Facken: Rättspraxis har blivit hårdare

LAS Alla de fackliga centralorganisationerna vittnar om att rättspraxis i Arbetsdomstolen har hårdnat de senaste 10 åren. »I stort sett varje gång man lagligt har prövat Las på senare så har bestämmelserna urholkats«

Som Dagens Arenas granskning visar dömer Arbetsdomstolen, AD, i en tydlig majoritet av fallen till arbetsgivarens fördel. De fackliga centralorganisationerna menar att praxis har hårdnat.

– Vi har på känn att Arbetsdomstolens praxis har blivit hårdare på senare år, framförallt när det gäller att uppfylla kraven på tillräckliga kvalifikationer, säger Dan Holke, vd och chefsjurist för LO-TCO:s rättskydd, Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt som ägs av LO och TCO.

Mellan åren 2008 – 2018 har en majoritet av domarna som rör kompetenskrav gått arbetsgivarens väg. Arbetsgivaren kan själv formulera vilka kvalifikationskrav som gäller, bestämma när och om det råder arbetsbrist,  och omplacera personal så de hamnar i andra turordningskretsar. Är arbetsgivaren bara konsekvent så kan de även uppställa nya krav, som man inte har uppställt tidigare.

De nya kraven kan riktas mot ett fåtal anställda. I exempelvis AD 2010 nr 34 bedömdes ett städbolags krav på att ett visst antal anställda skulle ha körkort inte som obefogat och att det fanns sakliga skäl till uppsägningen.

– Arbetsdomstolens nuvarande praxis är väldigt sträng. I stort sett varje gång man lagligt har prövat Las på senare år har bestämmelserna urholkats och tolkats arbetsgivarvänligt. Arbetsrätten är i grunden en social skyddslagstiftning, men i Arbetsdomstolens praxis ser man inte så mycket av den sociala hänsynen, säger Dan Holke.

Bilden av att rättspraxis har blivit strängare delas av såväl Saco och TCO. Alla tre centralorganisationerna framhåller att regelverket som det ser ut idag fungerar mycket väl, något de få antal domar i AD vittnar om, men också att det ger arbetsgivare stora möjligheter att behålla den personal de vill.

– Jag delar absolut den bilden av att rättspraxis gynnar arbetsgivarsidan. Det är en del av problematiken att det kanske inte är ›hårda kvalifikationer‹ som är avgörande utan kvalifikationskrav som är mer godtyckliga, så som social kompetens och hur omtyckt man är, säger Saco:s Camilla Frankelius, som också är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer.

Lise Donovan, chefsjurist på TCO, som själv jobbat på Arbetsdomstolen tidigare säger att den generella känslan kan vara att AD har blivit mer arbetsgivarvänlig, men tillägger att det kan finnas en naturlig förklaring till att fokus kan ha förskjutits något till arbetsgivarnas fördel.

– Vi har de senaste decennierna fått ändringar i den arbetsrättsliga lagstiftningen, bland annat via EU men också nationellt, som inte tar lika tydlig hänsyn till skyddet för de anställda. Den gällande rätt som Arbetsdomstolen har att tillämpa är helt enkelt inte densamma.

Ytterligare ett EU-perspektiv lyfts av Camilla Frankelius. Hon tycker att Sverige måste titta på, och jämföra sig med de länder som ingår på den europeiska marknaden. Att Sveriges generösa lagstiftning »är till arbetsgivarens fördel« drabbar Sverige negativt menar hon.

– När företag som också finns i flera länder i Europa behöver göra neddragningar och tittar på var de ska göras så är Sverige ett lätt kap. Vår arbetsmarknad drabbas stort av att det är så enkelt att dra undan mattan och så slipper företagen problemen de har i exempelvis Frankrike och Tyskland. Där har de betydligt tuffare regler och fackförbunden kan säga nej och tvinga företagen att backa, det hade aldrig hänt här i Sverige.