på Göteborgs universitet, eller Erland Olauson, tidigare avtalssekreterare på LO, som ledde arbetet med att ta fram lagförslaget som utformats av parterna vet vad lagen skulle innebära i den aktuella situationen.
Till tidningen Arbetet säger Mats Glavå att arbetsgivarsidan skulle kunna driva att fackets ovilja att anta ett visst bud visar att det verkliga syftet med stridsåtgärder inte är att få till ett avtal.
Erland Olausson resonerar i samma tidning att Hamnarbetarförbundets krav på att få förhandla lokalt skulle kunna påstås vara ett sätt att tränga undan det först tecknade avtalet, som reglerar den rätten.
Men att tränga undan ett tidigare avtal är redan i dagsläget otillåtet.
– Men ordningsreglerna i den nya lagen gör det lite lättare att få fram om syftet är att undantränga ett redan gällande avtal eller ej, säger Erland Olausson till Arbetet.
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, tror att lagstiftningen kommer att fungera som tänkt.
– Den nya lagstiftningen är ett begränsat ingrepp som tar sikte på en viss situation.
Han delar inte kritiken som framkommit om att förslaget skulle vara dåligt underbyggt utan säger att just en av orsakerna bakom att parterna i det gemensamma remissvaret föreslagit ett tidigare ikraftträdande än det som finns i promemorian handlar om att förslaget är väl förberett.
– Vi delar inte bedömningen att lagförslagets konsekvenser inte skulle vara tillräckligt utredda eller att det finns risk för tillämpningssvårigheter. Att förslaget är framtaget av arbetsmarknadens parter innebär att just den praktiska tillämpningen ute på arbetsplatserna har varit något som man har tänkt extra mycket på.
Remissrundan avslutas på fredag. Förslaget kan justeras beroende på vad som framkommit i remissvaren för att sedan skickas till Lagrådet för synpunkter och kommentarer.
Läs mer: Avgrundsdjup klyfta mellan facken
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
