Arbetskraftsinvandring Från och med oktober i år kommer lönekravet för arbetskraftsinvandrare att höjas från 13 000 kronor till drygt 26 000 kronor. Arbetsgivarna är starkt kritiska men på den fackliga sidan går åsikterna isär.
Från den första oktober i år kommer regeringens förslag om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från utanför EU från 13 000 kronor till 26 560 kronor att träda i kraft. Detta efter en lagändring som riksdagen beslutade 30 november 2022 och som innebär att ”en arbetskraftsinvandrare genom sin anställning ska uppnå en god försörjning”.
Enligt promemorian till lagändringen behöver den nya lönenivån vara tillräckligt hög ”för att förhindra konkurrens med låga löner och utnyttjande av arbetskraftsinvandrare”. Problem som länge har påtalats på arbetsmarknaden.
Men förslaget har fått stark kritik från framför allt arbetsgivarna. En undersökning av TT visar att nära ett hundratal kollektivavtal ligger under det nya lönekravet.
– Det griper in i den svenska modellen och underkänner våra avtal och löner. Att sätta ett försörjningskrav på drygt 26 000 kronor är att säga att våra avtalade löner inte ger en god försörjning, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega.
På sikt skulle det kunna hota kompetensförsörjningen också, menar arbetsgivarna. I och med den åldrande befolkningen och att det är fler som pensioneras än unga som kommer in på arbetsmarknaden kommer vi att ha ett stort behov av arbetskraft utifrån, påpekar Patrick Joyce. Särskilt i Västerbotten och Norrbotten som med den gröna omställningen kommer behöva mellan 40 och 50 000 anställda i industrin och tjänstesektorn.
”Kan påverka förhandlingsfriheten”
Samtidigt anser arbetsgivarorganisationen att dagens försörjningskrav är alldeles för lågt. Som motförslag till regeringens vill Almega att lägsta avtalade heltidslön ska gälla, vilket är mellan 21 och 22 000 kronor i månaden.
– Då skulle det inte hota partsmodellen och man har ändå gjort en avsevärd höjning, säger Patrick Joyce.
Svenskt Näringsliv, Byggföretagen, Visita och Almega har samtliga avstyrkt förslaget i sina remissvar. På den fackliga sidan går dock ståndpunkterna isär. TCO, Saco och Hotell- och restaurangfacket (HRF) är emot förslaget medan LO tillstyrker det.
– Generellt är det mycket bra med insatser för att systemet inte ska missbrukas, men det här är inte rätt väg att gå tycker vi. Att tydligt ange en lönetröskel är främmande för svenska partsmodellen, det går inte att komma ifrån det, säger Maria Rasmussen, utredare på Saco.
Enligt Saco skulle det vara bättre att utöka kontroller, uppföljning och sanktioner mot de som missbrukar systemet. Konsekvensen av att arbetsgivare måste ge en bestämd lägstalön till arbetskraftsinvandrare kan bli att de ger samma till alla arbetstagare på arbetsplatsen, även de som inte är arbetskraftsinvandrare, menar Maria Rasmussen.
– Då har politikerna satt en norm och ett riktmärke som parterna men också enskilda arbetsgivare kan förhålla sig till. Om politikerna säger att man kan försörja sig gott på 26 560 kronor då kan det påverka förhandlingsfriheten.
Krav på schyssta villkor
Även HRF framhåller att det är parterna som tecknar avtal och löner för branschen. Och även om facket anser att dagens försörjningskrav är orimligt lågt skulle de nya reglerna inte garantera att oseriösa arbetsgivare inte missbrukar systemet. Precis som Saco tycker facket att myndigheterna i stället behöver bli bättre på kontroller och sanktioner.
HRF vill inte stänga arbetskraftsinvandring från tredje land, men menar att arbetsgivaren måste uppfylla tre krav innan den kan ta hit en arbetstagare utifrån.
– Om arbetsgivaren inte hittar någon inom landets gränser ska arbetskraftsinvandraren erbjudas tillsvidareanställning, lön enligt kollektivavtal och heltidsjobb, säger Malin Ackholt, ordförande för HRF.
Men LO håller inte med om att regeringens förslag hotar den svenska modellen. Enligt LO måste snarare arbetskraftsinvandringen regleras för att skydda kollektivavtalssystemet.
– Vi har hela tiden velat hålla tredje land utanför och inte ha fri arbetskraftsinvandring. Den svenska modellen håller inte om man släpper in alla som vill jobba här. Den har växt fram med en reglerad arbetskraftsinvandring, inte en oreglerad som den som råder i dag, säger Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.
Det finns för många sätt att kringgå systemet i dag, till exempel genom att erbjuda någon avtalsenlig lön men bara anställa på lösa timmar, påpekar Torbjörn Johansson. Regeringens förslag är inte den bästa metoden anser LO, som hellre ser en arbetsmarknadsprövning, men den bidrar något till kampen mot lönedumpning och arbetslivskriminalitet.
– Det går inte att ta hit någon som ska göra ett okvalificerat jobb och ge 26 000 i lön, det är högre än i många kollektivavtal. Då är det bättre att anställa arbetslösa som redan bor i Sverige istället, säger Torbjörn Johansson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
