Arbetsmarknad Kortare arbetstid är en stridsfråga i den pågående avtalsrörelsen – och även Socialdemokraterna har öppnat för att det är dags att omvärdera 40-timmarsveckan. Hur det ska gå till splittrar den fackliga rörelsen, visar Dagens Arenas kartläggning.
Arbetstiden per vecka borde sänkas, det tycker 11 av 13 fackförbund som svarat på Dagens Arenas enkät. Unionen siktar inte mot sänkt veckoarbetstid utan vill istället ha sänkt arbetstid med 100 timmar per år, i form av till exempel mer semester eller att spara tid i en tidbank. Sveriges Lärare är det enda fackförbundet som inte vill ha sänkt arbetstid.
– Den viktigaste arbetsmiljöfrågan för våra medlemmar är att de ska få möjlighet att fokusera på sitt kärnuppdrag, undervisningen. Vi kräver mer planeringstid, mer tid till för- och efterarbete för att få kvalitet i undervisningen. Våra medlemmar har alldeles för mycket andra arbetsuppgifter, administration med mera, och för lite tid till kärnuppdraget. Det är det akuta problemet för våra medlemmar, säger Åsa Fahlén, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Flera fackförbund gick nyligen ut med krav på att arbetstidslagen ändras så att veckoarbetstiden sänks från taket på 40 timmar. Men det håller inte alla med om.
Kontorsnorm styr
Vårdförbundet anser att ändrad lagstiftning kan utredas, men tycker att arbetstidsförkortningen är så pass brådskande att man inte hinner vänta på det. De sitter just nu i hård förhandling med arbetsgivaren Sveriges kommuner och regioner och arbetstidsförkortning är centralt.
– 30 procent av medlemmarna jobbar deltid för att de inte orkar heltid. Man betalar själv för sin återhämtning, säger Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.
Att jobba alla dygnets timmar alla årets dagar går inte att jämföra med 40-timmarsveckan som är normen för kontorsjobb, enligt Sineva Ribeiro.
–Får vi ändrad lagstiftning måste vi ändå anpassa för dem som jobbar dygnet runt året runt alla dagar. Det kommer att bli svårare att rekrytera om alla andra får ännu lägre arbetstid och mer flexibilitet. Så det behövs kollektivavtal också, säger hon.
Flexibilitet prioriterat
GS-facket ”diskuterar en öppning för ändrad lagstiftning”. Elektrikerna har också öppnat för ändrad lagstiftning, med motivet att höjd pensionsålder gör att deras medlemmar tvingas jobba fler år av sitt liv än tjänstemän som ofta kommer ut i yrkeslivet senare.
Att fackförbund vill se lagändring sticker ut, eftersom den svenska arbetsmarknadsmodellen har en stark tradition av reglera sådant i kollektivavtal. Akavia, Livsmedelsarbetareförbundet, Polisförbundet och Unionen hör till dem som håller fast vid det.
Mikael Andersson som är förhandlingschef för Akavia tycker att parterna ska förhandla om arbetstid.
– Den viktigaste frågan för att öka välbefinnande samt välmående hos medlemmarna är möjligheten att kunna påverka sin arbetssituation, det är för oss en prioriterad förhandlingsfråga framför förkortad arbetstid, säger han.
Angående lagstiftning menar han att det är principiellt svårt att motivera att arbetstidsförkortning skulle vara en lagstiftningsfråga och inte en förhandlingsfråga.
Svåraste förhandlingsfrågan
Men att nå framgång i förhandling om arbetstidsförkortning är mycket svårt, enligt fackförbundet ST:
”Denna avtalsfråga är en av de frågor där vi och arbetsgivarna står som längst ifrån varandra”, skriver de i en kommentar.
Nästan 40 procent av facken vill att arbetstiden ska sänkas från 40 timmar till 30 timmar eller mindre i veckan. Elektrikerna är det enda fackförbundet som uppger en högre siffra, 34–36 timmar i veckan.
Resten har inte bestämt hur många timmars arbetstidsförkortning de vill se.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
